I föregående kapitel var de unga vuxnas förhållningssätt till mobilitet i fokus. Jag visade att de förhåller sig till flera skilda men samtidiga betydelser och värderingar av mobilitet. Det gavs i kapitel 6 en viss inblick i de unga vuxnas arbetsliv och position på arbetsmarknaden. I detta kapitel fördjupar jag analysen av de unga vuxnas vägar in på arbetsmarknaden. Framträdande i dessa berättelser är betydelsen av deras sociala kontakter och nätverk kopplade till platsen. På så vis knyter det här kapitlet an till den forskning som har diskuterat huruvida förankring till plats innebär ett hinder eller en möjlighet för unga människors sociala mobilitet (jfr. Lewicka, 2011). Platsförankring med platsbaserade sociala nätverk har i en del studier visat sig begränsa jobbmöjligheter och reproducera marginaliserade positioner (MacDonald et al., 2005; White & Green, 2011). I detta kapitel utforskas relationen mellan kvarstannande, nätverk och möjligheter till arbete.
En central fråga för kapitlet är vad det är som möjliggör att tillgång till kontakter och sociala nätverk kan användas som en social resurs på den lokala arbetsmarknaden. Det undersöks genom analyser av hur de unga vuxna har fått arbete samt av vad de uppfattar som viktigt för att lyckas på arbetsmarknaden. Därmed belyses skillnader mellan de unga vuxna i form av olika tillgång till och användning av sociala resurser såsom sociala nätverk och kontakter.
Socialt kapital förstås av Bourdieu (1986) som summan av de resurser som individen har tillgång till genom sina sociala nätverk. I denna avhandling förstås socialt kapital som tillgång till sociala nätverk som kan omvandlas till möjligheter till arbete. Det innebär att de sociala nätverken och kontakterna kan förstås som socialt kapital när de kan omvandlas till andra resurser eller bidrar till att öka resursinnehavet. Det innebär också att det finns kontakter och nätverk som inte nödvändigtvis är att betrakta som socialt kapital men som ändå kan ha ett värde och som indirekt kan påverka möjligheten att förvärva kapital genom att exempelvis bidra till ett bättre självförtroende (Anthias, 2007). För att bättre förstå vilka kontakter
och nätverk som ingår i de unga vuxnas sociala kapital används i analysen också uppdelningen mellan starka och svaga länkar (Granovetter, 1973).
Kapitlet inleds med att utforska de unga vuxnas skilda vägar till arbete i Skarvsjö med omnejd. Därefter diskuteras deras erfarenheter av att använda sociala nätverk vilket ses som en strategi för att få jobb på den lokala arbetsmarknaden. I denna del beskrivs både starka och svaga länkar och hur ett gott rykte och en social förmåga behövs för att vara framgångsrik på arbetsmarknaden. I nästa del analyseras istället erfarenheter av arbetslöshet och av att inte kunna använda kontakter och nätverk av olika anledningar. I kapitlets avslutande del diskuterar jag mer indirekta funktioner av sociala relationer.
Vägar till arbete
Forskningen har visat att det krävs resurser för att hantera allt mer komplexa och individualiserade övergångar in i arbetslivet (Furlong & Cartmel, 2007). Vid en första anblick har de unga vuxna i denna studie en liknande klassbakgrund i termer av föräldrars utbildningsnivå och yrken. Som beskrivits tidigare i avhandlingen har få av de unga vuxna föräldrar med högre utbildning. Deras vägar in på arbetsmarknaden och hur de hanterar komplexitet och risker skiljer sig dock åt. De har olika tillgångar till resurser som erkänns värde på den lokala arbetsmarknaden.
