Föräldrar eller andra barn begränsar

Att barnens inflytande kan begränsas med anledning av att föräldrarna och barnen inte tycker likadant är något som några av våra respondenter nämner. Förskollärare 2 berättar att det kan vara känsligt att ta barnets parti mot en förälder och berättar vidare att reglerna på förskolan och i hemmet ibland kan krocka. Problematiken lyfter även förskollärare 3 i följande exempel

Andra saker jag har tänkt på är som det här som hände innan. Mamma har sagt att han ska ha vantar men han vill inte. Då tar jag på dom även om han inte vill. Men det är svårt. Då begränsas ju barnets inflytande (Förskollärare 3).

En annan aspekt som lyfts fram av förskollärarna är att barn på olika sätt begränsar varandras inflytande. Det kan handla om att de yngre barnen begränsar de äldre genom att material inte kan vara tillgängligt eller att barnen begränsar varandra i leken genom att alla barn inte får bestämma lika mycket, vilket syns i följande exempel.

Det sista jag tänkte på är det här med leken. Att det är så olika hur delaktiga barnen är i leken. Hur mycket de tar för sig. De som tar för sig får ju mer inflytande i leken. Så tycker jag det är (Förskollärare 1).

Analys

Westlund (2011) förklarar i sin studie att när föräldrar och barn har olika åsikter kan det bli en begränsning för barnets inflytande om förskolläraren väljer att tillmötesgå

förälderns åsikt. Denna problematik lyfts också fram i vår studie och i Förskollärare 3:s exempel ser vi också att barnets inflytande blev begränsat på grund av barnets och förälderns skilda åsikter.

Ribaeus (2014) menar att barn kan begränsa varandras inflytande vid leksituationer genom att ett barn styr leken och bestämmer vilka regler som gäller medans övriga inte får möjlighet att påverka hur leken utformas. Här kan vi göra en koppling till vårt resultat eftersom uppfattningen om att barn får olika möjligheter till inflytande i sin lek också återfinns i vår empiri.

8. Diskussion

8.1 Resultatdiskussion

Analysen av vårt resultat visar att de uppfattningar som presenterats i vår studie i många fall kan tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv men det framträder också

uppfattningar som inte har en sociokulturell prägel. Förskollärarna återkommer ofta till aspekter som lyfter betydelsen av det sociala samspelet och vikten av en god

kommunikation mellan lärare och barn. Hwang & Nilsson (2011) förklarar att det sociala samspelet mellan barnet och dess omgivning är en viktig faktor för människans utveckling och lärande överlag enligt det sociokulturella perspektivet. Även

kommunikation ses som ett viktigt verktyg och framförallt lyfts då betydelsen av att ställa frågor, vilket även framkommit som en möjliggörande aspekt i relation till barns inflytande i vårt resultat. Även att barnets intresse ska vara utgångspunkt i

verksamheten är något som ständigt återkommer i vår empiri. Då barnets intresse tas tillvara menar Vygotskij (1999) att barnet ges bäst förutsättningar till utveckling och lärande överlag. De uppfattningar som vi däremot inte har tolkat utifrån ett

sociokulturellt perspektiv belyser bland annat vikten av att barn får ta ansvar, att barnen ges möjlighet att agera självständigt samt att de får delta i val och beslut. Även att det framkommit uppfattningar som vi inte kunnat tolka utifrån perspektivet tycker vi att det varit intressant att se att förskollärarnas uppfattningar i relativt stor utsträckning kunnat tolkas utifrån vårt analytiska verktyg som baserats på det sociokulturella perspektivet.

Resultatet i vår studie visar att möjligheter som inte tas i relation till barns inflytande kan bli en begränsning. Som exempel på detta kan ett bejakande förhållningssätt från förskollärarens sida bli en möjliggörande faktor för barns inflytande medan ett nekande förhållningssätt kan bli en begränsning. Ett annat exempel är att miljöns utformning både kan bli en möjlighet eller begränsning beroende på om den möjliggör för barn att agera självständigt eller om den begränsar barns självständighet. Sambandet mellan möjligheter och begränsningar tas också upp av förskollärarna i vår empiri.

Komplexiteten runt barns inflytande tas också upp i vårt resultat bland annat då valsituationer diskuteras. En respondent berättar att organiserade valstunder som genomförs med syfte att ge barnen inflytande istället kan begränsa barnets inflytande eftersom situationen styrs av vuxna i större utsträckning än vad exempelvis den fria leken gör. Den fria leken har dock också tagits upp som en möjlig begränsning för enskilda barns inflytande då barn bestämmer olika mycket i leksituationer och på så sätt får olika mycket inflytande. Det har varit intressant att sätta sig in i komplexiteten runt arbetet med barns inflytande i förskolan och vi har fått en större förståelse för vikten av att reflektera kring hur barns inflytande kan möjliggöras.

