Exempel på sådant som efter avvägning kan utgöra ett särskilt skäl i det enskilda fallet

Vid den avvägning som ska göras med stöd av hjälpreglerna om intresseprövning mellan skadan på en skyddad biotop och skälet för att utföra den åtgärd som orsa- kar skada avgörs om en dispens kan medges eller inte. Om avvägningen resulterar i att en dispens kan medges ska det i beslutet anges vilka de särskilda skälen för dispens är.

Möjlighet eller erbjudande om att utföra kompensationsåtgärder bör enligt vår mening inte vägas in i dispensprövningen och påverka bedömningen av om en dispens kan medges eller inte. Om det inte finns något särskilt skäl för att bevilja dispens bör prövningsmyndigheten inte ta hänsyn till en föreslagen kompensat- ionsåtgärd och medge dispens i fall där en dispens annars inte skulle ha beviljats. Se vidare i kapitel 9.5.

Nedan ges exempel på sådant som efter avvägning i en dispensprövning kan utgöra särskilda skäl för dispens i det enskilda fallet. Det är avvägningen i det enskilda

fallet mellan skadans betydelse och tyngden i skälet för att vidta den åtgärd som

orsakar skada som avgör om en dispens kan medges eller inte. Vid avvägningen ska också hänsyn tas till om det finns andra lämpliga alternativ som inte innebär skada på den skyddade biotopen.

Följande exempel behandlas:

 Exploatering av stort allmänt intresse.

 Annat naturvårds- eller kulturmiljövårdsintresse.  Forskning och undersökning.

 Hälsa och säkerhet.  Trädsjukdomar.  Restaureringsbehov.  Miljöskäl.

 Dikesrensning.

 Viss enskild verksamhet.

 Åtgärder i enlighet med en trädvårdsplan.

9.4.2.1 EXPLOATERING AV STORT ALLMÄNT INTRESSE

Vissa större samhälleliga exploateringsintressen kan vara av så stort allmänt in- tresse att det med tillämpning av 3 kap. MB kan bedömas vara ett särskilt skäl för att medge dispens i det enskilda fallet. Det kan till exempel handla om ett angeläget behov av bostadsbyggande där det inte finns några lämpliga alternativa lösningar. Sådana exploateringar ska dock alltid planeras med så stor hänsyn som möjligt till skyddade biotoper och miljön i övrigt.

9.4.2.2 ANNAT NATURVÅRDS- ELLER KULTURMILJÖVÅRDSINTRESSE

Om andra naturvårds- eller kulturmiljövårdsintressen står mot intresset av att be- vara en enstaka biotop, och skyddet för dessa inte kan samordnas, ska det intresse som väger tyngst prioriteras. En avvägning mellan de olika intressena får ske i varje enskilt fall.

Ett exempel kan vara en allé som har stora värden för naturvården genom före- komst av gamla träd och vissa skyddade arter, och som också har höga värden för kulturminnesvården. Allén kan till exempel vara belägen i en kulturhistoriskt viktig miljö där alléns utformning har stor betydelse för upplevelsen av området. Vid vård och föryngring av alléer på kyrkogårdar och begravningsplatser kan till exempel hänsyn behöva tas till deras kulturarv så att den kulturhistoriska karaktären bibe- hålles. Ofta kan de båda intressena samverka, men om den kulturhistoriskt riktiga skötseln av allén inte går att förena med bevarandet av de särskilda naturvärden som är knutna till träden får en avvägning av vilket värde som väger tyngst i det enskilda fallet ske.

9.4.2.3 FORSKNING OCH UNDERSÖKNING

Intresset av forskning, utbildning, kartering eller annan undersökning som behöver göras i vetenskapligt syfte kan i det enskilda fallet väga tyngre än att naturmiljön i en skyddad biotop skadas. Det kan till exempel handla om att vegetation behöver tas bort för att möjliggöra studier av strukturer och sammanhang på sällsynta eller svåråtkomliga platser som är viktiga för förståelsen av ett områdes geologi.

