• No results found

6 Resultat och analys

6.4 Vad är det för vara som erbjuds?

Som påvisat i tidigare delkapitel har vi kunnat identifiera vilka upplevda behov som finns för yogaretreat, vilka det är som intresserar sig för denna typ av verksamhet, samt hur dess representanter uppfattar sina verksamheter utifrån religion kontra spiritualitet. I denna avslutande del har jag närmat mig verksamheternas praktik. Således har jag ställt frågor gällande hur representanterna bemöter behoven hos sin målgrupper. Som presenterat i delkapitel 1 har två uppfattade behov urskilts. Ett sådant handlade om att utveckla metoder och verktyg för att ta sig an en alltmer påfrestande vardag. Detta var dessutom den vanligaste beskrivningen på frågan gällande tjänsten som representanterna erbjuder. I intervjun med Petra, som vi minns som studiens enda sekulära representant, lades till exempel stor vikt vid metoder för att omprioritera sitt liv för att göra det mer hälsosamt.134 En liknande

beskrivning, där fokuset också låg på det vardagliga livet gavs utav Karin som menade att:

för många så är det att bilda familj, karriär och få de här sakerna att fungera och samtidigt må bra. Det är ju en utmaning för många. Då är det lätt att hamna utanför sin egen kompass och man kanske inte lyssnar till sig själv ”Vad mår jag bra utav? Är jag närvarande i mina relationer? Är jag gränsdragande?135

Som vi ser i citatet sätts individens välmående i centrum och det ter sig finnas en antydan om att yogaretreatet kan erbjuda den rätta hjälpen. Detta förhållningssätt förekommer som sagt i

132 Hornborg, 2012, s. 22f.

133 Thurfjell, 2015, s. 72.

134 Intervju med Petra 2021-01-13.

135 Intervju med Karin 2021-01-20.

flera av representanternas beskrivningar, däremot i olika termer. Katja pratar till exempel om hur hennes tekniker leder till bättre perspektiv och vanor,136 medan Sabina belyser hur hon bland annat inkorporerar olika typer av workshops, riktade mot personlig utveckling, i sina retreats.137 I intervjun med Anja fick jag svaret att hon erbjuder ”redskap till att kunna må bättre”,138 varpå hon även framhöll sin praktiks förmåga att vara individanpassad, dels genom yoga, men också ayurvedisk läkekonst.139 Ett annat begrepp som var aktuellt i intervjuerna med Sabina, Camilla och Freja var självhjälp. I Sabinas fall uppdagades begreppet i samband med att hon förklarade att temat för ett av hennes retreat var yoga och coaching, vilket är högintressant för denna studie. Det bör däremot tilläggas att Sabina inte själv ansvarade för dessa retreat utan en kollega. Hursomhelst gav hon följande beskrivning av verksamheten:

Det handlar ju mycket såhär om att bli coachad och öppna upp sig och använda verktyg till liksom sin vardag och nå mål och lite sådär […] Men de verktyg som hon använder sig av i coachingen är inte relaterade till yogafilosofi på något sätt utan mer handlar om liksom, vad heter det, självhjälpsverktyg. Och det skulle man ju också kunna säga att yogan också är ett slags verktyg för att hitta sig själv på något sätt. 140

Som framgår i Sabinas citat finns det en direkt koppling mellan coaching och självhjälp.

Vidare indikerar hon även att yoga i sig kan förstås som ett slags verktyg för självhjälp, men utan att vilja beblanda detta med yogafilosofi. I Camillas fall brukades aldrig begreppet

”självhjälp”. Däremot hänvisade hon till vilka hon beskrev som ”upplysta ledare”.141 Utav dessa nämndes bland annat Eckhart Tolle142 och Jack Canfield143, vilka bägge är

västerländska författare till flera självhjälpsböcker med ett andligt perspektiv. Även i

intervjun med Freja blir relationen till självhjälpskulturen påtaglig. Freja menade till och med att man inte kan skilja på andlighet och spiritualitet:

Jag tror bara att det hänger ihop. Alltså det andliga är stor självhjälp. Det holistiska sättet is self help.144

Fortsättningsvis la Freja stor vikt vid att metoderna och redskapen hon använder sig av i sitt retreat har en vetenskaplig förankring. Till exempel sa hon att:

