EU:s statistikförordning

I dokument Vad är officiell statistik? (sidor 181-188)

Författningsförslag

Bilaga 3 Den officiella statistiken

5 Gällande EU-rätt och den pågående utvecklingen pågående utvecklingen

5.2 Gällande EU-rätt på statistikområdet

5.2.2 EU:s statistikförordning

Det grundläggande EU-regelverket om statistik är alltså förordning nr 223/2009 om europeisk statistik. Förordningen är bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Syftet med förordningen är att stärka samarbetet och samordningen mellan de myndigheter som medverkar till att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik.

Detta för att säkra att den europeiska statistik som framställs i enlighet med principerna i artikel 338.2 FEUF är samstämmig och jämförbar.

Bakgrund

Syftet med förordningen är enligt motiven att den ska ge ett för-bättrat regelverk för den europeiska statistiken. I motiven anges bl.a. att ”det förbättrade regelverket för den europeiska statistiken bör framför allt tillgodose behovet att minska uppgiftslämnarbördan för uppgiftslämnarna och bidra till det mer övergripande målet att minska de administrativa bördorna inom EU”. Den roll som de nationella statistikmyndigheterna och andra nationella myndigheter spelar när det gäller att minska bördan för europeiska företag på

Gällande EU-rätt och den pågående utvecklingen SOU 2012:83

nationell nivå framhålls också i motiven till förordningen. Genom förordningens införande år 2009 stärktes den rättsliga grunden för ESS och dess styrningsstruktur utvecklades. Detta skedde genom inrättandet av Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning (ESGAB) och Europeiska rådgivande kommittén för statistik (ESAC).4 De nationella statistikbyråernas, andra nationella myndig-heters, respektive Eurostats roller har klargjorts ytterligare genom förordningen.

I syfte att öka förtroendet för den europeiska statistiken bör enligt motiven såväl de nationella statistikansvariga myndigheterna i varje medlemsstat som Eurostat vara yrkesmässigt oberoende samt garantera opartiskhet och hög kvalitet vid framställningen av europeisk statistik. Detta ska ske i enlighet med såväl regleringen i artikel 338.2 FEUF som de principer som utformats i detalj i den uppförandekod avseende europeisk statistik (Code of Practice) som kommissionen ställt sig bakom. De grundläggande principerna för officiell statistik, som antogs av FN:s ekonomiska kommission för Europa den 15 april 1992 och av FN:s statistikkommission den 14 april 1994, bör också beaktas.

Förordningens upplägg

Förordningen är indelad i sex kapitel och 29 artiklar. Nedan gås de olika delarna i statistikförordningen och dess innehåll igenom.

Framställningen följer förordningens disposition.

Allmänna bestämmelser

Första kapitlet innehåller allmänna bestämmelser (artiklarna 1–3).

Förordningen innehåller bestämmelser om utveckling, framställ-ning och spridframställ-ning av europeisk statistik (artikel 1). Europeisk statistik är relevant statistik som behövs för unionens verksamhet och som följer subsidiaritetsprincipen. Den europeiska statistiken definieras i programmet för europeisk statistik och ska utvecklas, framställas och spridas i enlighet med de principer som anges i

4 ESGAB (European Statistical Governance Advisory Board) utses av rådet och parlamentet, och består av sju fristående statistikexperter. ESGAB ska lämna en årlig rapport om genomförandet av riktlinjerna för europeisk statistik, Code of Practice. ESAC (European Statistical Advisory Committee) organiserar statistikanvändarna på EU-nivå. ESAC består av 24 personer, 12 från EU-systemet och 12 i egen kapacitet.

SOU 2012:83 Gällande EU-rätt och den pågående utvecklingen

kel 338.2 FEUF. Den ska sedan ytterligare utvecklas i riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice).

I förordningen anges de statistiska principer enligt vilka den europeiska statistiken ska utvecklas, framställas och spridas (artikel 2).

Principerna är: yrkesmässigt oberoende, opartiskhet, objektivitet, tillförlitlighet, statistisk konfidentialitet och kostnadseffektivitet.

Dessa principer vidareutvecklas sedan i riktlinjerna för europeisk statistik i enlighet med vad som framgår i artikel 11.