9.4.2.4 HÄLSA OCH SÄKERHET

Hälsa och säkerhetsaspekter kan handla om att risken för olyckor och skador på människor, djur eller egendom i det enskilda fallet kan väga tyngre än skyddet för biotopen. Det kan till exempel gälla alléträd som riskerar att falla över människor, djur eller egendom, och som därför kan behöva tas bort. Ett nedtaget träd bör i normalfallet ersättas med ett nytt träd.

Det kan också handla om behov av underhåll av vägar och järnvägar för att uppnå en god trafiksäkerhet och framkomlighet, samt att säkra vägar, järnvägar och järn- vägars kontaktledningar mot nedfallande träd.

Träd som utgör en uppenbar och påtaglig akut risk för skada på människor, djur eller egendom kan på egen risk i vissa fall få tas bort utan dispens. Det bör då nor- malt handla om ett enstaka träd eller grenar där risken för skada är så överhängande att en dispensprövning inte kan inväntas. En dispensansökan bör dock samtidigt lämnas in. Om hela trädet tas ned bör det i normalfallet ersättas med ett nytt träd. Det är lämpligt att kontakt tas med länsstyrelsen innan ett träd tas ned, särskilt om trädet är gammalt eller grovt, för bedömning av om det är nödvändigt att ta ned

hela trädet eller om det kan vara lämpligt att lämna en högstubbe, eller om en av- verkning kan medföra att skyddet för allén upphör.

9.4.2.5 TRÄDSJUKDOMAR

Träd som har drabbats av sjukdom, till exempel almsjuka eller askskottsjuka, kan ibland innebära risk för skador genom att döda grenar faller ned. Träd kan ibland också behöva tas bort för att förhindra vidare spridning av trädsjukdomar. Det behöver inte vara nödvändigt att ta bort sjukdomsdrabbade träd, men i vissa fall kan trädsjukdom bedömas utgöra ett särskilt skäl för dispens i det enskilda fallet för fällning av helt eller delvis döda träd. Nedtagna träd bör i normalfallet ersättas med nya träd.

Det bör beaktas att både alm och ask är upptagna som sårbara i Rödlistade arter i

Sverige 2010 (Gärdenfors, U. (red.) 2010), varför det i varje enskilt fall behöver

bedömas vilken lösning som är bäst med hänsyn tagen till arternas långsiktiga fort- levnad lokalt och regionalt.

9.4.2.6 RESTAURERINGSBEHOV

I vissa fall kan restaurering vara en förutsättning för att få tillbaka förlorade natur- värden. Restaureringsåtgärder för naturvårdsändamål syftar då till att förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfald som är knuten till den biotop som behöver restaureras. Det kan till exempel handla om ett igenväxt småvatten eller en hoprasad stenmur.

Vid restaurering av till exempel en övervuxen eller hoprasad stenmur kan växt- och djurarter som har sin livsmiljö i muren skadas under den tid restaureringen pågår. De gynnas dock normalt på längre sikt eftersom restaureringen medför ökade möj- ligheter för bevarande av stenmuren och de livsmiljöer den erbjuder. I de fall de förbättrade förutsättningarna för långsiktigt bevarande av den biologiska mångfal- den väger tyngre än den skada som uppstår under restaureringen kan detta utgöra ett särskilt skäl för dispens i det enskilda fallet.

9.4.2.7 MILJÖSKÄL

I vissa fall kan positiva miljöeffekter väga tyngre än att naturmiljön i ett biotop- skyddsområde skadas. Det kan till exempel handla om anläggningar för att lösa avlopps- och föroreningsproblem, eller anläggande av våtmarker för att minska avrinningen av näringsämnen. I sådana fall kan minskad förorening eller övergöd- ning ibland bedömas vara så angeläget att det vid en dispensavvägning väger tyngre än att en skyddad biotop skadas. Den mest lämpliga platsen för en sådan anläggning ska dock alltid väljas.

