• No results found

5 Ibn Rushds självförståelse

5.1 Ett muslimskt studieförbund

De anställda på Ibn Rushd presenterar en gemensam uppfattning om Ibn Rushd som studieförbund. Att det bidrar till att främja demokratin och folkbil- da grupper som står inför stora utmaningar är någonting som alla skriver under på. Förbundsrektor Mustafa menar att folkbildning handlar om att människor ska få stärkas och utvecklas utifrån sina livsvillkor utan att vara färdigt demo- kratiserade och färdigutvecklade. Ibn Rushd har där en viktig roll som studie- förbund att möta dem i sina brister och fel. Så länge en samarbetsförening är villig att genomgå en process, så menar Mustafa att det finns en enorm kapaci- tet till utveckling och förbättring där föreningarna kan göra fantastiska resor.

Enligt Mustafa gör studieförbundet ett svensk-muslimskt folkrörelsear- bete möjligt, på samma sätt som ABF agerade generator åt arbetarrörelsen för 100 år sedan, och såsom frikyrkorna och nykterhetsrörelsen var i behov av studieförbund. Ibn Rushd ser sig själva som en aktör vars syfte är att skapa ett stabilt folkrörelsearbete och en demokratiseringsprocess hos sin målgrupp. Visionen är att överbrygga de utbildningsklyftor som målgruppen idag be- finner sig i, att muslimer ska få en röst i samhället och att de är delaktiga på

arbetsmarknaden, i beslutsfattandet, i kulturlivet och i samhällets alla delar. Mustafa är övertygad om att Ibn Rushd fyller denna funktion för sin mål- grupp. Ibn Rushd har en målgruppsstatistik som radikalt skiljer sig från de andra studieförbunden om man ser till andelen korttidsutbildade, utrikes födda, unga deltagare samt boende i socioekonomiskt missgynnade områden. Mustafa hävdar att Ibn Rushd på det sättet är med och fullbordar den svenska demokratin, då den inte kan fullbordas så länge många grupper exkluderas.

Ibn Rushd besitter även språkliga och interkulturella kompetenser som ger förutsättningar för samarbete med etablerade föreningar och ett brett ar- bete med nyanlända. Det händer ofta, berättar Mustafa, att cirkeldeltagare har genomgått en liknande resa som nyanlända till Sverige och passar där- för bra att lära ut samhällsorientering till dessa. Studieförbundet erbjuder en guide in i samhället där man kan få tips och verktyg för hur man ska gå tillväga gällande jobb, plugg och bostad, enligt Mustafa.

I samma anda hävdar personal från ett av Ibn Rushds distrikt att studie- förbundet gör stor samhällsnytta genom att nå ut till sin målgrupp:

”Muslimer, vare sig man vill eller inte, har en kollektiv identitet som musli- mer. De är en grupp bland alla andra grupper som man behöver nå ut till. Det är ingen som har nytta av att muslimer faller tillbaka i samhället, inte utbildar sig eller deltar i samhällslivet. Ibn Rushds nytta är att vi är en aktiv del av att stärka demokratin genom att höja målgruppens folkbildningsnivå. Det ger integrativa effekter när man deltar i folkbildning, det är det som är hela grun- den. När man deltar i folkbildning så deltar man i samhällslivet. Det vi gör är att öka möjligheten för målgruppen att delta i samhällslivet och bli en del av det svenska samhället. Alternativet är utveckling andra hållet. Det är så jag argumenterar mot de som säger ’det här är inte bra’. [...] Jag tror att vi når ut med kunskaper inom områden som de annars inte skulle ta del av. Vi når grupper som många andra inte når just för att vi kanske ser ut som dem, vi pratar samma språk som dem, kultur eller bakgrund. Någon typ av koppling som skapar en tillit. Det är den tilliten som lockar människor till oss.”

En annan representant framhäver att Ibn Rushd spelar en viktig roll som brygga mellan muslimer och det resterande majoritetssamhället:

”Jag tänker utifrån mitt perspektiv, så har jag har alltid varit aktiv i moskén vid Medborgarplatsen. Jag har följt mina barn dit på fredagsbönen och Eid-

festivalen. Min utgångspunkt är att jag ska kunna leva i samhället och vara en del av samhället, utan att behöva förklara vem jag är eller min identitet, utan jag är en del precis som alla andra. Jag vill att mina barn ska växa som en del av samhället och känna sig som svenska muslimer. För mig är det konstigt att man beskyller Ibn Rushd att de hjälper till att skapa parallella samhällen. Egentligen försöker vi skapa en trygghet, att man känner sig in- kluderad i samhället.”

Ibn Rushd hade från början visionen att ”islam ska vara en självklar del av Sverige”. Syftet med visionen, enligt förbundsrektor Omar Mustafa, var att skapa ett angreppssätt om integration som skulle bryta normen och skapa ac- ceptans för islam i Sverige. Denna vision ändrades sedan till att ”muslimer ska vara en självklar del av Sverige”. Enligt Mustafa grundar sig förändringen i att studieförbundet inte jobbar med religion, utan med en heterogen grupp människor som identifierar sig som muslimer. Mustafa ser att Ibn Rushd ska- par en integrationsprocess genom att stärka muslimer i deras tro och identi- tet, men att de samtidigt kan utgöra en naturlig del av majoritetssamhället. Samtalet kring visionen är under ständig diskussion internt, säger Mustafa. Samtalen rör betydelsen av uttrycket, vad Ibn Rushds kärnvärde är och hu- ruvida verksamheten speglar visionen rättvist. Zana Muhammad, ordföran- de för Ibn Rushd, avslöjar att styrelsen kommer att föreslå ett byte av namn bland annat för att komma bort från det gamla namnets litet svårförklarliga historia, men också dess muslimska och arabiska associationer som står i kontrast mot förbundets strävan mot en större mångfald.