I statistikförordningen definieras vidare ett antal begrepp (arti-kel 3), nämligen statistik, utveckling, framställning, spridning, upp-giftsinsamling, statistiskt objekt, konfidentiella uppgifter, använd-ning för statistiska ändamål, direkt identifiering, tjänstemän och övriga anställda vid kommissionen (Eurostat). Här kan nämnas att med statistik avses enligt förordningen kvantitativ och kvalitativ, aggregerad och representativ information som beskriver en gemen-sam egenskap hos en bestämd population.

Statistikens styrning

Andra kapitlet (artiklarna 4–12) rör statistikens styrning. Först be-skrivs ESS vilket är partnerskapet mellan unionens statistikmyn-dighet, dvs. kommissionen (Eurostat), och de nationella statistik-byråerna (NSI) samt andra nationella myndigheter som i medlems-staterna ansvarar för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik (artikel 4). De nationella statistikbyråerna och andra natio-nella myndigheter regleras sedan närmare i artikel 5. Här sägs att den nationella statistikmyndighet som utsetts av var och en av medlemsstaterna som det organ som ska ansvara för samordningen av all verksamhet på nationell nivå när det gäller utveckling, fram-ställning och spridning av europeisk statistik (NSI) ska fungera som Eurostats kontaktpunkt (artikel 5.1). På Eurostats webbplats ska det finnas en uppdaterad förteckning över NSI och andra natio-nella myndigheter med ansvar för utveckling, framställning och sprid-ning av europeisk statistik, som medlemsstaterna utsett (artikel 5.2).

I artikel 6 finns reglering som rör kommissionen (Eurostat).

Enligt förordningen ska unionens statistikkontor, som utsetts av kommissionen för att utveckla, framställa och sprida europeisk stati-stik, benämnas kommissionen (Eurostat). Unionens statistikmyn-dighet benämns också genomgående kommissionen (Eurostat) i förordningen (vilket i denna text förkortas till Eurostat). På

unions-Gällande EU-rätt och den pågående utvecklingen SOU 2012:83

nivå är det Eurostats ansvar att se till att framställningen av euro-peisk statistik följer fastställda regler och statistiska principer. Unions-myndigheten är alltså avdelningen för unionsstatistik, Eurostat. Detta är ett viktigt undantag från huvudregeln att det alltid är kommis-sionen som sådan som har ansvar enligt EU:s rättsakter.

Genom statistikförordningen inrättades Kommittén för det euro-peiska statistiksystemet (ESS-kommittén). ESS-kommitténs uppgift är att ge professionell vägledning åt ESS när det gäller att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik enligt de statistiska prin-ciperna i artikel 2.1 (artikel 7). Eurostat leder kommittén, där de högsta cheferna för EU:s samtliga nationella statistikbyråer är med-lemmar.

Samarbete med andra organ regleras i artikel 8. Det är Eurostats uppgift att samordna statistikarbetet inom unionens institutioner och organ, särskilt för att tillse att uppgifterna är enhetliga och håller hög kvalitet, samt för att se till att uppgiftslämnarbördan blir minsta möjliga (artikel 6). För att minska uppgiftslämnarbördan i möjligaste mån och garantera den samstämmighet som är nödvändig för att framställa europeisk statistik ska ESS och det europeiska central-bankssystemet (ECBS) ha ett nära samarbete och följa de statistiska principerna i artikel 2.1 (artikel 9). I artikel 10 regleras det inter-nationella samarbetet. Här sägs att det europeiska statistiksystemets ståndpunkt i frågor som är av särskild betydelse för europeisk statistik på internationell nivå samt särskilda bestämmelser om representation i internationella statistikorgan bereds av ESS-kom-mittén och samordnas av Eurostat.

I artikel 11 berörs riktlinjerna för europeisk statistik (se nedan avsnitt 5.2.5). Här sägs att dessa ska syfta till att skapa förtroende för europeisk statistik hos allmänheten genom att de klargör hur den europeiska statistiken ska utvecklas, framställas och spridas i enlighet med principerna i artikel 2.1 och bästa internationella praxis.

