EU-domstolens förhandsavgörande den 15 maj 2014 i målet C-521/12, ”Briels”

EU-domstolens förhandsavgörande i målet rörde ett motorvägsbygge som bedömdes påverka ett Natura 2000-område. EU-domstolen slog fast att projektet skulle bedömas med avseende på dess påverkan på det berörda Natura 2000-området mot bakgrund av bevarandemålen för området och med beaktande av aktuella skyddsåtgärder i syfte att undvika eller minska eventuella negativa konsekvenser som projektet direkt orsakar. Detta för att säkerställa att området inte tar skada. Skyddsåtgärder som föreslagits i syfte att kompensera för negativa konsekvenser för ett Natura 2000-område kan däremot inte beaktas i samband med bedömningen av projektets tillåtlighet (punkterna 29–31).

”Bedömningen måste avse verksamheten eller åtgärdens konsekvenser för de livsmiljöer och arter för vilka området har utsetts. Bestämmelsen inne- bär inte ett hinder mot varje fysisk påverkan på området eller störning som påverkar detta. För varje verksamhet eller åtgärd måste en bedömning göras avseende dess effekt för det skyddsintresse som motiverat att områ- det har pekats ut.”60

Bedömningen av om en verksamhet eller åtgärd medför sådan påverkan på utpekade arter eller naturtyper att risk för störning eller skada kan uppstå behöver göras utifrån bevarandemålen för det berörda området och förut- sättningarna i det enskilda fallet. Faktorer som kan påverka bedömningen är bland annat följande:

59 _{Prop. 2000/01:111, s 68–69.} 60 _{Prop. 2000/01:111, s 42.}

Geografisk utbredning

Påverkans geografiska utbredning har i många fall betydelse vid bedömning av risken för skada/störning. Här är det viktigt att relatera påverkans geogra- fiska utbredning till förekomsten av utpekade arter och naturtyper och deras känslighet i det aktuella området. Olika delar av ett Natura 2000-område kan ha olika känslighet och betydelse för utpekade och typiska arter och det är därför viktigt att identifiera de strukturer, funktioner och processer som har betydelse för att nå bevarandemålen, och analysera hur påverkans geografiska utbredning överlappar och påverkar dessa faktorer.

Omfattning

Påverkans omfattning och intensitet har en avgörande betydelse för risken för skada/störning. Ofta kan det vara svårt att utifrån tillgänglig kunskap identi- fiera tröskelnivåer där en betydande och bestående påverkan uppstår, och det är då viktigt att tillämpa försiktighetsprincipen.

Utsträckning i tiden

Påverkans utsträckning i tiden kan ha stor betydelse för konsekvenserna för utpekade arter och naturtyper. En permanent förlust av utpekade naturtyper är, med utgångspunkt i kriterierna för gynnsam bevarandestatus, alltid svår- förenlig med bevarandemålen i ett Natura 2000-område. För mer tillfällig påverkan (till exempel grumling i samband med anläggningsarbeten i vatten eller buller i byggskedet) är det viktigt att ta hänsyn till de berörda arterna och naturtypernas känslighet och återhämtningsförmåga i det aktuella området.

Tidpunkt

Arters och naturtypers känslighet för olika typer av påverkan kan variera över året. Störningskänsligheten för många fågelarter är exempelvis betydligt större under häckningsperioden än under andra tider på året. Tidpunkten för mer tillfällig påverkan kan ha stor betydelse vid bedömningen av risken för störning av utpekade arter, och det kan i många fall vara möjligt att minska effekterna av åtgärder som medför tillfällig påverkan genom att förlägga vissa moment i ett projekt till tider på året då känsligheten är lägre.

Sannolikhet

I fall där det finns en osäkerhet kring om påverkan kommer att uppstå behöver en bedömning av sannolikheten för påverkan bedömas. Enligt praxis från bl.a. EU-domstolen måste en prövningsmyndighet bortom allt rimligt tvivel säkerställa att skada eller störning inte uppstår för att det ska vara möjligt att lämna tillstånd61_{, vilket innebär att också sådan påverkan som}

bedöms vara förhållandevis osannolik måste beaktas i tillståndsprövningen. Sannolikheten för negativ påverkan till följd av olyckor kan ofta minskas genom skyddsåtgärder och försiktighetsmått, vilket innebär att dessa frågor behöver fångas upp i tillståndsprövningen.

Samverkan med påverkan från andra källor

I många fall är det inte det enskilda projektet eller åtgärden som riskerar att orsaka en påverkan på en utpekad art eller naturtyps bevarandestatus, utan den samlade påverkan från en lång rad verksamheter och åtgärder i närområdet. Här är det viktigt att inte bara beakta nyligen genomförda och planerade åtgär- der, utan också påverkan från befintliga verksamheter som bedrivits i området under lång tid. Ett vattendrag som varit reglerat under lång tid är exempelvis mer känsligt för åtgärder som innebär ytterligare påverkan på processer som drivs av naturliga vattenståndsvariationer (erosion, sedimentation, årstids- bundna översvämningar etc.).

3.4.2.2 VAD ÄR EN SKADA PÅ EN LIVSMILJÖ I ETT NATURA 2000-OMRÅDE?

Vid bedömningen av vad som är en skada på livsmiljön eller livsmiljöerna i området bör beaktas dels områdets karaktär och känslighet, dels åtgärden som sådan och dess inverkan på livsmiljön. Även en förhållandevis liten åtgärd kan innebära en skada av en livsmiljö. Bedömningen av vad som är en skada på en livsmiljö i ett Natura 2000-område bör avse en bedömning av hur livsmiljöns bevarandestatus påverkas av en verksamhet eller åtgärd. Vägledning för bedöm- ningen av vad som är att betrakta som en skada på livsmiljön är begreppet gynnsam bevarandestatus som definieras i

16 § förordningen om områdesskydd. Skadan bör relateras till möjligheterna att upprätthålla områdets ekologiska funktioner. En god indikator på detta kan vara om för området representativa typiska arter har en gynnsam bevarandestatus. För naturtyper som inte har gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå, t ex då arealen våtmark behöver ökas genom restaurering, kan som regel varje minskning av arealen i de enskilda objekten kunna betraktas som en skada. I synnerhet vid permanent påverkan.

Exempelruta 17: Mark- och miljödomstolens dom den 17 september 2013 i målet