Resultatet av denna forskningsfråga innefattar tre studier, varav två är av kvantitativ design och en av kvalitativ design. Studierna genomfördes i Sverige, Malaysia och Kanada.
En bra balans mellan arbete och fritid verkar vara av betydelse för arbetande föräldrars upplevda hälsa enligt Håkansson et al. (2016). Syftet var att undersöka om otillräcklig tid för fritid var associerad med ökad risk för dålig upplevd hälsa eller högre stressnivåer hos 1562 arbetande föräldrar med småbarn. De föräldrar som upplevde otillräcklig tid för fritid visade högre risk för stress och upplevd ohälsa. Riskerna, relaterade till otillräcklig återhämtning, var generellt sett större bland kvinnor än bland män, särskilt när kvinnorna upplevde otillräcklig tid för fysisk träning, barn och vänner.
Att som kvinna ta hand om närstående i flera generationer, ledde till tidsbrist på arbetet på grund av att mycket av tiden gick åt till att uppfylla ansvaret inom familjen. Upplevelsen över att ansvara för flera olika saker ledde till stress och påfrestningar hos kvinnorna. I studien deltog 90 arbetande kvinnor (Aazami et al., 2017). I studien av Wada et al. (2014) där mödrar och fäder intervjuades, framkom att balans var särskilt associerat med hälsa när det gällde att delta i en blandning av aktiviteter. Detta eftersom hälsan kan beskrivas och upplevas på så många olika sätt och att delta i endast en aktivitet inte främjade och upprätthöll hälsan tillräckligt. Deltagarna i studien beskrev det som att ett engagemang och deltagande i en rad olika aktiviteter gav dem olika typer av utmaningar samt möjlighet att uttrycka alla aspekter av sig själva och på så sätt bidrog var och en på olika sätt till deras allmänna hälsa och välbefinnande.
Diskussion
Syftet med examensarbetet var att beskriva balans i vardagens aktiviteter relaterat till hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar. Sammanfattningsvis beskrev mödrar sin aktivitetsbalans lägre än fäder (Håkansson et al., 2019; Uthede et al., 2022). Enligt Wagman och Håkansson (2014) skattade föräldrar med barn boende hemma lägre inom vissa områden i OBQ, jämfört med de som inte hade barn boende hemma.
Enligt tidigare forskning finns det inte någon större skillnad i upplevd aktivitetsbalans mellan män och kvinnor (Wagman & Håkansson, 2014). I studien av Håkansson och Ahlborg (2010) framkommer dock att män har en bättre balans mellan hemarbete, fritidssysslor och
förvärvsarbete än kvinnor, vilket talar för detta arbetes resultat. I resultatet i examensarbetet framkommer en skillnad mellan mödrars och fäders upplevelse av balans i vardagen
(Håkansson et al., 2019; Uthede et al., 2022). I de relationer där den ena partnern skattar sin aktivitetsbalans högt och den andra lågt, är oftast modern den med lägre aktivitetsbalans. När den ena partnern upplever sämre aktivitetsbalans påverkar detta hela föräldraparets
livstillfredsställelse och balans i arbetet negativt (Håkansson et al., 2019), vilket är ett tydligt exempel på det interpersonella perspektivet, där två personer i ett hushåll kan komma att påverka aktivitetsbalansen hos varandra både i negativ och positiv bemärkelse (Wagman et al., 2015). Föräldrar med barn boende hemma skattade lägre inom vissa områden i OBQ, jämfört med de som inte hade barn boende hemma. Det framkommer att hög skattning av OBQ var signifikant korrelerad till självskattad god hälsa bland vuxna i Sverige. Resultatet indikerar att aktivitetsbalans är relaterat till god hälsa (Wagman & Håkansson, 2014).
Utmattningssyndrom hos vuxna är vanligast bland de som har små barn i hemmet (Försäkringskassan, 2020). Utmattningssyndrom kan uppstå till följd av stressrelaterade besvär (Almén, 2017) och enligt Håkansson och Ahlborg (2018) kan stressrelaterade besvär
balans mellan arbete och privatliv än de som har barn i hemmet. Dessa föräldrar upplever även lägre krav inom både arbetet och privatlivet (Wepfer et al., 2015). Att både arbeta och ta ett stort ansvar för familjen, ökar risken för stressrelaterad psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2020). Då det enligt Wagman och Håkansson (2014) inte framkommer några skillnader i upplevd aktivitetsbalans mellan män och kvinnor, men det i resultatet i examensarbetet framkommer att mödrar upplever sämre aktivitetsbalans än fäder (Håkansson et al., 2019;
Uthede et al., 2022), skulle det möjligen kunna vara föräldrarollen som påverkar balansen negativt och inte könsskillnaderna.