ESS-kommittén är ansvarig för att se över, och när det bedöms nödvändigt revidera, riktlinjerna för statistik (artikel 11.2). Änd-ringar offentliggörs dock av kommissionen.

Statistikens kvalitet

Regler om den europeiska statistikens kvalitet finns i artikel 12.

För att man ska kunna säkra kvaliteten ska den europeiska stati-stiken enligt förordningen utvecklas, framställas och spridas på

grund-SOU 2012:83 Gällande EU-rätt och den pågående utvecklingen

val av enhetliga standarder och harmoniserade metoder. Den euro-peiska statistiken ska följa sju olika kvalitetskriterier:

• Relevans: mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser användarnas nuvarande och potentiella behov.

• Noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan skattningarna och de okända sanna värdena.

• Aktualitet: perioden mellan den tidpunkt då de statistiska upp-gifterna finns tillgängliga och den händelse eller företeelse som de beskriver.

• Punktlighet: den tid som förflyter mellan det datum uppgifterna görs tillgängliga och det datum som de skulle ha lämnats.

• Tillgänglighet och tydlighet: de villkor och sätt på vilka användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter.

• Jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp, mätverktyg och mätförfaranden som använts, när stati-stik från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder jämförs.

• Samstämmighet: mått på i vilken utsträckning uppgifterna med tillförlitlighet kan kombineras på olika sätt och för olika ända-mål.

Medlemsstaterna ska avlägga rapport om kvaliteten på de uppgifter som de lämnar in till Eurostat. De inlämnade uppgifternas kvalitet bedöms sedan av Eurostat som utarbetar och offentliggör rapporter om den europeiska statistikens kvalitet.5

Framställning av europeisk statistik

Kapitel tre (artiklarna 13–17) behandlar framställning av europeisk statistik. I artiklarna 13 och 14 regleras programmet för europeisk statistik, dvs. det femårsprogram som styr den europeiska statistiken (det senaste gäller för perioden 2008–2012, se avsnitt 5.2.3). Pro-grammet för europeisk statistik utgör ramen för utvecklingen, fram-ställningen och spridningen av den europeiska statistiken. Det an-ger huvudområdena och målen för de åtgärder som planeras under

5 Artikel 12.3.

Gällande EU-rätt och den pågående utvecklingen SOU 2012:83

högst fem år. Beslut om programmet fattas av Europaparlamentet och rådet.

Inom de enskilda statistikåtgärderna ska synergieffekter efter-strävas inom ESS genom nätverk för samarbete, där deltagarna delar med sig av sakkunskap och resultat eller där man främjar speciali-sering på särskilda uppgifter (artikel 15). Resultatet av dessa åtgär-der, t.ex. gemensamma strukturer, verktyg, rutiner och metoder ska göras tillgängliga genom ESS.

I motiven till förordningen sägs följande. ”Den europeiska stati-stiken grundar sig vanligtvis på nationella uppgifter som alla med-lemsstaternas statistikansvariga myndigheter framställt och spridit, men den kan också framställas av uppgifter som inte tidigare offentliggjorts och som medlemsstaterna lämnat in, urval av natio-nella uppgifter, speciellt utformade europeiska statistiska undersök-ningar eller med hjälp av harmoniserade begrepp eller metoder.” I sådana specifika och välmotiverade fall bör det enligt motiven vara möjligt att genomföra en modell för europeisk statistik som är en pragmatisk strategi för att underlätta sammanställningen av euro-peiska statistiska aggregat, vilka representerar hela Euroeuro-peiska unionen eller hela euroområdet och vilka är av särskild betydelse för gemen-skapens politik. Genomförandet av en sådan modell ska fastställas inom ramen för genomförandet av programmet för europeisk stati-stik. Syftet med en sådan modell för europeisk statistik beskrivs i artikel 16. Där anges att det bl.a. kan handla om att maximera till-gången på statistiska aggregat på europeisk nivå och förbättra den europeiska statistikens aktualitet. Det kan också handla om att minska uppgiftslämnarbördan och belastningen på NSI och andra nationella myndigheter. Modellen ska användas inom ramen för programmet för europeisk statistik.