Jag har skiljt mellan tre vägar som de unga vuxna i Skarvsjö har tagit på arbetsmarknaden. Den första vägen innebär att söka okvalificerade arbeten utan krav på utbildning i Skarvsjö. De som har tagit denna väg, arbetar inom administration, hotell, restaurang, handel eller industri. De har i huvudsak gått yrkesförberedande gymnasieprogram. De har, med olika framgång, använt sig av sina sociala nätverk för att få jobbmöjligheter. Detta är också en väg in på arbetsmarknaden som beskrivs i kontextintervjuerna. De intervjuade arbetsgivarna beskriver att de rekryterar till denna typ av jobb genom spontanansökningar där kontakter är en stor hjälp in. Personalchefen på industriföretaget menar att de aldrig annonserar ut enklare tjänster inom produktion vilket är en bild som delas av handläggare på den lokala arbetsförmedlingen som berättar att denna typ av jobb ”i stort sett aldrig kommer ut på öppen annonsering”
7. ATT FÅ JOBB: PLATS OCH SOCIALT
KAPITAL
I föregående kapitel var de unga vuxnas förhållningssätt till mobilitet i fokus. Jag visade att de förhåller sig till flera skilda men samtidiga betydelser och värderingar av mobilitet. Det gavs i kapitel 6 en viss inblick i de unga vuxnas arbetsliv och position på arbetsmarknaden. I detta kapitel fördjupar jag analysen av de unga vuxnas vägar in på arbetsmarknaden. Framträdande i dessa berättelser är betydelsen av deras sociala kontakter och nätverk kopplade till platsen. På så vis knyter det här kapitlet an till den forskning som har diskuterat huruvida förankring till plats innebär ett hinder eller en möjlighet för unga människors sociala mobilitet (jfr. Lewicka, 2011). Platsförankring med platsbaserade sociala nätverk har i en del studier visat sig begränsa jobbmöjligheter och reproducera marginaliserade positioner (MacDonald et al., 2005; White & Green, 2011). I detta kapitel utforskas relationen mellan kvarstannande, nätverk och möjligheter till arbete.
En central fråga för kapitlet är vad det är som möjliggör att tillgång till kontakter och sociala nätverk kan användas som en social resurs på den lokala arbetsmarknaden. Det undersöks genom analyser av hur de unga vuxna har fått arbete samt av vad de uppfattar som viktigt för att lyckas på arbetsmarknaden. Därmed belyses skillnader mellan de unga vuxna i form av olika tillgång till och användning av sociala resurser såsom sociala nätverk och kontakter.
Socialt kapital förstås av Bourdieu (1986) som summan av de resurser som individen har tillgång till genom sina sociala nätverk. I denna avhandling förstås socialt kapital som tillgång till sociala nätverk som kan omvandlas till möjligheter till arbete. Det innebär att de sociala nätverken och kontakterna kan förstås som socialt kapital när de kan omvandlas till andra resurser eller bidrar till att öka resursinnehavet. Det innebär också att det finns kontakter och nätverk som inte nödvändigtvis är att betrakta som socialt kapital men som ändå kan ha ett värde och som indirekt kan påverka möjligheten att förvärva kapital genom att exempelvis bidra till ett bättre självförtroende (Anthias, 2007). För att bättre förstå vilka kontakter
och nätverk som ingår i de unga vuxnas sociala kapital används i analysen också uppdelningen mellan starka och svaga länkar (Granovetter, 1973).
Kapitlet inleds med att utforska de unga vuxnas skilda vägar till arbete i Skarvsjö med omnejd. Därefter diskuteras deras erfarenheter av att använda sociala nätverk vilket ses som en strategi för att få jobb på den lokala arbetsmarknaden. I denna del beskrivs både starka och svaga länkar och hur ett gott rykte och en social förmåga behövs för att vara framgångsrik på arbetsmarknaden. I nästa del analyseras istället erfarenheter av arbetslöshet och av att inte kunna använda kontakter och nätverk av olika anledningar. I kapitlets avslutande del diskuterar jag mer indirekta funktioner av sociala relationer.
Vägar till arbete
Forskningen har visat att det krävs resurser för att hantera allt mer komplexa och individualiserade övergångar in i arbetslivet (Furlong & Cartmel, 2007). Vid en första anblick har de unga vuxna i denna studie en liknande klassbakgrund i termer av föräldrars utbildningsnivå och yrken. Som beskrivits tidigare i avhandlingen har få av de unga vuxna föräldrar med högre utbildning. Deras vägar in på arbetsmarknaden och hur de hanterar komplexitet och risker skiljer sig dock åt. De har olika tillgångar till resurser som erkänns värde på den lokala arbetsmarknaden.
