Nedan följer tre exempel av varje typ av krav som finns med i förfrågningsunder- lagen.
Obligatoriska krav på leverantören:
• Entreprenören ska ha ett miljöledningssystem för sin verksamhet. Miljöpo-
licy ska finnas och följas upp en gång per år.
• Av anbudet skall framgå att anbudsgivaren uppfyller kraven för produ-
centansvaret för elektriska och elektroniska produkter, SFS 2005:209 med ändringar, för offererade produkter. Detta kan påvisas genom att anbuds- givaren eller att anbudsgivarens leverantörer i tidigare led är ansluten till El-retur eller genom ett eget fungerade system. Anbudsgivaren eller an- budsgivarens leverantörer i tidigare led skall vara registrerad i Natur- vårdsverkets EE-register.
• Av anbudet ska framgå att anbudsgivaren uppfyller kraven för producent-
ansvaret för förpackningar enligt förordning (2006:1273 med senaste änd- ring). Producentansvaret kan uppfyllas för offererade produkter genom att anbudsgivaren eller anbudsgivarens leverantörer i tidigare led är ansluten till REPA-registret eller motsvarande, eller genom att anbudsgivaren har ett eget upprättat system.
Obligatoriska krav på produkten/tjänsten:
• Drivmedel av bästa miljöklass som finns att tillgå på den svenska markna-
den skall offereras. Drivmedel för tankning från pump: Bensin 95 oktan, E 85 och Diesel.
• Anbudsgivaren skall använda miljöanpassade produkter i sin verksamhet
och som klarar kraven för Svanenmärkning, Bra miljöval eller motsvaran- de, detta skall framgå av anbudet.
• Leverantören ska i första hand behandla avfallet så att material eller
energi återvinns eller att näringsämnen återförs till kretsloppet. I sista hand ska avfallet bortskaffas genom deponering.
Utvärderingskriterier:
• Miljökrav (enligt Bilaga 5)- Det anbud som lämnat det mest fördelaktiga
värdet erhåller 100 poäng. Övriga anbud erhåller en lägre poäng, som blir följden av den procentuella differensen gentemot det mest fördelaktiga värdet. Utvärderingskriterierna viktas enligt följande:
- Totalkostnad 60 % - Slutlig Hantering 25 % - Miljökrav 15 %.
• Värderingsgrunder vid prövning av anbud:
Prövning av anbud kommer att ske enligt principen ekonomiskt mest för- delaktiga med hänsyn tagen till samtliga omständigheter, varvid följande parametrar kommer att tillämpas med redovisad viktning och där varje del kommer att bedömas i en skala från 1 till 5.
• Pris 70 % • Service 20 %
• Kvalitets- och miljösystem 10 %
Med kvalitet och miljö avses anbudsgivarens system och rutiner för kvali- tets- och miljöarbete med redovisning av ev. certifiering eller eget doku- menterat system.
• I bedömningen kommer nedanstående kriterier och viktning att ingå.
Pris: 60% Referenser: 20% Leveranstid: 10% Miljö: 10%
Ange poäng för miljö
100 ISO14001 eller EMAS-certifiering 75 Arbetar mot att bli certifierade
50 Har ett eget men ej certifierat miljöledningssystem
25 Har ett eget miljöarbete som bedrivs utan ett miljöledningssystem 0 Har inget miljöledningssystem
Kontraktsvillkor:
• Om fel eller kvalitetsavvikelser eller avvikelser från gällande miljökrav fö-
religger skall beställaren omgående reklamera felet när det uppdagats. Beställaren äger rätt att häva köpet eller kräva fullgod leverans eller mot felet eller kvalitetsavvikelsen motsvarande avdrag på köpeskillingen. Be- talning av faktura innebär inte att beställaren avstått från rätten att påtala fel eller brister i leveransen. Utbyte av felaktiga produkter eller avhjälpan- de skall äga rum så snart det är möjligt efter reklamation eller vid tidpunkt som parterna kommer överens om. Eventuella merkostnader i samband med retur eller ersättning bekostas av leverantören.
• Transporter bör ske på det fördelaktigaste sättet med hänsyn tagen till mil-
jön. Leverantören skall på uppmaning från Kommunen kunna verifiera att ställda miljökrav uppfylls. I den mån leverantör, eller dess underleveran- tör, använder sig av lastbilstransporter vid utförande av avtalade tjänster skall lastbilar som uppfyller Miljöklass 2005 (EURO IV) eller bättre an- vändas. Från och med 2009-10-01 skall lastbilarna uppfylla Miljöklass 2008 (EURO V) eller bättre.
Kommentarer
Studien visar att de allra flesta upphandlande myndigheter ställer någon form av miljökrav i sina upphandlingar. Av de upphandlingar som granskats inom ramen för denna undersökning innehåller 85 % av upphandlingarna miljökrav. Det är samtidigt tydligt att det för många råder en osäkerhet kring hur miljökrav ska stäl- las; endast 40 % innehöll endast väldefinierade miljökrav. En av de saker som bäst exemplifierar viljan att ställa krav, men samtidigt även oförmågan att ställa välde- finierade krav, är kravet på att anbudsgivare ska bifoga en redogörelse för det in- terna miljöarbetet. De upphandlande myndigheterna vill sannolikt genom detta krav försöka skapa sig en bild av leverantörernas förmåga att leva upp till vissa miljökrav, samtidigt som de inte vill riskera att få in mindre antal anbud och där- med eventuellt betala ett högre pris. Ur miljösynpunkt är dock detta krav mer eller mindre verkningslöst eftersom något krav på beskrivningen inte ställs. Ett annat exempel på denna försiktighet är att en hel del upphandlande myndigheter väljer att formulera egentliga skallkrav på leverantören och produkten som avtalsvillkor, det vill säga att kraven inte behöver vara uppfyllda förrän vid avtalsstart. Detta förefal- ler vara en bra idé eftersom det innebär att miljökrav ställs samtidigt som anbuds- givarna får tid på sig att anpassa sig till kraven. Därmed påverkar inte miljökraven konkurrenssituationen. Å andra sidan förutsätter detta att den framtida leverantören är civilrättsligt förpliktigade att efterleva dessa krav, för annars blir det inget krav i egentlig mening. En annan aspekt på detta är att det är oklart i vilken utsträckning som de upphandlande myndigheterna kräver omleverans eller häver avtalet med hänvisning till avtalsbrott avseende miljökrav.
Miljöstyrningsrådet arbetar med att ta fram konkreta förslag på miljökrav som kan ställas vid upphandlingar. Dessa förslag finns i så kallade kriteriedokument och kan laddas ner på rådets hemsida. I vissa fall finns även särskilda svarsformulär som de upphandlande myndigheterna kan inkludera i förfrågningsunderlaget. Det är tydligt att dessa kriteriedokument används mer frekvent på vissa områden, exempelvis inom textil och tvättservice. Fortfarande tycks ett stort problem vara att inte till- räckligt många upphandlande myndigheter känner till Miljöstyrningsrådets arbete, särskild bland de mindre kommunerna. Det finns också nämnvärt många upphand- lande myndigheter som nöjer sig med att skriva ”när det gäller miljökrav tillämpas Miljöstyrningsrådets kriterier” utan att närmare precisera vilka krav det är frågan om. I de fallen är problemet ett annat än bristen på kännedom om rådets arbete.