Det femåriga programmet backas upp av årliga program med mer detaljerade mål för varje år. De årliga arbetsprogrammen reg-leras i artikel 17.

Spridning av europeisk statistik

Kapitel fyra (artiklarna 18–19) innehåller bestämmelser som rör sprid-ning av den europeiska statistiken. Spridsprid-ningen ska följa principerna enligt artikel 2.1. Särskilt viktigt är att den statistiska konfidentia-liteten (statistiksekretessen) för uppgifterna kan garanteras och att lika tillgång kan säkras enligt principen om opartiskhet. Eurostat,

SOU 2012:83 Gällande EU-rätt och den pågående utvecklingen

NSI och andra nationella myndigheter är ansvariga för att sprida den europeiska statistiken, var och en inom ramen för sina respek-tive behörighetsområden. Medlemsstaterna och kommissionen är ansvariga för att ge det stöd som behövs för att se till att alla användare har lika tillgång till den europeiska statistiken. Artikel 19 reglerar användningen av avidentifierade filer.

Statistisk konfidentialitet

Kapitel fem (artiklarna 20–26) handlar om statistisk konfidentialitet, dvs. statistiksekretess. I artikel 20 anges att syftet med bestäm-melserna och åtgärderna i detta hänseende är att tillse att konfiden-tiella uppgifter används uteslutande för statistiska ändamål och att förhindra otillåtet röjande. NSI, andra nationella myndigheter och Eurostat ska inom ramen för sina respektive behörighetsområden vidta alla nödvändiga rättsliga, administrativa, tekniska och orga-nisatoriska åtgärder för att se till att det fysiska och logiska skyddet av konfidentiella uppgifter (statistisk röjandekontroll) säkerställs.

De ska också tillse att principer och riktlinjer i fråga om sådant skydd harmoniseras.

Artikel 21 handlar om överföring av konfidentiella uppgifter.

Som huvudregel får konfidentiella uppgifter överföras från en ESS-myndighet som samlat in uppgifterna till en annan ESS-ESS-myndighet.

Nationella bestämmelser om statistisk konfidentialitet (t.ex. våra svenska bestämmelser om statistiksekretess) får inte åberopas för att hindra överföring av konfidentiella uppgifter så länge överföringen föreskrivs i en rättsakt från Europaparlamentet och rådet. Konfiden-tiella uppgifter som överförs i enlighet med artikel 21 ska användas uteslutande för statistiska ändamål.

Konfidentiella uppgifter skyddas inom Eurostat genom att de som huvudregel endast är tillgängliga för tjänstemän vid Eurostat inom deras specifika arbetsområden och endast för statistiska ända-mål (artikel 22).

Eurostat, NSI eller andra nationella myndigheter får, inom ramen för sina respektive behörighetsområden, ge forskare som gör statistiska analyser i vetenskapligt syfte tillgång till konfidentiella uppgifter som endast indirekt kan identifiera de statistiska objekten (artikel 23).

I syfte att minska uppgiftslämnarbördan ska NSI, andra natio-nella myndigheter och Eurostat ha tillgång till administrativa

upp-Gällande EU-rätt och den pågående utvecklingen SOU 2012:83

giftskällor i den utsträckning som dessa uppgifter behövs för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik (artikel 24).

Spridning av uppgifter som hämtats ur källor som enligt lag är tillgängliga för allmänheten, och som förblir tillgängliga för allmän-heten enligt nationell lagstiftning, utgör undantag från bestämmel-serna om statistisk konfidentialitet (artikel 25).

Det är viktigt att den statistiska konfidentialiteten inte åsido-sätts. Artikel 26 ålägger medlemsstaterna och kommissionen att vidta åtgärder för att förhindra, och införa sanktioner vid, åsido-sättande av den statistiska konfidentialiteten. Här bör nämnas att det för svenskt vidkommande stadgas straff i 20 kap. 3 § BrB6 för brott mot bl.a. sekretessbestämmelserna i OSL7.

Slutbestämmelser

Kapitel sex (artiklarna 27–29) innehåller slutbestämmelser. Här finns bestämmelser om vilka förordningar som upphävs, ikraftträdande m.m.

I dokument Vad är officiell statistik? (sidor 181-188)