136 Intervju med Katja 2021-01-11.

137 Intervju med Sabina 2021-01-06.

138 Intervju med Anja 2021-01-14.

139 Intervju med Anja 2021-01-14.

140 Intervju med Sabina 2021-01-06.

141 The Canfield training group, https://www.jackcanfield.com/ [2021-02-04].

142 Eckhart teachings inc, https://eckharttolle.com/ [2021-02-04].

143 The Canfiend training group, https://www.jackcanfield.com/ [2021-02-04].

144 Intervju med Freja 2021-01-14.

Men det finns ju jättemycket vetenskap kring dom har praktikerna, meditation och yoga och sånt. Och jag försöker förmedla mycket av det här också på våra retreat och på vår instagram. Så på nåt sätt så är det väl den här kombinationen andlighet och vetenskap som gör att folk litar… vad ska man säga, we try to inspire trust in people.145

För Freja blir det alltså viktigt att praktikerna, vilka hon själv menar är spirituella, vilar på en vetenskaplig grund och att detta i sig fungerar som en legitimering av verksamheten. Ett liknande förhållningssätt kan även anas hos Katja, Petra, Anja, och Camilla. I de flesta av dessa fall används vetenskap på ett liknande sätt som i Frejas fall. Det vill säga att man kompletterar sin praktik med vetenskapliga studier i ett sätt att legitimera sin egen

verksamhet. Idén att vetenskap och spiritualitet kan och bör kombineras kan synliggöras med följande citat från Anja:

Sen är det också att blanda in modern kunskap och vetenskap. Både när det handlar om psykologi, när det handlar om fysioterapi eller träning, alltså våra kroppar förutsättningar och behov ändras. Vi behöver mer forskning och förståelse för hur vi ska kunna förhålla oss till det som är här och nu.146

Citatet utstrålar en hög tilltro till vetenskap på så sätt att den kan användas för att förklara flera olika delar inom det spirituella, i detta fall inom psykologi och fysioterapi. En liknande positiv inställning framkom i intervjun med Camilla. Camilla syftar här på hur forskningen på spirituella praktiker har bidragit till en ökad användning av praktiker som till exempel

mindfullness inom den svenska sjukvården.147 Någon som däremot hävdade motsatsen var Karin. På frågan huruvida hon tycker att det är viktigt att det forskas på spirituella praktiker svarade hon:

Det viktiga är att du gör vad jag säger och upplever hur det känns. Upplev dina tankar, upplev andetaget som strömmar i och strömmar ut, hur känns det? Så nej, jag behöver inte ha någon vetenskap.148

Karin menar att hon är fullt medveten om att det finns vetenskapliga studier vilka stödjer vissa spirituella praktiker,149 men som går att urskilja ovan använder hon inte detta för att legitimera sin verksamhet.

145 Intervju med Freja 2021-01-14.

146 Intervju med Anja 2021-01-14.

147 Intervju med Camilla 2021-01-14.

148 Intervju med Karin 2021-01-20.

149 Intervju med Karin 2021-01-20.

I delkapitel 1 kunde vi även påvisa att representanterna menade att det fanns ett existentiellt behov hos deltagarna, vilket bland annat uttrycktes i ord som ”längtan”, ”ens syfte” och ”meningen med livet”. Exemplen på hur verksamheterna svarar på detta behov är däremot färre. Vi möter en antydan till detta hos Katja när hon bland annat menar att

yogapraktiken kan förstås som ett verktyg, med vilket man vill knyta an till sitt inre gudomliga.150 Likväl möter vi en liknande uppfattning hos Niclas som uttryckte sig på följande sätt:

Vi erbjuder både praktiska och teoretiska ramar för att kunna hitta in i sitt hjärta. Kanske definierat då som plats där man kan utforska och lära känna sig själv mer inifrån snarare än utifrån. Hur man möter andras krav och förväntningar.151

Vi kan däremot se att Niclas inte helt skiljer på den kanske mer existentiella dimensionen av att ”hitta in i sitt hjärta” och den mer praktiska av ”hur man möter andras krav och

förväntningar”. Med andra ord finns det en föreställning om hur dessa behov ska besvaras, men att dessa inte helt frånkopplas från en personlig utveckling. Detta är något som är återkommande och där man i flera fall hävdar att självhjälpen de facto är lösningen på det existentiella behovet. Till exempel menade Camilla att:

