Naturvårdsverket deltar aktivt i EU- och konventionsarbetet. Mer än 100 av Naturvårdsverkets medarbetare bidrar med expertis och underlag i många olika processer, expertgrupper och kommittéer. Våra miljömål och Agenda 2030 utgör övergripande målsättningar. Regeringens prioriteringar och strategier ger riktning i arbetet tillsammans med våra erfarenheter och kunskaper för att påverka vår omvärld och bidra till att målen nås. Det är ett långsiktigt arbete med processer som pågår över lång tid för att åstadkomma förändringar och effekt. Att bidra till arbetet före, under och efter partsmöten och viktiga beslut för att driva arbetet framåt skapar förutsättningar för att ta större kliv i arbetet. Det är också tydligt att samverkan med och mobilisering av berörda aktörer krävs för att nå resultat och kunna genomföra beslut. Genom rapporteringen kan vi följa hur arbetet utvecklas för att nå de prestationer och effekter vi eftersträvar.
EU-arbetet
Årets EU-arbete har präglats av att följa upp den europeiska gröna given och förslag som har presenterats från kommissionen utifrån denna. Bland dessa kan nämnas EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi, en EU-strategi för biologisk mångfald samt en ny klimatlag på EU-nivå. Kommissionen har även lagt fram ett åttonde miljöhandlingsprogram som ska fungera som ett genomförandeverktyg för den gröna given och Agenda 2030 inom EU.
Naturvårdsverket är nationell fokalpunkt för Europeiska miljöbyrån (EEA) i Sverige. EEA har tillsammans med medlemsländerna arbetat fram en ny strategi för den kommande tioårsperioden (2021–2030). Naturvårdsverkets representanter har deltagit aktivt i både rådgivande- och arbetsgrupper för att utforma strategin enligt svenska prioriteringar. Sverige ligger åter i topp med att ha rapporterat miljödata i tid och med rätt kvalitet utifrån direktiv och EEA:s behov av miljödata till utvärderingar.
Naturvårdsverket har en utsänd medarbetare som tjänstgör som nationell expert på Europeiska kommissionens miljödirektorat. Experten har bland annat medverkat i kommissionens arbete med att ta fram EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi.
Klimat och luft
Naturvårdsverkets bidrag till Sveriges arbete med FN:s klimat förhandlingar, UNFCCC och Parisavtalet gäller främst frågor inom utsläppsbegränsningar, rapportering och skog- och markanvändningsfrågorna. Vi deltar i EU:s olika expertgrupper och är särskilt aktiva genom att ingå i de så kallade klustren i flera av förhandlingsfrågorna. Sverige har även genom Naturvårdsverket två permanenta EU-roller i expertgrupperna för utsläppsbegränsningar, IGMIT och EGMIT. Naturvårdsverket har bidragit i Sveriges arbete för högre ambition i EU:s nästa nationellt beslutade klimatbidrag, Nationally Determined Contri- bution (NDC) samt med Sveriges långsiktiga klimatstrategi.
Naturvårdsverket har bidragit i arbetet med att verka för att tiden utan för- handlingar används till förberedelser inför mötena 2021. Detta genom att vidareutveckla Sveriges och EU:s positioner och föreslå lösningar och idéer för andra länder i förhandlingarna. Naturvårdsverket har även bidragit i arbetet med att koppla samman förhandlingsfrågor, exempelvis UNFCCC- förhandlingarnas koppling till förhandlingar inom flygets handelssystem. Naturvårdsverket har arbetat med flera regeringsuppdrag som syftar till höjd ambition, klimatkommunikation samt implementering av Parisavtalet i Sverige. Vi deltar också aktivt i ett flertal nätverk som arbetar med olika frågor som är av vikt för klimatförhandlingarna och/eller att höja ambitionen, såsom i Cartagena Dialogue Rules som för närvarande arbetar med rapporterings frågor samt High Urgency som fokuserar på forskning om kryosfären och höjd ambition. Naturvårdsverket är nationell fokalpunkt för jämställdhet och klimatförändringar. De nordiska fokalpunkterna initierade ett nordiskt projekt för jämställhet och klimatförändringar under 2020.
