Att vara förälder – en svår balansgång

Föräldrarna i intervjustudien hade en relativt samstämmig målbild av hur en bra förälder ska vara (se box 1).

BOX 1. Föräldrars målbild av ett gott föräldraskap.

•

•

•

•

•

och trygghet

•

uppmärksamhet

•

och riktlinjer

•

•

komma till tals

•

med barnet

•

•

tycker/vill

•

•

barnets intressen

•

•

till självständighet

•

barnets självkänsla

•

och lära av sina misstag

•

I beskrivningarna av vad som utmärker en god förälder innefattas att föräldern ska vara en trygg person som ger tid, uppmärksamhet och gränslös kärlek till sitt barn. Hen är aktiv i sitt barns fritid och närvarande, är lyhörd för vad barnet vill, samt uppmuntrar till självständighet och egna initiativ. Samtidigt som föräldern ska vara tydlig, gränssättande och konsekvent.

Ibland stämmer målbilden väl överens med hur föräldern ser på sitt eget föräldraskap, ibland är gapet mellan de två bilderna stort. Föräldrar beskriver mycket höga krav som tycks svåra att leva upp till och de kan beskriva hur de inte alltid uppnår sina egna am- bitioner. I enkäterna framkommer också att många föräldrar ser föräldraskap som något av det svåraste som finns. När avståndet är för stort mellan målbilden och det faktiska föräldraskapet beskriver föräldrar att det kan skapa en inre stress och press. Intervjustu- dien speglar att det egna sociala nätverket och möjligheten till föräldrastöd är viktigt för att kunna hantera denna balansgång, och att många föräldrar upplever att de behöver stöttning för att kunna ta hand om sina barn på bästa sätt.

Föräldrarna beskriver att de i mångt och mycket anpassar sig efter olika situationer och anpassar sin föräldrastil efter vad de anser behövs, de utövar ett flexibelt föräldraskap. Det kan handla om anpassningar utifrån barnets ålder och mognad, om att välja sina konflikter och att ställa gradvis högre krav på barnen. Föräldraskapet påverkas i prakti- ken av en rad faktorer (se figur 5 nedan).

FIGUR 5. Faktorer som påverkar föräldrarollen.

Förv äntn inga r frå n den närmaste omgivninge_{n oc} h sa_m hä lle t i s_to rt Arbe tsliv , ekon

omi, utbildning och

förä ldr_as tö_d Sa msp el m ed ba rn och medfostrare, sa m t ö vr_ig fa_m ilj Förälderns personlighet, sociala, fysiska och mentala förmågor, attityder och

•

förmågor. Förälderns attityd och syn på barnuppfostran påverkas även av den egna uppväxten och upplevelser i barndomen.

•

och komma överens med sin partner, sin före detta partner, med partnerns före detta eller den före detta partners nya partner. Övriga familjemedlemmar som bonusbarn, förälderns egna föräldrar och syskon påverkar också föräldrarollen. Vänner är en viktig del i förälderns sociala nätverk och har påverkan på deras syn på barnuppfostran.

•

till föräldrastöd. Föräldrar beskriver hur arbetstider, ekonomi, boendeförhållanden och påfrestningar i livet påverkar deras ork och förmåga att leva upp till sin målbild. Möjligheter till stöd från BVC och andra verksamheter kan också ha inverkan på hur föräldern hanterar föräldraskapet.

•

omgivningens påverkan på den faktiska föräldrastilen. Förväntningar och krav kan komma via det personliga nätverket, via kulturella normer eller via medier.

Synen på våld

Aga-förbudet och informationsspridning om kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling har påverkat den sociala normen i Sverige. Våld mot barn ses som oaccep- tabelt och till och med tabubelagt. I enkätstudien blev några föräldrar upprörda över att bli tillfrågade om kroppsliga bestraffningar. Detta kan bero på att ämnet upplevs så lad- dat att man inte vill prata om det, eller ens tänka att våld mot barn fortfarande existerar i Sverige. I både intervjustudien och enkätstudien framkom att föräldrarna var negativt inställda till barnmisshandel. I enkätstudien ansåg endast ett fåtal att det var okej att hota att slå ett barn eller att faktiskt slå det, vilket är en minskning från tidigare studier. Acceptansen för att använda fysiska bestraffningar har minskat över tid och även sedan senaste nationella studien som genomfördes 2011 (Janson, Jernbro, & Långberg, 2011). Föräldrarna i intervjustudien påpekade att konflikter måste kunna hanteras utan våld, och de ansåg att våld skadar barn psykiskt och ger problem även senare i livet.

Några föräldrar i intervjuundersökningen väckte frågan om var gränsen går för vad som är acceptabelt när det gäller våld. Ingen av dem säger sig ha misshandlat eller skadat sitt barn, även om flera av dem själva utsatts för barnmisshandel under uppväxten. De kan ändå beskriva att de har använt sig av olika grader av psykiskt och fysiskt våld i sin fostran, ibland mer än de själva är bekväma med. Det gäller till exempel att hålla fast barn, att tvinga dem att stanna i sitt rum eller att använda timeout.