SYN PÅ OCH ERFARENHETER AV STADEN

I dokument Drömmar och röster : en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö (sidor 105-107)

I både intervjuer och enkätresultat framträder en bild av Malmö som utifrån de ungas perspektiv är både och, d.v.s. de kan se både för- och nackdelar med staden. Denna tudelade bild framkommer till exempel i en intervju med tre killar som på frågan om vilken bild de har av människorna i Malmö svarar:

Adel: Alla är helt olika faktiskt om man pratar om Malmö. Alla har olika bakgrund. Max: Ja, alla har olika bakgrund. Men det är ju inte världens bästa stad Malmö om man tänker på allting som händer. Så det är ju inte bara bra om man säger så. Adel: Men det finns också bra.

Max: Ja, det finns det.

(Intervju med Max, Kalle och Adel)

I citatet kommer det positiva i form av mångfald och det negativa i form av att ”det händer saker” fram. Att det händer saker kopplas i samtliga intervjuer till sådant som man har hört talas om. Det är tydligt att de medverkande i förståelse av sin stad måste förhålla sig till både berättelsen om den, såväl som egna erfarenheter. De rör sig så- ledes mellan det Christensen (2003) kallar ”emplaced” kunskap om staden, dvs. sin egen lokala kunskap som byggts upp genom ett konkret engagemang och en ”spatial” kunskap, dvs. en formaliserad, abstrakt och allmän kunskap. Denna rörelse mellan ”emplaced” och ”spatial” kunskap kommer bland annat upp i intervjun med Silvana, Nathalie och Amina:

Amina: Ja alltså jag är stolt över Malmö. Ja folk tror. Jag såg en video på Facebook för några dagar sedan om att nu på sista tiden är det kaos i Malmö. Alltså, det är så. Man blir lite skeptisk att folk lägger ut videos på att det är problem här i Malmö. Folk lägger ut bomber och sådana grejer. Men om man tänker, så är Malmö ett fint ställe där alla tänker på varandra. Ja, det är ett fint ställe, jag är stolt över att jag är född i Malmö. Men andra folk ser det som ett dåligt ställe och kallar det för ghet- toställe och sådana grejer.

(Intervju med Amina)

Amina förhåller sig här till en bild av Malmö som folk lägger upp på sociala medi- er. Som framgår håller hon inte, utifrån egna erfarenheter, helt med om den bilden. För henne är Malmö en fin stad där människor tänker på varandra. Även Silvana ger uttryck för samma sak: ”Jag förstår hur de tänker, ghettoställe [...] Men om vi bor på

106

Harju, Ingemansson & Tornberg

denna gården, så känner man alla gårdar i närheten”. Hon kopplar, precis som Amina, sin bild av Malmö till erfarenheter av sociala relationer i det egna närområdet, vilket är återkommande i samtliga intervjuer.

Malmö beskrivs ofta som en segregerad stad i förhållande till boende kopplat till ekonomi, sociala relationer och hälsa (t.ex. Kommissionen för ett socialt hållbart Mal- mö 2013). I intervjuerna frågas de medverkande därför om vad segregation betyder för dem. Innebörden av segregation utifrån svaren kan sammanfattas i ’att inte mötas’, ’att leva i olika världar’, ’att inte känna igen sig i den andre’ och ’att leva med olika so- cioekonomiska villkor’. Det sistnämna kan till exempel handla om att man inte gärna besöker områden där man inte känner någon:

Adel: Jag vill till exempel inte gå till Västra hamnen. Kalle: Vi alla kan.

Max: Men vi tre vill inte. Men jag vet inte om de andra, om de inte vill. Intervjuare: Varför vill man inte det?

Kalle: Man vill bara inte umgås med andra som man inte känner. Som man inte är barndomsvän med.

Max: Det är ju alltid bra att lära känna nya personer men av någon konstig anled- ning så vill vi inte.

Adel: Varför ska man lära känna personer som är helt olika? Vi har inget gemensamt. Max: De bor i de finare områdena.

(Intervju med Max, Kalle och Adel)

Här uttrycker killarna att de inte vill umgås med personer som de inte känner. De hänvisar till ett område i staden som socioekonomiskt skiljer sig från deras eget, ett enligt dem ”finare” område, och påpekar att de inte har något gemensamt med dem som bor där. Överlag framträder i intervjuerna en bild av att de medverkandes um- gänge utgår från skolan och bostadsområdet. Till exempel svarar Karin på frågan om vilka områden som hennes vänner kommer från: Det är väl ungefär samma områden eftersom vi har gått på samma skola så har vi ju bott på ungefär samma ställe. Hur de medverkande unga umgås kan tolkas som att höra ihop med den allt mer segregerade staden, dvs. att de bor och umgås med dem som liknar dem själva (Salonen 2011). Hur ser då unga generellt sett på detta med segregation? I enkäten fick svarande ta ställning till påståendet, ”Malmö blir allt mer segregerat utifrån att människor från olika bostadsområden och bakgrund inte umgås eller pratar med varandra”.

Tabell 3. ”Malmö blir allt mer segregerat”

Antal Procent

Håller inte alls med 76 17%

Håller med lite grann 204 44%

Håller med mycket 122 26%

107

Unga i Malmö om staden, bostadsområdet och talet om

Som tabellen visar håller 39 % mycket eller helt med om att Malmö blir allt mer segre- gerat, medan 16 % inte alls håller med. Om man också räknar in håller med lite grann, pekar resultatet mot att majoriteten av de som svarat på enkäten, i större eller mindre grad, anser att människor från olika bostadsområden och med olika bakgrund lever segregerat. Det framgår ingen skillnad utifrån kön men boende i Limhamn/Bunkeflo håller i högre grad än övriga med om att Malmö blir allt mer segregerat.

I dokument Drömmar och röster : en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö (sidor 105-107)