Naturvårdsverket bidrar till Sveriges konventionsarbete rörande ozon- nedbrytande ämnen och representerar Sverige i förhandlingar under Montrealprotokollet och Wienkonventionen. Vid partsmötet i november fick Sverige genom Naturvårdsverket förtroendet att vara rapportör för Wienkonventionen och valdes även in som ledamot i Byrån för Wienkonventionen. Naturvårdsverket verkar generellt för att värna miljö- integriteten i protokollet och säkerställa att de framgångar som uppnåtts består, till exempel att de undantag som fortfarande finns begränsas, för att slutligen upphöra. Naturvårdsverket har tagit fram förslag om att begränsa undantag för metylbromid som EU-gruppen lagt fram på partsmötet. Naturvårdsverket verkar för att påskynda genomförande av Kigalitillägget som skulle kunna bidra med avsevärda klimatnyttor. Sverige har, som medlem i EFTA, verkat för att Exekutivkommittén till den Multilaterala fonden ska kunna fortsätta sitt arbete även under pågående pandemi.
En av Naturvårdsverkets medarbetare är ordförande för FN:s Luftvårdskonvention (CLRTAP). Konventionen har med stöd av Sverige lanserat ett globalt forum för samarbete med regioner utanför UNECE- området, med syftet att ta lärdom av varandra och dela luftvårdskonventionens 40-åriga erfarenhet av arbete med luftföroreningar. Under året har konven- tionen inlett arbetet med en översyn av det så kallade Göteborgsprotokollet som trädde i kraft 7 oktober 2019.
Kemikalier, avfall och plast
Naturvårdsverket har deltagit i UNEP:s expertgrupp för marint skräp och mikroplast där Sverige och EU drivit frågan om en global överenskommelse om plast. Vi har också deltagit i framtagandet av två nordiska rapporter som ska främja det arbetet samt utvecklandet av ett fyrårigt nordiskt arbetsprogram om marint skräp. Inom Helcom och Ospar har vi har bidragit till utvärdering och uppdatering av konventionernas åtgärdsplaner för marint skräp. Naturvårdsverket har även bidragit till utveckling och genomförande av den europeiska plastpakten.
Inom Stockholmskonventionen har Naturvårdverket medverkat i den regionala organisationsgruppen om en global övervakningsplan. Gruppen har tagit fram utkast till en tredje övervakningsrapport. Sverige och EU ansvarar för att sammanställa regionala data om POPs i bröstmjölk. Vi har också deltagit i expertgruppen för fortsatt utfasning av PCB, där fokus legat på vägledning om PCB-inventeringar och rapporteringsformat.
Under Baselkonventionen har Naturvårdsverket deltagit i OEWG 12 och i förhandlingarna om implementering av striktare regler för handel med plast- avfall i EU och OECD. Vi har också deltagit i arbetsgrupper för uppdaterad vägledning om plastavfall, kvicksilver och POPs, samt i partnerskapet för plastavfall, samt EU:s arbete med ny vägledning om hantering av plast och farliga ämnen i avfall.
Naturvårdsverket har inom Minamatakonventionen bidragit till bättre kontroll och minskade utsläpp av kvicksilver, bland annat genom att aktivt delta i arbetet med utsläpp till mark och vatten, ramverk för effektivitets- utvärdering, vägledning för miljöövervakning och gränsvärden för vad som är kvicksilveravfall. Vi har även deltagit i revideringen av vägledningen om hantering av kvicksilveravfall.
Inom den globala kemikaliestrategin SAICM pågår arbetet med fram- tagandet av ett nytt ramverk genom digitala arbetsgrupper. Naturvårdsverket medverkar i frågor som rör avfall, resurseffektivitet och biologisk mångfald, liksom i de fortsatta diskussionerna om en vetenskaplig panel och en högnivå- deklaration.