Vi tittar utanför oss själva för att hitta någonting eller någon annan som ska göra mig lycklig ”fyll mig, ge mig vad jag behöver”. Vad jag har upptäckt det är att det finns ingenting där ute, ingenting. (…) Om du då vänder dig inåt mot det här ”jag”, som upplever så mycket och tänker så mycket, som är den tänkta ägaren kanske till alla dom här upplevelserna som du har och jag har. Vem är då jag?152

I följande citat tycks alltså Camilla syfta på att den inre längtan, vilken hon tidigare menade existerade hos alla människor, i grunden handlar om en bristande kontakt med sitt inre jag.

Vidare menade Camilla att:

Vi pekar på någonting som du har i dig själv redan. ”Här är några enkla metoder”, Där ligger ansvaret på dig när du kommer hem och det är så svårt när du kommer hem till din familj och ditt jobb och den vanliga rytmen i stan153

När Camilla visar på att allt som behövs finns inom dig och att hon enbart förser deltagaren med rätt metoder, kan detta tolkas som att det existentiella behovet ”behandlas” med

150 Intervju med Katja 2021-01-11.

151 Intervju med Niclas 2021-01-12.

152 Intervju med Camilla 2021-01-14.

153 Intervju med Camilla 2021-01-14.

metoder, vilka ska öka det egna välmåendet och samtidigt få vardagen att gå runt. Vad jag här belyser är således en tendens att besvara två olika typer av behov med en lösning, det vill säga en personlig utveckling. Denna tendens kan likväl spåras i intervjun med Freja. Utöver de existentiella behov, vilka Freja tidigare beskrev som deltagarnas sökande efter ”ens syfte”

och ”varför man är här”,154 menade hon att hon har en vision om att komma bort från vad hon beskrev som ett utav de största problemen inom vår kultur, nämligen ensamhet.155 I sin beskrivning på hur detta problem ska lösas framträder även här en idé om den personliga utvecklingen. Bland annat pratar Freja om hur man arbetar med empowerment, vilket hon beskrev på följande sätt:

Ja med det kommer tillbaka till det här med offer. Alltså det med empowering det är mycket att ge folk lust till att ta ansvar själv. Och det är ju klart vi är ju ett

välfärdssamhälle och när man har… Då kan det vara lite sådär ”ja men staten ska ta hand om mig, mina föräldrar ska ta hand om mig”. Det kan lätt bli så att vi blir lite ”curling-kids” i ett sånt samhälle.156

Samtidigt som man pekar på ett individualistiskt samhälle, där det finns en ökad känsla av alienation och ett behov av att svara på livets yttersta frågor om mening, menar Freja att lösningen på detta är den egna personliga utvecklingen. Följaktligen tycks det i

representanternas beskrivningar finnas en tendens att de föreskrivna metoderna riktade mot att minska stress i vardagen, utveckla hälsosamma vanor och relationer och lära känna sig själv, också ska besvara ett upplevt existentiellt behov av mening, syfte och längtan hos sina deltagare. Detta förhållande, att en lösning föreskrivs två olika behov, bör däremot nyanseras.

I intervjuerna med Sabina, Petra och Camilla, möter vi till exempel idéer om hur efterfrågan på metoder om personlig utveckling också kan ses som ett hinder för att nå det beskrivna målet. I Sabina och Petras fall pratar man om den svenska quick fix-kulturen, och hur detta är kontraproduktivt för verksamheternas vision. Sabina berättade till exempel att:

Folk har ju så lite tid. Så de tänker ”om jag åker på ett helgretreat då får jag ju” och det är jättebra för de får ju med sig jättemycket verktyg som dom kan använda sig av i sin vardag liksom sen. Men du vet, jag tror mycket handlar om att man får så mycketverktyg på så kort tid och det är därför yogaretreats är så populära eller börjar bli mer och mer för att man inte har det där tålamodet.157

