85 chefer från 1:a linjen har besvarat enkäten. Dessa chefer är ansvariga för olika funktionshinder- och äldreomsorgsverksamheter med repre- sentation från nästan alla kommuner som våren 2013 hade utbildade Vägledare i Delaktighetsmodellen. En övervägande del av 1:a linjeche- ferna har eller har haft delaktighetsslingor i sin verksamhet. Av de che- fer som inte har någon erfarenhet av att arbeta med Delaktighetsmodel- len svarar knappt hälften att de har för avsikt att börja använda den, några planerar att påbörja en slinga det närmaste halvåret.

Sammantaget har cheferna i sina verksamheter genomfört 115 delaktig- hetsslingor, med en variation mellan 1 och 8 slingor per chef. Flertalet chefer har utbildade Vägledare i sin personalgrupp, mellan 1 och 6 Väg- ledare och några vet redan nu att de ska utbilda fler Vägledare. Ungefär hälften av cheferna säger att de ska eller kanske ska utbilda fler Väg- ledare beroende på behov och resurser medan en del chefer anser att de har tillräckligt med Vägledare för tillfället.

Största delen av cheferna uttalar att Vägledarna har uppdrag, men det finns också chefer som svarar motsatsen. Orsaker som då framkommer är att Vägledarna är tjänstlediga, att de nyss avslutat en delaktighets- slinga eller att de går utbildning men också att det varit svårt att få ut- rymme till att genomföra slingor.

Hälften av cheferna framför att Vägledarna har någon form av samord- ning eller att det finns en planering för det. Som exempel nämns att enhetschef, controller eller habiliteringsteam svarar för samordningen exempelvis genom att göra uppföljningar eller regelbundet ordna nät- verksmöten. Det finns även kommuner som inrättat ett centralt nät- verk/forum.

Det är olika vem som tagit initiativ till temat i slingorna. Många chefer svarar att de antingen själva eller tillsammans med ledningsgruppen avgjort temat. Lika många chefer uppger att det är brukarna som be- stämmer temat. Vanligast förekommande teman i delaktighetsslingan handlar om självbestämmande, påverkan, delaktighet. Tätt följt av te- man om social samvaro, fritid och aktiviteter. Även teman som handlar om bemötande, personalen, mat och måltid är vanligt förekommande. Organiseringen av delaktighetsslingans genomförande fördelas mellan chef, Vägledare och verksamhetens personal. En övervägande del av

89

cheferna anser att de har ansvar för att avsätta tid för personal och Väg- ledare samt att genomföra förinformation med personalen och ordna lokaler. De menar att Vägledarna har ansvar för att samordna mötestider och hålla i förinformation till brukarna medan personalen i verksam- heten ansvarar för att det ordnas vikarier och fika.

När det gäller vem som ska ta ansvar för inbjudan att delta i delaktig- hetsslingan är bilden inte lika tydlig. Ungefär lika många chefer anser att chef, Vägledare respektive personal ska ta ansvar för detta.

Flertalet chefer deltar i slutet av den gemensamma träffen vid avslut- ning av delaktighetsslingan. Ibland träffas chef och alla deltagare i en särskild summeringsträff eller så träffas enbart chef och Vägledarna. Flertalet av cheferna får en skriven rapport av Vägledarna efter att slingan avslutats. Av svaren blir det tydligt att hälften av cheferna alltid eller ibland har en särskild uppföljningsträff några månader efter av- slutad delaktighetsslinga. Det är även vanligt att man som chef samar- betar med en annan chef i arbetet med Delaktighetsmodellen.

Hinder vid organiserandet av Delaktighetsslingorna handlar framförallt om personalplanering och att ”få ihop” tider till träffarna som passar alla deltagare.

Flertalet chefer har märkt att brukarna efter att ha deltagit i en slinga ställer mer frågor och att de vill fortsätta med dessa träffar. Många har märkt att brukarna tar mer initiativ, att det blir ett ökat engagemang vid Boråd och mera diskussioner kring olika ämnen. Brukare för i högre grad fram sina åsikter. I en verksamhet har detta lett till rapportering om avvikelse på medarbetare och samtal med personalen om behov av annat bemötande. Cheferna noterar även att brukare fått mer förståelse sinsemellan om hur man ska bemöta varandra. Brukarnas känner en ökad delaktighet, de har fått ökad insikt i vad genomförandeplaner är och större intresse för att få information. Många har även märkt att gemenskapen och förståelsen har ökat mellan brukare och personal. Förändringar som märkts hos personal som deltagit i Delaktighets- slingor är framförallt ökad uppmärksamhet mot brukarnas delaktighet, ett bättre bemötande och ökad gemenskap med brukarna. Personal har utvecklat informationsvägarna till brukarna och förtydligat informatio- nen om kontaktmannaskap.

Mat- och måltidssituationen har förbättrats, liksom fritidsaktiviteterna samt miljön i boendet och brukarnas arbetsmiljö. Chefer uttrycker att

90

många vardagliga problem och hinder som annars inte hade uppmärk- sammats har lösts genom delaktighetsslingan.

Förslag på förändringar av Delaktighetsmodellen från några av 1:a linjecheferna är att lägga till en uppföljningsträff efter några månader samt att göra slingan mer flexibel för att exempelvis passa bättre i hem- tjänstverksamhet. Nästa alla chefer uttrycker att Delaktighetsmodellen kan användas vid kvalitetsutveckling och att de kan rekommendera Del- aktighetsmodellen till andra chefer.

Utdrag från de öppna svaren och kommentarerna:

Mycket intressant att det kommer upp frågor som personal inte har hört sedan tidigare eller bara tagit för givet att det är OK!

Personal får ibland ta sig en tankeställare kring vilket förhållningssätt man har gentemot brukaren.

En viktig poäng är att Vägledare inte kommer från den egna verksam- heten.

I dokument Delaktighetsmodellen : en väg mot empowerment : uppföljningsstudie av erfarenheter från Skåne (sidor 88-90)