Jag har skiljt mellan tre vägar som de unga vuxna i Skarvsjö har tagit på arbetsmarknaden. Den första vägen innebär att söka okvalificerade arbeten utan krav på utbildning i Skarvsjö. De som har tagit denna väg, arbetar inom administration, hotell, restaurang, handel eller industri. De har i huvudsak gått yrkesförberedande gymnasieprogram. De har, med olika framgång, använt sig av sina sociala nätverk för att få jobbmöjligheter. Detta är också en väg in på arbetsmarknaden som beskrivs i kontextintervjuerna. De intervjuade arbetsgivarna beskriver att de rekryterar till denna typ av jobb genom spontanansökningar där kontakter är en stor hjälp in. Personalchefen på industriföretaget menar att de aldrig annonserar ut enklare tjänster inom produktion vilket är en bild som delas av handläggare på den lokala arbetsförmedlingen som berättar att denna typ av jobb ”i stort sett aldrig kommer ut på öppen annonsering”
(Handläggare 1, arbetsförmedlingen, 2015). Denna väg in på arbetsmarknaden kräver ingen mobilitet i det geografiska rummet eftersom den innebär att, efter avslutat gymnasium, börja arbeta på den lokala arbetsmarknaden.
Den andra vägen är att arbeta på den arbetsmarknad som kräver någon typ av yrkesutbildning. Här återfinns yrken inom bygg och anläggning, vård och omsorg, militären och en viss typ av administration såsom inköp och försäljning. De unga vuxna som tagit denna väg har utbildat sig inom Försvarsmakten, på den lokala yrkeshögskolan eller gått yrkesutbildningar de har erbjudits av arbetsförmedlingen när de varit arbetslösa. Yrkesutbildningar har på så vis använts som ett sätt att byta bana, från arbetslöshet eller från ett yrke de inte har trivts med. Några av dessa utbildningar återfinns på andra platser vilket innebär att de i vissa fall har betytt krav på geografisk rörlighet.
Den sista vägen de unga vuxna har tagit går via högre utbildning i andra städer. De som har högskoleutbildat sig har läst till exempelvis sjuksköterska, kommunikatör eller samhällsvetare. Alla utom en av de unga vuxna som studerat på högskola har utbildat sig på närliggande lärosäten och pendlat eller flyttat en kort period för att sedan återvända. De som har utbildat sig, både via yrkesutbildning eller genom universitet, har i högre grad använt mer formaliserade vägar, via annonsering, in på arbetsmarknaden än de utan eftergymnasial utbildning. Dock framhåller även de vikten av kontakter och sociala nätverk.
Ekonomhistoriken Peter Håkansson och socialantropologen Caroline Tovatt (2017) beskriver vilken betydelse sociala nätverk har haft på den svenska arbetsmarknaden historiskt sett. Under den premoderna eran var nätverk viktiga, bland annat på grund av att barnen i hög grad följde sina föräldrars fotspår när det gällde yrke, det fanns en generationsöverskridande socialisering. Under den så kallade moderna eran som de benämner perioden från första världskriget till början av 1990-talet spelade sociala nätverk en något mindre roll på grund av att institutioner som arbetsförmedlingen blev allt viktigare. Dessutom expanderade det svenska utbildningssystemet och formell utbildning blev mer centralt på arbetsmarknaden. I perioden som följde och som vi nu befinner oss i är sociala nätverk åter igen en av de viktigaste variablerna för att komma in
på arbetsmarknaden. Denna period kallar Håkansson och Tovatt (2017) den senmoderna eran och den karakteriseras av ökad individualisering och höga krav på kunskaper, social förmåga och kreativitet. Utbildning är idag, skriver de, en nödvändighet men inte tillräckligt för att få ett jobb. För det krävs social kompetens och ett socialt nätverk (Håkansson & Tovatt, 2017). Analysen av hur de unga vuxna i Skarvsjö uppfattar sina möjligheter till arbete placerar den här generella beskrivningen i en mindre ort och i relation till de tre vägar som nyss beskrivits. För alla tre är kontakter viktiga men, som kommer att visas, används det som kallas starka och svaga länkar (Granovetter, 1973) på lite olika sätt beroende av vilken väg in på arbetsmarknaden de unga vuxna har tagit. Analysen som följer tar sin utgångspunkt i styrkan i länken mellan individer.