I arbetet med Östersjöprojektet HAZBREF har Naturvårdsverket bidragit till att en fallstudie inom kemisektorn, rörande produktion av polymerer, har genomförts i Sverige. Fallstudien har fokuserats på vilka farliga ämnen som används och släpps ut i verksamheten samt vilka tekniker de använder för att minimera användandet och utsläppen. Naturvårdsverket har dessutom bidragit till att ett vägledningsdokument för kemisektorerna (produktion av polymerer och gödningsmedel) har tagits fram. Naturvårdsverket har också bidragit till att beskrivningar av bästa tillgängliga teknik för sektorernas produktion av polymerer och gödningsmedel samt ytbehandling av metall och plast har genomförts.
Biologisk mångfald
Arbetet med en ny strategisk plan för perioden 2021–2030 och ett nytt ramverk och målstyrningssystem för konventionen för biologisk mångfald (CBD) har varit i fokus för det globala samarbetet för biologisk mångfald under 2020. Arbetet som ska leda fram till att det nya ramverket beslutas på kommande partsmöte, COP 15 i Kina, har försenats men förberedelserna har trots detta pågått i stor omfattning under året. Naturvårdsverket bistår Miljödepartementet och deltar aktivt i förhandlingarna bland annat i arbets- gruppen The Open-ended Working Group (OEWG) som förhandlar det nya ramverket vid sidan av konventionens ordinarie möten.
Vi har inom CBD bidragit till att bibehålla en fortsatt hög ambitionsnivå, att lyfta fram sektorsintegrering och hållbart nyttjande och att målen för
hållbar produktion och konsumtion samt för den genetiska aspekten av biolo- gisk mångfald ska ingå i ramverket. Att stärka kopplingar mellan processerna kring klimat och biologisk mångfald, bland annat genom naturbaserade lös- ningar, har vi också lyft fram. För att stödja förhandlingsprocessen har ett stort antal tematiska expertmöten på global och regional nivå genomförts, med fokus på bland annat sektorsintegrering, resursmobilisering, kapacitetsupp- byggnad, rättvis fördelning, hållbart nyttjande, hälsofrågor och grön åter- ställning. I samtliga har Naturvårdsverket aktivt bidragit till att få genomslag för svenska positioner.
Koordinering av positioner inom EU har också pågått med förhöjd frekvens 2020. Naturvårdsverket har under hela året arbetat med förberedelser för att leda den svenska delegationen under det tekniskt-vetenskapliga förhandlings- mötet SBSTTA24 (Subsidiary Body for Scientific, Technical and Technological Advice).
Arbetet med CITES, konventionen om handel med hotade arter, har påver- kats mycket av coronapandemin under året. Förberedelserna inför nästa parts- möte har påbörjats inom EU med att ta fram förslag till ändringar i listningar av arter. I egenskap av utsedd vetenskaplig myndighet deltar Naturvårdsverket i SRG, Scientific Review Group, och driver på att listningar av arter ska ha vetenskaplig grund. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturhistoriska riksmuseet är också utpekade vetenskapliga myndigheter och finns med i arbetet.
Naturvårdsverket har representerat Sverige i våtmarkskonventionens arbete under 2020, som vice ordförande i den stående kommittén samt deltagit i olika arbetsgrupper som jobbat med att göra förarbeten och/eller ta fram utkast till fyra resolutioner och ytterligare ett dokument som ska förhandlas på partsmötet COP14.
Naturvårdsverket har bidragit till att svenska prioriteringar och erfarenheter har tillförts EU-kommissionens arbete inom koordineringsgruppen för biologisk mångfald (CGBN) och de kommittéer och arbetsgrupper som inom EU arbetat med genomförandet av den nu avslutade strategiska planen 2011–2020 och den nya för decenniet fram till 2030.