– Inledning
ba r n m e n i s j ä lva v e r k e t t ä n k e r m a n f l i c ko r o c h p o j k a r . Det koncept som beskrivs av Bibi Eriksson, både för kursens syfte, inne- håll och olika pedagogiska former är på många sätt tillämpligt för många utbildningar, där kunskap integreras i erfarenhetsprocessen.
I introduktionskursen hälsa och samhälle – en inte- grering av perspektiven och ämnesdisciplinerframhåller för- fattarna Agneta Franssén, Ingela Hamilton och Per-Anders Tengland det gränsöverskridande samarbetet. På det sättet är kursen, både till inne- håll och form, ett exempel på undervisning där man skapar ett varierat umgänge för studenter och lärare och nya situationer, där var och en, sti- muleras till att referera sitt tänkande och sin handling till andras för att få mening och vägledning för sig själv.
Stimulit finns i den situation som man faktiskt konfronteras med. Denna utgångspunkt presenterar Kerstin Gebru och Ania Willman med trans- k u lt u r e l l o m v å r d n a d i s j u k s k ö t e rs k e u t b i l d n i n g e n – e n d i da k t i s k m o d e l l och Cecilia Franzén och Christina Lindh med ge- n u s - o c h e t n i c i t e t s p e rs p e k t i v e n i e n v å r du t b i l d n i n g. Stu- denternas lärande om och i perspektiven baseras på situationer inom vår- den och de erfarenhet studenterna gör där. Genom att göra kopplingar framåt och bakåt mellan det som studenterna gör och har lärt tidigare sker en progression av deras kunskap, färdigheter och förhållningssätt. Utbildningen är så utformad att den ordnas i en följd så att varje hand- ling inte bara möter sitt närmast föreliggande stimuli utan också under- lättar de efterföljande momenten i utbildningen.
Flera exempel beskriver projekt- eller problembaserat lärande, där studenterna lär utifrån verkliga situationer och sammanhang. Det kan underlätta deras motivation och upptäckt att perspektiven naturligt hänger samman med deras framtida verksamhet. I perspektivinte- g r e r i n g i p r a k t i k e när studenterna delaktiga och genomför verkliga miljö-inspirerade projekt i samarbete med partners i samhället. De sti- muleras till att tillämpa färdigheter för nya syften och blir på detta sätt mera kunniga än sina lärare. Charlotta Vikström, som är författare till detta exempel ger sin syn på sin lärarroll så här: ”Det kan bli svårt om man som lärare tänker att man ska kunna alla ämnen själv. Det misstaget gjorde jag i början när jag trodde att jag skulle föreläsa om allt. Genom att ge intressanta, integrerade uppgifter till studenterna blir det deras uppgift att föreslå lösningarna. Så mycket intressantare för dem när inte alltid läraren vet svaret på förhand!”
I riskbedömning vid laboratoriearbete beskriver Ann-Britt Gröning hur riskbedömning och ’försiktighetspricipen’ tillämpas för att stödja studenterna att utveckla sin förmåga att göra kritiska bedöm- ningar och sina färdigheter att arbeta självständigt på ett laboratorium utifrån miljöperspektivet.
Undervisningsformen för den nätbaserade kursen tillämpad glo- balisering – exemplet communication for developmentfram- hålls av Oscar Hemer som kongenial med kursens innehåll. Genom att undervisning är nätbaserad kan kontakter bortom vårt omedelbara räckhåll skapas. På detta sätt är kursdeltagarna och deras varierande erfarenheter från hela världen, för att vara mera precis från 19 länder, sannolikt det mest kongeniala för att kanalisera perspektiven i denna ut- bildning. I exemplen mentorsprojektet näktergalen och inter- nationalisering på hemmaplanlyfter Carina Sild Lönroth respek- tive Knut Bergknut fram hur vi kan nyttja Malmö och Malmö högskola, vår befintliga närmiljö där vi lever, rör oss och vistas, som en inspirerande och lärande miljö. Vad är mera naturligt i en stad och i en högskola som speglar ett modernt samhälle, som inte bara är ett samhälle utan många samhällen.
Att integrerar perspektiven i undervisningen bjuder på många utma- ningar. Det finns inte någon given väg. Därför är det förknippat med ett risktagande, som alltid, när vi ger oss ut på okända vatten. För att lära av och inspirera varandra ingår en kurs om två veckor i högskolepeda- gogisk utbildning och den handlar uteslutande om perspektiven. Syfte, mål och innehåll beskrivs i perspektivkurs i den högskolepeda- g o g i s k a u t b i l d n i n g e n av Viveca Serder. Det finns fler intressanta exempel på perspektivens integrering som kursdeltagarna har genom- fört som projektarbeten i referenslistan till detta exempel.
Förhoppningen är att exemplen kan bidra till att förstärka din känsla för att Miljö, Genus, Migration och etnicitet är viktiga och inspirera dig till att utveckla egna erfarenheter – konkreta erfarenheter. I att läsa v i da r efinns referenser till fler texter med bäring på perspektiven.
c i tat e t i ru b r i k e n ko m m e r f r å nen lärare i skolan. Det beskrivs i Maria Hedlins uppsats ”Det ska vara lika för alla, så att säga …”(Hedlin 2 0 0 4) som ”den omedvetna likhetsdiskursen” (barn) och ”den traditio- nella skillnadsdiskursen”(flickor och pojkar). Utgångspunkten är ett slags könsneutralt idealtillstånd som i kontakt med en bekönad verklighet blir till en föreställning om pojkar och flickor som i grunden olika.
Bakgrund
I lärarutbildningen blir det nära förhållandet mellan perspektivet genus, det akademiska uppdraget, och det lagstadgade jämställdhetsarbetet, politikutförandet, extra tydligt. Enligt skollagen och samtliga läropla- ner ingår det i alla lärares uppdrag att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Skolan ska ge flickor och pojkar likvärdiga villkor och förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential. Man påpekar att detta förutsätter att lärarna har kunskaper om det rådande könsmönstret, om könstillhörighetens betydelse för lärande och insikt om att varken pojkar eller flickor är några enhetliga grupper. Att ha genusperspektiv innebär att lyfta blicken, att se att det som vi ofta uppfattar som naturligt kvinnligt eller manligt kön, är konstruerat. Det som vi här och nu uppfattar som kvinnligt eller manligt benämndes där och då kanske helt annorlunda, kanske tvärtom.