Everlöv socken i Torna härad

tryck för en helt ny hållning. Samtidigt påverkade lagstiftningen könsrela-tionerna i väsentliga avseenden. Den utomäktenskapliga sexualiteten berörde djupt liggande strukturer för uppvaktningen mellan könen, makesökningen och ansvarsfördelningen för barnen. Vilka effekter fick då liberaliseringen av sexuallagstiftningen på lokal nivå?

I Svenskt konversationslexikon, från 1845, finns en intressant och utförlig sockenbeskrivning just från Everlöv. Enligt denna var socknens bönder rika genom sparsamhet, och till sinnelaget och livsföringen djupt konservativa:

”Till deras [böndernas] förmögenhet bidrager framför allt boskaps- och hästaveln samt deras goda hushållning och mindre begagnande av överflödsartiklar, bland vilka kaffe och finare drycker sällan förtäras. Betraktar man Everlövsbonden under arbetet, synes han sluten och utan sinne för den yttre naturen. Åkern, på vilken han plöjer, sår och skördar, och de kreatur, som han sköter, utgöra hans värld. För allt annat, som ligger utom denna verklighetskrets, är han i allmänhet likgiltig och kall och utan deltagande.

I sitt väsen är han maklig och långsam och trög. Det är egenskaper, som röja sig även i språket. Okända personer och tiggare få med största svårighet härbärge någon natt hos honom och för ståndspersoner hyser han icke synnerligt förtroende. Everlövsbonden är till växten stor och grov, men ej alltid av vacker kroppsbyggnad och sällan når han en hög ålder. Klädedräkten är alldeles egen och ännu nästan sådan den varit i århundraden, emedan det hör till folkets lynne att icke älska något nytt eller något, som nyttjas annorstädes.”²⁸⁴

Vem som är uppgiftslämnare framgår inte av lexikonet men det kan mycket väl ha varit dåvarande kyrkoherden i Everlöv, Lars Magnus Strömsten. Den målande skildringen av folket i Everlöv blir lätt till en bild på näthinnan, men det är anmärkningsvärt att den utförliga sockenbeskrivningen, som jag endast återgett en del av, enbart befattar sig med böndernas seder och traditioner. På grund av den omfattande kreaturs- och hästaveln var arbetskraftsbehovet stort i socknen och det jordlösa tjänstefolket utgjorde en stor del av befolkningen.²⁸⁵ Sockenbeskrivningen speglar väl snarast förhållandet, att det var bönderna som hade den politiska och ekonomiska makten i socknen och att deras kultur därmed blev den ledande, den som var värd att skildra. De materiella villkoren för jordägare och jordlösa var dock så olika, att de knap-past kan ha omfattat samma seder och värderingar. Detta är viktigt att beakta vid analysen av de ogifta mödrarnas situation i socknen.

Hur var det då ställt med sedligheten i Everlöv under perioden? Och hur uppfattades lägrade kvinnor i socknen? Bar de särskilda klädedräkter eller huvudbonader och levde de utanför den sociala gemenskapen? Det finns inget berättande material, utöver domböckerna, som kan bidra till den kvalitativa analysen av sedligheten i Everlöv socken. Jonas Frykmans avhandling Horan i bondesamhället visar att särskilda skamplagg

284Svenskt konversations Lexikon, 1845–50.

285Enligt de befolkningsstatistiska tabellerna för Everlöv bestod hushållen år 1850 av 48 gårdshushåll, 40 torp och 16 backstugor. Everlövs kyrkoarkiv, befolkningsstatistiska tabeller, ser G, 1850.

förekommit runt om i landet i synnerhet i form av särskilda huvudbonader (se kapitel 7). Om sådana användes i Everlöv vet jag inte. Det finns dock en intressant upplysning i tabellverkets material. Tabellverket startade 1749 och från detta år och framåt finns ett rikt statistiskt material som fördes från församlingsnivå och uppåt. I de tidiga årgångarna fanns en särskild kolumn för ”lägrade kvinnfolk”. Av någon anledning var statsmakten intresserad av att veta hur många sådana det fanns runt om i Sverige. Skälet måste ha varit att dessa kvinnor betraktades som en problematisk grupp, eventuellt ur försörjningssynpunkt.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Tabell 4.1 Lägrade kvinnfolk och oäkta barn i Torna kontrakt 1749–1772.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