Anläggningar i naturliga vattendrag, särskilt naturligt meandrande vattendrag, bör normalt undvikas. Det finns få sådana vattendrag kvar, och borttagandet av dem har bidragit till övergödningsproblemen. Den naturliga meandringen har en vatten-

renande effekt, men även stora värden för växt- och djurlivet samt för landskaps- bilden. Anläggande av en damm i ett vattendrag kan också innebära att det skapas ett vandringshinder för fisk.

9.4.2.8 DIKESRENSNING

Normal underhållsrensning som utförs med iakttagande av hänsynsreglerna i 2 kap. MB, så att inte varaktig skada på naturmiljön i ett biotopskyddsområde uppstår, behöver normalt inte dispensprövas. Om fisket kan skadas ska rensningen anmälas till länsstyrelsen enligt 11 kap. 15 § MB. Den hänsyn som bör iakttas vid rensning består bland annat av att tidpunkten för rensningen anpassas så att de växt- och djurarter som är knutna till biotopen störs så lite som möjligt. Den mest lämpliga tiden för dikesrensning med hänsyn till fåglar och groddjur som är beroende av biotopen är normalt juli-augusti eller december-februari. Rensningar som kan på- verka lekbottnar för laxfiskar bör i första hand utföras under juli-augusti. Hänsyn vid dikesrensning kan också innebära att man inte i onödan skadar slänternas vege- tationstäcke, eller rensar alla diken i ett område samtidigt. Det kan vara lämpligt att dela upp dikesrensningarna med några års mellanrum.

En dikesrensning som planeras på andra tider än de ovan nämnda, eller som på annat sätt kan komma att skada naturmiljön i biotopen, bör dispensprövas. Vid bedömningen av en dispensansökan beaktas om det finns ett gällande tillstånd för diket. Om dispens beviljas bör beslutet innehålla villkor som reglerar när och hur rensningen ska genomföras.

Ansökan om dispens för rensning krävs inte om biotopskyddet har prövats i sam- band med att markavvattningen tillståndsprövades.

Vid osäkerhet om en dikesrensning kräver dispens eller inte bör verksamhetsutöva- ren ta kontakt med länsstyrelsen innan eventuella rensningar genomförs inom ett biotopskyddsområde.

9.4.2.9 VISS ENSKILD VERKSAMHET

I vissa fall kan en enskild fastighetsägares markanvändning bli försvårad eller för- dyrad till följd av förändringar i omgivningen som fastighetsägaren inte har haft möjlighet att råda över. Det kan till exempel handla om en ny vägdragning som är av allmänt intresse, och som innebär nya förutsättningar för markanvändningen genom att ett jordbruksblock blir uppdelat i mindre block som är svårare att bruka. Om fastighetsägaren ansöker om dispens för att till exempel lägga igen ett dike eller ta bort en stenmur för att förbättra brukningsmöjligheterna på den mark som har påverkats av en exploatering, kan detta i vissa fall tas med i avvägningen om det finns särskilda skäl för dispens eller inte.

Omständigheterna i det enskilda fallet bör beaktas vid bedömning av hur stort ett jordbruksblock behöver vara för att det ska vara brukningsvärt och praktiskt möj- ligt att bruka. Storleken på de jordbruksmaskiner som är tillgängliga för jordbru-

kare idag kan i vissa fall medföra svårigheter att bruka de minsta jordbruksmarker- na. I vissa fall kan det till exempel krävas en öppning i en stenmur för att det ska vara möjligt för en brukare att komma fram med maskiner och kunna bruka sin mark. Om det inte finns någon annan lämplig lösning för att komma fram till mar- ken kan det utgöra ett särskilt skäl i det enskilda fallet.

9.4.2.10 ÅTGÄRDER I ENLIGHET MED EN TRÄDVÅRDSPLAN

Om länsstyrelsen har bedömt att biotopskyddsbestämmelserna och kontinuiteten för trädens biologiska värden har beaktats i en trädvårdsplan26_{, alternativt en vård-}

och underhållsplan, kan planen utgöra ett särskilt skäl för dispens för åtgärder som kan skada naturmiljön, om de vidtas i enlighet med planen.