I tidigare forskning av Wagman et al. (2011a) var en av de identifierade dimensionerna av balans i livet att ha en balans i relation till andra. Respondenterna, som var vuxna i Sverige, nämner att det är viktigt att aktiviteten är meningsfull för antingen en själv eller för någon annan. De nämner också att en balans mellan att vara själv och att vara med andra var viktigt.
I intervjuer med föräldrar i studien av Wada et al. (2014) framkom att flera av deltagarna upplevde obalans då de prioriterade andra människors behov före sina egna, vilket tyder på att en upplevd balans i relation till andra var viktigt för föräldrarna även i denna studie.
I studien av De Gieter (2022) betonades vikten av att sätta gränser mellan arbete och icke-arbete för att uppnå en balans. Enligt deltagarna i studien av Wada et al. (2014) var det upplevelsen av att klara betalt arbete och familjeliv som skapade balans. Resultatet visade också att engagemang för familjen var avgörande för balansen. Även i tidigare forskning av Wagman et al. (2011a) berättar respondenterna att det krävs en balans mellan arbete och privatliv, vilket tyder på att det kan vara viktigt även hos de som inte är föräldrar. Arbete och privatliv kunde påverka varandra både negativt och positivt, exempelvis att problem och svårigheter i privatlivet kan komma att påverka arbetet och att om en person upplever
privatlivet som bra, så blev även arbetet i sin tur lättare. Examensarbetets resultat visar att en god balans mellan arbete och fritid var betydande för föräldrars upplevda hälsa. En faktor
som skapade hög risk för stress och upplevd ohälsa, var att inte ha tillräckligt med tid för fritid, vilket också relaterade till otillräcklig återhämtning (Håkansson et al., 2016). I resultatet framkommer också att låg stress, god balans och meningsfulla vardagsaktiviteter förutspådde god hälsa och en balanserad arbetsnärvaro bland kvinnor. För män var det låg stress på arbetsplatsen och förmåga att hantera arbetslivets krav, som förutspådde god hälsa och balanserad arbetsnärvaro (Håkansson & Ahlborg, 2010). Tidigare forskning (Wagman et al., 2011a) och resultatet i examensarbetet tyder på att balans mellan arbete och privatliv är viktigt för att vuxna och föräldrar ska uppleva hälsa och balans i vardagens aktiviteter
(Cooklin et al., 2016b; De Gieter, 2022; Håkansson et al., 2016; Lin & Burgard, 2018; Milkie et al., 2010; Pagnan, 2017; Wada et al., 2014).
Enligt MOHO är de sociala rollerna för en människa mycket viktiga. De olika rollerna bidrar till att människor får en omväxling bland dessa, samt görandet och aktiviteterna som hör till rollerna. Ofta har människan en roll på arbetet och en annan hemma som förälder. De olika krav och förväntningar som ställs på respektive roll bidrar till att människan agerar på ett visst sätt som möter dessa krav (Yamada et al., 2017). I studien av Wada et al. (2014)
framkom att individen kan vilja leva på ett visst sätt som kan krocka med de yttre kraven och förväntningarna på vissa sociala roller, till exempel föräldrarollen. I studien av Ugwu et al.
(2016) upplevde kvinnorna att de hamnade emellan engagemang i arbete och andra roller i livet och att det påverkade deras hälsa och välbefinnande negativt. Att kombinera arbete och föräldrarollen och då inte kunna lägga den tid som krävdes till familjen och barnen samt tanken på hur barnen påverkades, skapade stress. Detta kan knytas ihop med
rollpåfrestningsteorin och work-family conflict som redogörs i Kalliath et al. (2015). Där beskrivs kraven på individens roller och att individen ska klara av att uppfylla den tid, de färdigheter, kunskaper samt förväntningar som rollen kräver, för att uppnå en balans och välbefinnande. Enligt Taylor et al. (2020) måste de flesta vuxna dela upp sin tid mellan
familjeroller, arbetsrollen, fritidsrollen och samhällsrollen. De olika rollerna kan ta mycket tid och energi och därför upplever många att oundvikliga konflikter uppstår kring hur tiden ska användas. Enligt Håkansson och Ahlborg (2010), Ugwu et al. (2016) och Wada et al.
(2014) är tid, möjlighet till att utföra aktiviteter med och utan andra, utföra meningsfulla aktiviteter, samt att kunna kombinera familjeliv och arbete viktiga faktorer för att uppleva balans i vardagens aktiviteter och god hälsa som förälder.