Inte utan skäl har Ibn Rushd ofta förknippats med islam och religiositet, dels då målgruppen främst är den muslimska, men också för dess medlems- organisationer där majoriteten har en islamisk profil. I samtal med personal från Ibn Rushd framstår dock detta som något som studieförbundet vill tona ned av olika anledningar. En del menar att religion blivit ett känsligt ämne som människor vill distansera sig från, medan andra anser att en religiös as- sociering gör att möjligheterna att nå ut till en stor, heterogen och icke-reli- giös befolkningsgrupp försvåras. Ibn Rushd hade från början en vision om att islam ska vara en självklar del av Sverige. Denna vision har förändrats över tid, och idag (2019) står det i Ibn Rushds idéplattform att ”muslimer ska vara en självklar del av Sverige”.108 Det finns andra studieförbund med religiösa

kopplingar inom folkbildningssfären. Bilda och Sensus definierade sig från början som kristna studieförbund men har med tiden dämpat den religiösa identifieringen av organisationerna.

I Ibn Rushds policydokument till anställda vid Ibn Rushds utåtriktade ak- tiviteter står det följande:

”Vi svarar inte på alla frågor och uttalar oss inte om allt. Exempelvis tar vi inte ställning i teologiska frågor eller är en representant för alla svenska muslimer, då det inte är vår roll som studieförbund. Ibn Rushds ställningsta- ganden utgår enbart ifrån vår värdegrund och våra styrdokument.”109

Ibn Rushds förbundsledning menar att studieförbundet inte vill placera sig teologiskt utan ska agera som studieförbund, inte som trossamfund:

”Vi sprider inte islam som religion, vi har inte det missionerande uppdraget. Vi jobbar med muslimer som grupp. Vi har ingen färdig mall på hur man ska vara som muslim. Vi låter varje förening, varje deltagare och varje studie- cirkel jobba med att stärka sin identitet på sina egna villkor. Det är också en resa vi har gjort, vad det innebär att vara ett muslimskt profilerat studieför- bund […], vilken hållning ska vi ha? Vi har landat i att vi inte kan ta fram så- dant material. Antingen tar vi fram fem material om bönen med våra fem or- ganisationer som tillhör olika inriktningar så får varje organisation jobba med sitt material i sitt studieförbund, eller så gör vi inte det. Vi kan inte anamma en teologisk hållning utan vi jobbar med alla. Vi har shiamuslimer av olika slag och sunnimuslimer av olika slag. Att behålla den här teologiska neutrali- teten har varit väldigt viktig att betona. Det har vi jobbat mycket med internt, hur folk uppfattar oss och hur kan vi vara tydliga med vilka vi vill vara.”

Förbundsrektor Mustafa utvecklar tankarna om studieförbundets roll i den breda, muslimska, heterogena rörelsen. Han understryker att majoriteten muslimer inte är praktiserande, men att muslimer trots sina olikheter idag möter gemensamma samhällsutmaningar. Trots radikalt olika åsikter kring teologi och politik finns identiska utmaningar i Sverige för den muslimska gruppen, anser han. Det handlar bland annat om segregation, islamofobi, förortskriminalitet och den socialekonomiska fördelningspolitiken. Utan 109 Guide vid utåtriktade aktiviteter, Ibn Rushd (opublicerat material)

Ibn Rushd, menar Mustafa, blir inte den svenska demokratin fullbordad då många grupper hamnar utanför. Han talar även om svårigheten att arrangera verksamhet som rör teologiska frågor. Det är viktigt att särskilja gudstjänst- verksamhet från folkbildning på föreningsnivå.

En framträdande företrädare för en av medlemsorganisationerna önskar dock att religionsfriheten borde ha större slagkraft samt få mer utrymme och tolerans än vad den har idag:

”Jag har inget problem med att Katolska kyrkan skulle predika om att islam är syndigt och man hamnar i helvetet, men sådant kan man inte längre säga. Jag kan inte gå ut och säga att judar hamnar i helvetet, men enligt islamsk tro så hamnar judar i helvetet. Andra icke-muslimer också, annars kunde jag lika gärna valt judendom eller kristendom. Jag är muslim för att jag tror att det kommer att rädda mig i livet efter, så varför skulle jag säga att alla hamnar i paradiset? Om de i Katolska kyrkan säger att man ska bevara sin katolska tro [...], jag har absolut inga problem. Det här med hat och hot dä- remot, det är någonting annat. Det är aldrig acceptabelt om Katolska kyrkan skulle säga att muslimer borde rensas bort, att de är djur eller liknande. Det ska inte vara någon form av uppvigling, uppmana till någonting våldsamt el- ler grova rasistiska generaliseringar.”