I vårt resultat kan vi också se att förskollärarna återkommer till att de själva och deras förhållningssätt har en avgörande betydelse för vilket inflytande barnet i förskolan får. Ribaeus (2014), Arnér (2006), Emilson (2007) samt Bae (2009) har i sina studier också betonat just lärarens förhållningssätt. Aspekter som att närma sig barnets perspektiv, ha en vilja att tillmötesgå barnets önskemål samt betydelsen av reflektion är då

gemensamma och återkommande både för vårt resultat och resultat i tidigare forskning.

Begreppet inflytande går att tolka på flera sätt och i vår begreppsdefinition tas olika aspekter av begreppet upp. Även här kan vi se att uppfattningarna som presenteras i vårt resultat tar upp de aspekter som presenterats i definitionen. Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) menar att inflytande i förskolan handlar om att barnet ska erfara att de blir hörda och sedda samt bemötta med respekt. Dessa aspekter återkommer ständigt i

vår empiri och förskollärarna betonar framförallt betydelsen av att barnen blir lyssnade på. Skolverket (2011) lyfter fram att vuxna i förskolan måste visa barnen att de tror på dem och vågar ge dem eget ansvar som en del i arbetet med barns inflytande. I vår empiri lyfter förskollärarna vikten av att barnen ses som kompetenta och två av förskollärarna tar också upp barns ansvar som en möjliggörande aspekt i relation till barns inflytande. I läroplanen (Lpfö 98, rev 2010) tas också aspekter som barns ansvar upp men även barns möjlighet att delta i beslutsfattande samt uttrycka åsikter och på så sätt påverka sin vardag ses som en del av begreppet inflytande. I vårt resultat kan vi se att förskollärarna berör beslutsfattande men relaterar främst denna aspekt till att barnen själva ska få ta beslut om vad de vill göra under dagen eller vilken frukt de vill äta. Vi tolkar det som att förskollärarna mer fokuserar på val än på beslut i vår empiri.

Aspekten som berör barns möjlighet att uttrycka åsikter kan vi också se i vårt resultat. Förskollärarna återkommer ständigt till vikten av att tillmötesgå barnens önskemål vilket vi tolkar också innebär att lärarna är öppna för att låta barnen uttrycka sina åsikter. Arnér (2006) menar att inflytande handlar om att barnen i förskolan på ett påtagligt sätt ska få möjlighet att påverka sin vardag. Denna aspekt upplever vi som svår att analysera i vårt resultat då vi menar att det är upp till barnet att avgöra vad som är en påtaglig påverkan. Kanske upplever barnen att det är en påtaglig påverkan på sin vardag att exempelvis få välja frukt men det är svårt för oss att avgöra. I resultatet kan vi dock se att förskollärarna har en vilja att låta barnen få inflytande över det som är möjligt även om de upplever begränsningar i form av exempelvis stora barngrupper, lite personal eller att rutinsituationer hindrar barnens inflytande. Sammantaget kan vi se att förskollärarna i vår studie har en medvetenhet kring begreppet inflytande då de berör flera olika aspekter av inflytande. Vi kan även se att förskollärarna har en ambition att möjliggöra barns inflytande eftersom möjligheterna lyfts fram i större utsträckning än begränsningarna.

Vår tolkning av begreppet inflytande efter att vi genomfört denna studie är barns möjlighet att påverka sin vardag i dialog med vuxna som vågar ge barn eget ansvar och visar att de har positiva förväntningar på dem. I de fall som barnets intressen eller intentioner inte är möjliga att möta är ett respektfullt bemötande ifrån de vuxna av största vikt.

8.2 Metoddiskussion

Om vi valt en annan metod i vårt arbete hade möjligtvis vårt resultat sett annorlunda ut. Då vi i vårt syfte efterfrågar förskollärares uppfattningar hade ett möjligt alternativ varit att använda enkät som metod. Om enkät hade använts som metod hade vi också kunnat göra ett större urval men misstänker att de svar vi i så fall skulle fått del av inte hade varit lika utvecklade som vid intervju. Enkät som metod hade också gett förskollärarna mer anonymitet vilket möjligtvis hade kunnat påverka resultatet även om vi redan nu använder fingerade namn i resultatpresentationen. Om vi inte efterfrågat uppfattningar utan hur arbetet med barns inflytande faktiskt genomförs i verksamheten hade en etnografisk studie varit lämplig. Dovemark (2007) förklarar att vid etnografiska studier deltar forskaren i den verksamhet som undersöks under en längre tid och använder sig ofta en kombination av observation, intervju och samtal.

Då vi valt transkribera våra intervjuer har mycket tid gått åt till det men för att bli förtrogen med vår data var det nödvändigt. Om vi haft mer tid till vår studie hade vi kunnat gå igenom transkriberingarna med våra respondenter och låtit dem förtydliga om något framstått som otydligt eller om de velat komplettera något. Denscombe (2009) tar

också upp nackdelar med intervju som metod och tar då upp att risken finns att respondenten svarar så som han/hon tror att den som intervjuar vill att han/hon ska svara. I vår studie kan det innebära att förskollärarna delat med sig av uppfattningar som de tror är ”de rätta” istället för hur de verkligen uppfattar barns inflytande.