av markanvändningen
9.9.2 Ersättningsmöjlighet vid utebliven dispens i biotopskydds områden för generellt skyddade biotoper
Den generella skyddsformen medför att inte några överväganden om ersättning har gjorts för den enskilda biotopen vid beslutet om skydd enligt 5 § FOM. Ersätt- ningsmöjligheten för biotopskyddsområden för generellt skyddade biotoper är därför knuten till myndighetens beslut att inte medge dispens för en viss verksam- het eller åtgärd.
Den som har fått avslag på en dispensansökan som gäller ett generellt skyddat biotopskyddsområde har enligt 31 kap. 4 § punkt 3 MB rätt att få frågan om ersätt-
ning prövad, om han/hon anser att beslutet innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom den berörda delen av fastigheten.
Ersättning och inlösen på grund av vissa föreskrifter, förelägganden och förbud 31 kap. 4 § MB (Utdrag) Fastighetsägaren har rätt till ersättning på grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras, om beslutet gäller …
3. en dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket som har förenats med särskilda villkor el- ler en vägran att ge en dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket, om dispensen avser ett biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 § första stycket 1, ...
9.9.2.1 SAMRÅD MED NATURVÅRDSVERKET
Enligt 26 § FOM ska länsstyrelsen samråda med Naturvårdsverket innan länssty- relsen fattar beslut i ett ärende enligt 7 kap. MB, om beslutet rör Naturvårdsverket och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap. MB, eller någon annan eko- nomisk förpliktelse för staten, eller annars är av vikt.
Om länsstyrelsen överväger att avslå en ansökan om dispens från biotopskyddsbe- stämmelserna, och det kan leda till att en sakägare gör anspråk på ersättning enligt 31 kap. MB, ska länsstyrelsen samråda med Naturvårdsverket innan beslut om avslag fattas. Naturvårdsverket får då möjlighet att bedöma vilket ersättningsbe- lopp beslutet kan leda till, och kontrollera om det finns utrymme på det anslag verket förfogar över för ändamålet. Genom samrådet har Naturvårdsverket också möjlighet att avråda länsstyrelsen från att fatta ett visst beslut, om man bedömer att kostnaderna inte står i rimlig proportion till nyttan för miljön.
Inför bildande av ett biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 § första stycket punkt 2 MB samråder länsstyrelsen med Naturvårdsverket om ersättningsfrågan via VIC Natur. Vid samråd om ersättningsfrågor som uppkommer genom avslag på dispen- sansökningar i generellt skyddade biotoper används inte VIC Natur. Samrådet får istället initieras via e-post eller vanlig post.
När länsstyrelsen efter samrådet har fattat beslut i ärendet hjälper Naturvårdsverket länsstyrelsen bland annat med att hantera ersättningsanspråk, svara för förhandling, bistå med värderingsresurser och upprätta en överenskommelse.
9.9.2.2 ERSÄTTNINGSTALAN
Den som vill ansöka om ersättning för avsevärt försvårande av pågående markan- vändning ska enligt 31 kap. 13 § MB väcka talan i domstol inom ett år från det att beslutet vann laga kraft. Annars upphör ersättningsrätten.
Ersättningstalan
31 kap. 13 § MB Har inte överenskommelse träffats om ersättning enligt 4 eller 11 § el- ler om inlösen enligt 8 § och har inte rätten till talan gått förlorad enligt 12 §, skall den som vill göra anspråk på ersättning eller kräva inlösen väcka talan hos mark- och miljö- domstolen mot den som är skyldig att betala ersättning eller att lösa in fastigheten. Så- dan talan skall väckas inom ett år från det att beslutet på vilket anspråket grundas har vunnit laga kraft vid påföljd att rätten till ersättning eller inlösen annars går förlorad. Länsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som avses i 31 kap. 11 § miljöbalken.
Länsstyrelsen ska dock enligt 34 § FOM på statens vägnar försöka träffa uppgö- relse med sakägare som gör anspråk på ersättning. Praktiskt innebär detta att läns- styrelsen i samband med beslutet varigenom dispens nekas upplyser om innebörden av 31 kap. 13 § MB, och samtidigt förklarar sig beredd att försöka träffa en uppgö- relse med fastighetsägaren. Därefter får länsstyrelsen med stöd av Naturvårdsverket förhandla med markägaren, och vid behov kalla in till exempel en förhandlare och värderingsman. Parterna har i praktiken ett år på sig att nå en uppgörelse från det att beslutet vann laga kraft. Når man ingen uppgörelse under denna så kallade ettårsfrist måste fastighetsägaren, innan ettårsfristen löper ut, väcka talan i domstol.
Ersättning och inlösen
34 § FOM I ärenden enligt 7 kap. miljöbalken skall länsstyrelsen på statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlö- sen av fastighet. Samma skyldighet har Skogsstyrelsen i ärenden som rör biotop- skyddsområden enligt 6 §.
Om förhandlingarna leder framåt men parterna inte har hunnit förhandla klart är det viktigt att fastighetsägaren ändå väcker talan i domstol, och samtidigt begär an- stånd med att utveckla talan med hänvisning till att förhandlingar pågår. Parterna kan då fortsätta förhandlingarna. Väcks inte talan i domstol i detta läge förlorar fastighetsägaren rätten till ersättning om ettårsfristen hinner löpa ut. Staten har då inte längre någon laglig grund för att ersätta markägaren.
Om det ganska tidigt, långt innan ettårsfristen löper ut, visar sig att parterna har helt olika uppfattningar om ersättningens storlek får man avbryta förhandlingen och hänvisa fastighetsägaren till att väcka talan i domstol och driva anspråken där. Staten har då i enlighet med 34 § FOM gjort ett försök att nå en uppgörelse, men inte lyckats.
Om länsstyrelsen når en uppgörelse med fastighetsägaren, alternativt att ersättning- en beslutas av en domstol, så gäller sedan denna enligt 31 kap. 12 § andra stycket MB mot framtida ägare av fastigheten. Om en ny fastighetsägare senare ansöker om dispens för samma åtgärd och får avslag har han/hon inte rätt till ersättning.