Att få arbete med hjälp av starka länkar
För att operationalisera hur sociala nätverk används på den lokala arbetsmarknaden används sociologen Mark Granovetters (1973) begrepp starka och svaga länkar. Styrkan i länken avgörs av en kombination av den tid individerna spenderar med varandra samt den emotionella intensiteten, intimiteten och ömsesidigheten i relationen (Granovetter, 1973, s. 1361). Granovetter argumenterar för att de svaga länkarna i högre grad än de starka leder till möjligheter till arbete eftersom de kan förse individen med information om möjligheter till arbete som den inte redan känner till. De svaga länkarna ser han därför som en viktig resurs eftersom de möjliggör social mobilitet. De som har starka länkar till varandra har ungefär samma information om vilka möjligheter det finns på arbetsmarknaden och skapar därför inte bryggor till andra sociala sammanhang. Dock kan det vara fördelaktigt att ha starka länkar eftersom personer med starka länkar till varandra har större motivation att hjälpa till och är mer lättillgängliga (Granovetter, 1983).
Unga människor saknar ofta professionella kontakter eftersom de byggs upp efter inträdet på arbetsmarknaden. De är därför i många fall beroende av familj och vänner när de söker arbeten (Granovetter, 1974). Denna generella bild stämmer överens med hur de unga vuxna i Skarvsjö ser på sina och andra ungas möjligheter att ta sig in på den lokala
(Handläggare 1, arbetsförmedlingen, 2015). Denna väg in på arbetsmarknaden kräver ingen mobilitet i det geografiska rummet eftersom den innebär att, efter avslutat gymnasium, börja arbeta på den lokala arbetsmarknaden.
Den andra vägen är att arbeta på den arbetsmarknad som kräver någon typ av yrkesutbildning. Här återfinns yrken inom bygg och anläggning, vård och omsorg, militären och en viss typ av administration såsom inköp och försäljning. De unga vuxna som tagit denna väg har utbildat sig inom Försvarsmakten, på den lokala yrkeshögskolan eller gått yrkesutbildningar de har erbjudits av arbetsförmedlingen när de varit arbetslösa. Yrkesutbildningar har på så vis använts som ett sätt att byta bana, från arbetslöshet eller från ett yrke de inte har trivts med. Några av dessa utbildningar återfinns på andra platser vilket innebär att de i vissa fall har betytt krav på geografisk rörlighet.
Den sista vägen de unga vuxna har tagit går via högre utbildning i andra städer. De som har högskoleutbildat sig har läst till exempelvis sjuksköterska, kommunikatör eller samhällsvetare. Alla utom en av de unga vuxna som studerat på högskola har utbildat sig på närliggande lärosäten och pendlat eller flyttat en kort period för att sedan återvända. De som har utbildat sig, både via yrkesutbildning eller genom universitet, har i högre grad använt mer formaliserade vägar, via annonsering, in på arbetsmarknaden än de utan eftergymnasial utbildning. Dock framhåller även de vikten av kontakter och sociala nätverk.
Ekonomhistoriken Peter Håkansson och socialantropologen Caroline Tovatt (2017) beskriver vilken betydelse sociala nätverk har haft på den svenska arbetsmarknaden historiskt sett. Under den premoderna eran var nätverk viktiga, bland annat på grund av att barnen i hög grad följde sina föräldrars fotspår när det gällde yrke, det fanns en generationsöverskridande socialisering. Under den så kallade moderna eran som de benämner perioden från första världskriget till början av 1990-talet spelade sociala nätverk en något mindre roll på grund av att institutioner som arbetsförmedlingen blev allt viktigare. Dessutom expanderade det svenska utbildningssystemet och formell utbildning blev mer centralt på arbetsmarknaden. I perioden som följde och som vi nu befinner oss i är sociala nätverk åter igen en av de viktigaste variablerna för att komma in
på arbetsmarknaden. Denna period kallar Håkansson och Tovatt (2017) den senmoderna eran och den karakteriseras av ökad individualisering och höga krav på kunskaper, social förmåga och kreativitet. Utbildning är idag, skriver de, en nödvändighet men inte tillräckligt för att få ett jobb. För det krävs social kompetens och ett socialt nätverk (Håkansson & Tovatt, 2017). Analysen av hur de unga vuxna i Skarvsjö uppfattar sina möjligheter till arbete placerar den här generella beskrivningen i en mindre ort och i relation till de tre vägar som nyss beskrivits. För alla tre är kontakter viktiga men, som kommer att visas, används det som kallas starka och svaga länkar (Granovetter, 1973) på lite olika sätt beroende av vilken väg in på arbetsmarknaden de unga vuxna har tagit. Analysen som följer tar sin utgångspunkt i styrkan i länken mellan individer.
