Solrosen har som rutin att gå ut på förmiddagarna och i relation till samlingen men även i hallen förmedlar pedagogerna upprepade gånger vad barnen ska ha på sig utifrån väderlek. Pedagogerna förhandlar sinsemellan kring vad de anser är lämpligt att ha på sig utifrån deras tolkning av vädret och denna förhandling sker även kontinuerligt i hallen.
Pedagog (1): Gunvald frågade om han behöver vantar, ska de ha det? Pedagog (2): Nej, jag sa att de kan känna efter själva!
Trots pedagogernas tydlighet kring påklädning så upprepar barnen ständigt ”Vad ska vi ha på oss?” i observationerna och det sker utifrån detta förhandlingar i interaktionen mellan pedagoger och barn. I bemötandet av barnens ständiga upprepande kring vad de ska ha på sig så kan vi tyda fostran i form av en auktoritativ stil hos pedagogerna då de bemöter barnens frågor på ett
responsivt sätt men samtidigt ställer krav på vad som förväntas av barnen och på vad de ska ha på sig.
Stella (4 år): Vad ska vi ha på oss?
Pedagog: Kommer du ihåg vad vi bestämde i samlingen? Stella: Överdrags, fleece, jacka och sen mössa Pedagog: Precis
Att ställa krav på barnen som i observationen ovan kan utifrån Westlunds (2011) beskrivning av makt relateras till ett tillvägagångssätt att styra barn och genom det påverka barnens
valmöjligheter i detta fall klädseln. Samtliga barn i observationen tolkar vi inte är samarbetsvilliga utan skapar ständiga förhandlingar utifrån deras individuella vilja då de protesterar mot vissa specifika plagg.
Petrus (5 år): Jag vill inte ha mössa då blir jag bara svettig! (Uttrycker sig aggressivt) Pedagog: Du får ha din mössa idag! Det är inte så varmt ännu!
Petrus: Men jag vill inte! (Petrus uttrycker en arg min och vänder bort huvudet) Pedagog: Jo du har ju en tunn och bra mössa så du blir inte svettig! Så får vi se sen!
Här kan vi tyda fostran i form av en auktoritär stil då pedagogen i interaktionen utför ett direkt avvisande av barnets vilja och i konflikten styr barnet till att lyda men utifrån ett
omsorgsperspektiv i relation till vädret. Denna observation kan liknas med Westlunds (2011) beskrivning av makt då pedagogen styr barnet och påverkar dess valmöjligheter.
De två observationerna som skett i interaktion mellan pedagog och barn tyder på att
maktrelationer utövas i hallen och att det även sker ur ett fostransperspektiv då pedagogernas maktutövning sker utifrån ett inkluderande av både omsorg och fostran. Maktrelationernas relevans ur ett fostransperspektiv kan relateras till Tullgrens (2003) tolkning av den pastorala makten som en makt där barnens välbefinnande står i fokus. Utifrån barns delaktighet blir Petrus röst hörd av pedagogen men trots detta blir pedagogens röst avgörande utifrån välbefinnande maktutövning.
6.2.2 ”Klä på dig nu”
Trots att barnen är medvetna om vilka regler och rutiner som gäller i hallen vid påklädning är det några barn i observationerna som sysselsätter sig med annat än påklädning. När rutinerna i hallen bryts medför det en stökig miljö då det i interaktionen mellan pedagog och barn finns befintliga gränser för vad som är accepterat respektive inte accepterat. Pedagogerna som är närvarande i hallen försöker att styra barnen som sysselsätter sig med annat till deras enskilda hyllor och hänvisar dem till att klä på sig.
Pedagog: Så Noemi kom nu vännen så går vi till din plats och klär på oss Noemi går med pedagogen till sin plats
Denna observation tyder på fostran i form av auktoritativ stil då pedagogerna sätter gränser för barnens uppförande men samtidigt visar hänsyn till barnet genom ett vänligt tillrättavisande. Samtliga barn som blir tillrättavisade visar sig i observationen inte vara samarbetsvilliga utan istället trotsar pedagogerna.
Charlie (3 år) och Olof (3 år) leker med pyssel som har tillverkats på förskolan istället för att klä på sig och en av pedagogerna tar pysslet och lägger på hyllan för att sedan styra Charlie och Olof lugnt till sina platser med syftet att klä på sig. Pedagogen börjar med att hjälpa Olof. Charlie bestämde sig sedan för att gå runt i hallen bland de andra barnen.
Pedagog: Så, nu skulle vi klä på oss! (Tar Charlie i handen och går mot hans plats)
Pedagogen lägger fram Charlies kläder på golvet och ger honom hänvisning att klä på sig. Charlie fortsätter att fokusera på annat och tar inget eget ansvar till påklädning. Nu är nästan samtliga barn påklädda och väntar vid ytterdörren.
Pedagog: Nu får du klä på dig! Ser du att nästan alla andra är färdigklädda? Pedagogen tar sedan hastigt kläderna och hjälper Charlie på med dem.
I relation till fostran kan pedagogen i denna observation tolkas ha en auktoritativ fostransstil till en början då pedagogen endast hänvisar Charlie till sin plats genom att visa hänsyn. Den
auktoritativa fostransstilen tenderar sedan till att övergå till en auktoritär fostransstil då Charlie trotsar pedagogens hänvisning vilket skapar en konflikt. Pedagogen visar tydligt ett direkt avvisande av barnets beteende och konfronterar genom att klä på honom. Pedagogen berör både den kravställande och den responsiva dimensionen som Sommer (2005) utgår ifrån i
interaktionen med barnet vilket även kan relateras till det som Dolk (2013) beskriver som den asymmetriska maktrelationen. Pedagogen och barnet ingår i samma nätverk då båda parter har möjlighet att utöva makt vilket tydligt synliggjordes då makten inte upphörde utan snarare omförhandlades i interaktionen liknande en asymmetrisk maktrelation (ibid).
Maktrelationens relevans utifrån fostran blir här att pedagogen styr omförhandlingen av makten i interaktionen för att tydliggöra för Charlie vilka regler och rutiner som gäller i hallen då det enligt Markström (2007) inom förskolans verksamhet eftersträvas att barnen ska behärska regler och rutiner. Utifrån att Solrosens verksamhet är vuxenstyrd har pedagogen i observationen
yttersta makten att tilldela Charlie delaktighet då han inte har några möjligheter att tillsätta regler utan pedagogens delaktighet. Detta medför att Charlies individuella möjligheter att styra
påklädningen på egen hand samt utifrån egen vilja blir begränsad.