År Födda oäkta barn Lägrade kvinnfolk

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

1749 14 52

1750 14 76

1751 19 46

1754 10 50

1757 11 42

1760 17 48

1763 16 40

1766 14 44

1769 12 25

1772 10 40

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Källa: Torna kontrakts prostarkiv, Statistiska tabeller, serie H:1, åren 1749–1772, LLA.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Av statistiken framgår att ”lägrade kvinnfolk” inte var lika med antalet kvinnor som fött oäkta barn under året. Istället måste det ha handlat om det sammanlagda antalet kvinnor i kontraktet som någon gång fött utomäkten-skapliga barn och som fortfarande befann sig i en speciell statusgrupp. Dessa kvinnor har definierats av omgivningen som just lägrade kvinnfolk. Det är rimligt att anta att ”lägrat kvinnfolk” var en status som upphörde med äk-tenskapet om sådant ingicks, men också att stämpeln även i annat fall tonade bort med åren. En jämförelse mellan antalet oäkta barn och lägrade kvinnfolk ger en antydan om att kvinnorna efter hand blev gifta eller av annat skäl ändrade status, eftersom antalet lägrade kvinnfolk inte ständigt ökade i takt

med de oäkta födslarna. Det registrerades 2 till 5 gånger fler lägrade kvinnor än det föddes oäkta barn under året.

Om vi tittar på de befolkningsstatistiska tabellerna för Everlöv året 1769 uppger prästen, att antalet lägrade kvinnfolk i Everlöv var 6 till antalet. Under hela tioårsperioden fram till dess, 1760–69, hade det totalt fötts 7 oäkta barn i socknen. Detta ger en antydan om att denna grupp kvinnor inte gifte sig strax efter barnets födelse. Efter 1772 ändrades tabellverkets tablå och rubriken

”lägrade kvinnfolk” försvann. Antalet ogifta mödrar var enligt be-folkningsstatistiken i tilltagande men det var inte längre önskvärt att peka ut dem. På det viset speglar även statistikens utformning tidsandan och är en del av den. Under 1800-talet dyker ett nytt fenomen upp i tabellerna. En särskild kolumn införs för ogifta kvinnor som bor för sig själva och lever av eget ar-bete. 1850 finns det 19 sådana hushåll i Everlöv.286 Härmed synliggörs nytill-komna möjligheter för ogifta mödrar och andra kvinnor, att leva ett själv-ständigt liv utanför äktenskapet.

Den utomäktenskapliga sexualitetens omfattning i Everlöv framgår av tabell 4.2. I genomsnitt föddes 1 oäkta barn om året i socknen under 1700-talets an-dra hälft. Under 1800-talet ökade de oäkta födslarna i Everlöv till omkring 2 per år.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Tabell 4.2 Oäkta födslar i Everlöv i % av totala antalet födda 1750–1879.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Period Antal födda Antal oäkta födslar Andel (%)

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

1750–1759 204 10 4,9

1760–1769 213 7 3,3

1770–1779 197 7 3,6

1780–1789 183 13 7,1

1790–1799 210 14 6,7

1800–1809 177 15 8,5

1810–1819 222 11 5,0

1820–1829 226 17 7,5

1830–1839 216 25 11,6

1840–1849 236 26 11,0

1850–1859 252 8 3,2

1860–1869 284 30 10,6

1870–1879 282 26 9,2

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

286Everlövs kyrkoarkiv, serie G, Befolkningsstatistiska tabeller, 1850.

Källa: Everlövs kyrkoarkiv; Befolkningsstatistiska tabeller G:1, G:2 för åren 1750–1859 och dopboken för åren 1860–1879, LLA.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

De utomäktenskapliga födslarnas andel fluktuerar, som framgår av tabellen, kraftigt över tiden i Everlöv. Detta är delvis en följd av att talen är små.

Generellt sett ligger dock andelen oäkta födslar något över riksmedelvärdet för svensk landsbygd. Detta gäller i synnerhet perioden 1830–1849 då andelen i Everlöv låg på ca 11% medan det årliga riksvärdet för landsbygden varierade mellan 5–6,75%.

Således föddes 209 oäkta barn i Everlöv socken under perioden 1750–1880.²⁸⁷ Åtskilliga av födslarna lämnade även spår efter sig i Torna härads domböcker som utgör huvudkällan för den fortsatta analysen. Under hundraårsperioden 1750–1850 kom 69 lägersmål till häradsrättens prövning från Everlöv socken, och under perioden 1864–1879 ytterligare 18.

Domböckerna för Torna härad är tämligen välförda under perioden och välbevarade. I enstaka fall saknas delar av rättsfall, någon eller några sidor i ett mål eller själva domen. I dessa fall har avskrifterna i Göta hovrätt använts, de s k renovationerna.

Lägersmål är ett vanligt förekommande brott i domböckerna under perio-den fram till avkriminaliseringen, vilket hänger samman med åtalsreglerna.

Av böterna hade fader, moder eller målsman rätt till en tredjedel, målsägan-dedelen, men om inte dessa kärade var det kronolänsmannens rättighet, såväl som skyldighet, att stämma in parterna till tinget och då få en tredjedel av böterna (1734 års lag, Missgärningsbalken 53:2). Böterna skulle treskiftas mellan kronan, häradet och målsäganden.