Att få arbete med hjälp av starka länkar
För att operationalisera hur sociala nätverk används på den lokala arbetsmarknaden används sociologen Mark Granovetters (1973) begrepp starka och svaga länkar. Styrkan i länken avgörs av en kombination av den tid individerna spenderar med varandra samt den emotionella intensiteten, intimiteten och ömsesidigheten i relationen (Granovetter, 1973, s. 1361). Granovetter argumenterar för att de svaga länkarna i högre grad än de starka leder till möjligheter till arbete eftersom de kan förse individen med information om möjligheter till arbete som den inte redan känner till. De svaga länkarna ser han därför som en viktig resurs eftersom de möjliggör social mobilitet. De som har starka länkar till varandra har ungefär samma information om vilka möjligheter det finns på arbetsmarknaden och skapar därför inte bryggor till andra sociala sammanhang. Dock kan det vara fördelaktigt att ha starka länkar eftersom personer med starka länkar till varandra har större motivation att hjälpa till och är mer lättillgängliga (Granovetter, 1983).
Unga människor saknar ofta professionella kontakter eftersom de byggs upp efter inträdet på arbetsmarknaden. De är därför i många fall beroende av familj och vänner när de söker arbeten (Granovetter, 1974). Denna generella bild stämmer överens med hur de unga vuxna i Skarvsjö ser på sina och andra ungas möjligheter att ta sig in på den lokala
arbetsmarknaden. De starka länkarna, i form av familjemedlemmar och nära vänner är viktiga resurser för de unga vuxna.
Ett exempel på att använda sig av starka länkar är Malin som vid tiden för intervjun är administratör på ett lokalt företag. Hon har arbetat där i sex år och har en permanent anställning. Inom kort ska hon byta jobb till ett arbete som butikssäljare i en affär i Skarvsjö. Hon beskriver att hon fick sitt nya arbete genom att ”det kom upp som förslag från nära och kära” (Malin, 2016) och den metod hon använde för att sedan få jobbet var att, ”Först ringde jag och sen gick jag dit och träffade dem två gånger” (Malin, 2016). Hon fick sitt nuvarande jobb som administratör på ett nästan identiskt sätt, hon blev tipsad av en kompis och ringde sedan och pratade med arbetsgivaren. I båda dessa fall var det avgörande att ha tillgång till ett lokalt nätverk av personer som känner till arbetsmarknaden och försåg Malin med information om möjligheter till arbete. Hon fick kännedom om att det fanns lediga arbeten via ”nära och kära” vilket kan förstås som starka länkar. För Malin var tillgång till sociala kontakter dock inte bara användbart vid inträdet till arbetsmarknaden utan även när hon skulle byta från en permanent anställning till en annan. Det visar att starka länkar i denna kontext har en potential att skapa möjligheter till arbete även senare i arbetslivet. Malin menar att hon inte har några tankar på att läsa vidare på högskola om hon inte ”verkligen verkligen kom på att jag skulle vilja utbilda mig till nånting” (Malin, 2016). Detta kan ses i relation till att den strategi hon använder är framgångsrik för henne och hon uppfattar att det faktiskt finns möjligheter för henne på den lokala arbetsmarknaden. Strategi refererar här till den mening strategi ges av Bourdieu som ett omedvetet försök att försvara eller förbättra sin position (Broady, 1998, s. 18). Det innebär att strategi tvärtemot dess vardagliga betydelse inte kan förstås som medvetet kalkylerande utan är kopplad till habitus. I Malins fall betyder det att hennes kapitaltillgång möjliggör för henne att få tillgång till information som hon sedan kan använda för att få arbeten och därmed bibehålla sin position på arbetsmarknaden och i det sociala rummet. Hennes starka länkar är på så vis användbara för henne. För att kunna använda sina starka länkar krävs dock ett gott rykte.
Rykte och renommé
Tidigare forskning visar att det finns skillnader mellan vilka unga människor som kan använda sin familj som social resurs och vilka som inte