154 Intervju med Freja 2021-01-14.

155 Intervju med Freja 2021-01-14.

156 Intervju med Freja 2021-01-14.

157 Intervju med Sabina 2021-01-06.

I Sabinas svar synliggörs alltså en uppfattning om att den egna verksamheten delvis brukas av deltagare, vilka har ett stort behov av verktyg som kan användas i vardagen. Därmed kan man även ana en känsla av nedstämdhet hos Sabina när hon pratar om ett bristande tålamod hos sina deltagare. Jag vill komplettera denna uppfattning med Camilla som menade att:

Jag har ju fått frågan så här: ”Vilka andningsmetoder ska man använda” och ”vilka rörelser?” eller ”Hur ska jag fokusera, ska jag använda särskild musik?” Människor vill ha metod, metod, metod. […] Men det handlar liksom om att göra mindre och att liksom lita på. Du hör ju själv hur svårt det är att prata om det? Därför är det upplevelsebaserat.158

I citatet framträder en liknande nedstämdhet gällande en stor efterfrågan på metoder. Därefter antyder Camilla, som tidigare hävdat att metoderna är nyckeln till det existentiella behovet, att det egentligen handlar om att göra mindre. Detta avslutar hon med att förklara

komplexiteten av ämnet. I dessa berättelser kan vi alltså urskilja en föreställning om att metoder och verktyg, riktade mot vardagen och personlig utveckling, inte helt kan tillfredsställa det existentiella behovet hos deltagarna. Det finns något annat som förblir outtalat.

I en sammanfattning av det avslutande delkapitlet har vi kunnat konstatera flera intressanta upptäckter. För det första har vi sett en trend i hur representanterna besitter tekniker, verktyg och metoder, vilka svarar på ett uppfattat behov av återhämtning hos sina deltagare. Vi har även sett en antydan till att dessa metoder, för att använda ett

samlingsnamn, även brukas som ett fortsatt personligt utvecklande hos deltagarna. Detta var tydligt i bland annat Sabinas coaching-retreat, samt i Frejas workshops gällande

empowerment. Genom att förstå yogapraktiken som ett uttryck för nyandlig praktik, kan detta fokus på självhjälp förklaras som ett logiskt samband, vilket tidigare nämnda Hammer har påvisat.159 Vi har också kunnat se en tendens i representanternas förhållningssätt till vetenskap. Här syftar jag på en positiv inställning gentemot vetenskapens legitimerande funktion, men också i att det finns en efterfrågan hos representanterna på vidare studier av olika metoder. Att vetenskap tycks få en legitimerande funktion är något som också Hornborg har sett i sin studie av svenska coachingverksamheter. Detta har hon förklarat med det allt mer sekulära samhället. Eftersom Hornborg menar att den nyandliga föreställningsvärlden delvis är en konsekvens av det moderna samhället, förefaller det naturligt att man ser

158 Intervju med Camilla 2021-01-14.

159 Hammer, 2010, s 188.

välkomnande på vetenskaplighet.160 Detta har vi även kunnat se i övriga kapitel där

representanterna drar sig från att använda tydligt religiöst definierade begrepp, som religion, själ och Gud, till förmån av ett mer sekulärt språkbruk där ord som kraft, balans och energi, tycks användas. Det bör däremot tilläggas att alla representanter inte delar denna bild. I till exempel fallet med Karin framgick det tydligt att hon inte var i behov av vetenskapliga referenser i sin verksamhet.

Ytterligare en trend som har kunnat urskiljas i denna del gäller huruvida representanterna svarar till deltagarnas existentiella behov. Utifrån följande resultat tycks det nämligen råda en ovisshet gällande gränsdragningen för den erbjudna varans funktion. Med andra ord har vi kunnat urskilja hur flera representanter erbjuder samma vara för att besvara flera olika behov hos sina deltagare. Denna vara består ofta utav metoder, vilka deltagarna vidare använder sig av i sin vardag, dels i form av stresshantering, men även i syfte av självutveckling. Hur denna vara besvarar deltagarnas behov av uppfattad meningslöshet, längtan och syfte tenderar att besvaras med en svepande idé om ett återknytande till en inre kraft, i detta fall beskriven som sitt ”hjärta” eller sitt ”jag”. Därtill har vi även kunnat belysa en upplevd missnöjdhet hos flera representanter, vilka upplever att deras deltagare har en fixering på metoder, syftande till att detta kan hindra den återknytande processen. Detta är något som jag återkommer till i nästa kapitel.

Related documents