• No results found

Vad föräldrar som förvärvsarbetar beskriver påverkar deras balans i vardagens aktiviteter

För att sammanställa ett resultat om den andra forskningsfrågan inkluderas 16 studier. Av dessa är tre kvalitativa, tolv kvantitativa och en har mixed method.

För att föräldrar ska uppleva en god aktivitetsbalans är det viktigt att ha en balans mellan arbete, familjeliv och privatliv. Detta framkommer i flera studier (Pagnan et al., 2017;

Cooklin et al., 2016a; Cooklin et al., 2016b; Kuo et al., 2018; Cozzolino et al., 2018;

Demerouti et al., 2013; Lin & Burgard, 2018; Schueller-Weidekamm et al., 2012; Ugwu et al., 2016; Wada et al., 2014; Milkie et al., 2010; De Gieter 2022). En god balans mellan familjeliv och arbete påverkar engagemang i hälsofrämjande beteenden och aktiviteter. Att engagera sig i detta påverkar familjens hälsa och välbefinnande positivt. Resultatet baserades på dataassisterade telefonintervjuer med 811 föräldrar i USA (Pagnan et al., 2017). I studien av Wada et al. (2014) om mödrars och fäders balans uttryckte mödrarna att deras betalda arbete som aktivitet var kognitivt och socialt stimulerande, vilket gav dem en känsla av kompetens och prestation som de inte upplevde i rutinerna hemma med barnen och familjen.

Fäderna i studien uttryckte däremot inte att deras betalda arbete uppfyllde behov som inte tillgodosågs av familjeaktiviteter eller vice versa, även om de rapporterade att båda två var viktiga. De betonade däremot behovet av personliga aktiviteter för att hitta balans som inte skulle uppfyllas genom arbetet eller familjeaktiviteterna, vilket mödrarna i studien inte betonade i lika stor utsträckning.

Det framkommer i flera studier att det är svårt för föräldrar att upprätthålla en balans mellan arbete och familjen. Detta leder till work-familiy conflict. I en kvantitativ studie med 2679 fäder med barn i åldrarna 4-5 år gjord av Cooklin et al. (2016b) undersöktes sambandet mellan fäders work-family conflicts och föräldraskap. Resultatet i studien visar att vara

ensam försörjare i familjen och att arbeta fler timmar per dag var förknippat med högre work-family conflict. Resultatet visar även på att krav, negativa upplevelser, tidsbrist och stress inom exempelvis arbete också påverkar familjen vilket även framkommer i studien av Wada et al. (2014). Hög work-family conflict var förknippat med mindre optimala

föräldrabeteenden, irritabilitet, fientlighet och frustration i interaktioner med barnet (Cooklin et al., 2016b). I en annan studie av Cooklin et al. (2016a) där 2693 mödrar och 3460 fäder deltog, framkom det att work-family conflict påverkar psykisk hälsa tillfälligt och genom att förbättra work-family conflict kan även föräldrars psykiska hälsa förbättras. I en studie av Schnettler et al. (2018) framkom att balansen mellan arbete och privatliv för föräldrarna inte var relaterat till deras barns livstillfredsställelse. Enligt Kuo et al. (2018) är work-family conflict ett genomgripande problem som hindrar fäder från att vara inblandade i sina barns liv redan från att de är små. Fäderna med flera barn tog mer hand om det förstfödda barnet efter födseln av ett andra barn, men ökade sitt engagemang med spädbarnet över tid. Enligt Cozzolino et al. (2018) tillför ett nytt barns ankomst till familjen ytterligare stress i både hemmet och arbetet, vilket inte bara representerar en tid av ökad konflikt mellan arbete och familj, utan också en tid som kan få stora effekter för föräldrarnas produktivitet på

arbetsmarknaden samt barnets välmående. På samma sätt som arbete och hemliv berör varandra så kan även arbetet komma att orsaka så kallad work-to-self conflict, alltså att arbetet även påverkar individen och privatlivet. Det i sin tur kan påverka anställdas

välbefinnande negativt. Detta framkommer i en studie av Demerouti et al. (2013) där syftet var att hitta nya sätt på hur arbete påverkar arbetande föräldrars välbefinnande, inte bara genom gränssnittet arbete – familj utan också genom gränssnittet arbete – jaget. Resultat från en studie av Lin och Burgard (2018) där work-home och home-work spillover undersöktes hos föräldrar visar att work-home spillover varierar mycket under hela livsloppet. Dessa fynd

tyder enligt studien specifikt på att föräldraskap är ett livslångt ansvar som individer strävar efter att balansera med deras betalda arbete.

I en studie av Schueller-Weidekamm et al. (2012) uppger kvinnorna att den kraft som

upplevdes behövas för arbetet - lades på familjeliv, barnomsorg och att utbilda barnen. Detta upplevdes kräva både energi och tid. För att hantera arbetsuppgifter och andra uppgifter i livet krävdes organisationsförmåga och god tidshantering. I studien deltog 8 kvinnor som hade minst ett barn och max två barn. Alla kvinnorna hade ledande befattningar inom hälso- och sjukvården i Wien. I en studie av Ugwu et al. (2016) med 20 kvinnor i Nigeria med låg inkomst framkommer att kvinnorna upplevde att de hamnade emellan engagemang i arbete och andra roller i livet. Av de 20 kvinnorna var 19 fortfarande gifta och bodde med sina familjer och 18 av kvinnorna hade barn som bodde hemma eller som var beroende av

mödrarnas hjälp. De berättade att svårigheten med engagemang i både arbete och andra roller påverkade kvinnornas hälsa och välbefinnande negativt. En kvinna berättar i intervjun att hon tycker det är jobbigast när hon tänker på hur det påverkar hennes barn när hon kombinerar sitt företag och föräldraroll. Hon upplever att hon inte kan ge tillräckligt med tid för deras

utbildning eller vara närvarande för att se hur de mår. En annan kvinna beskriver hur hon måste lägga tid på att förbereda barnen för skola, laga mat och göra andra åtaganden på morgonen vilket leder till att kunderna redan köpt varor när hon kommer till marknaden hon arbetar på. Det gör att hon inte tjänar så mycket pengar, vilket skapar stress. Kvinnorna upplevde att arbetet gav mycket stress, men de ekonomiska fördelarna med att arbeta var motiverande och fick kvinnorna att fortsätta arbeta. De lyfte fram att familjen var det

viktigaste för dem men att det var svårt att balansera de olika rollerna. De berättade att goda sociala kontakter var viktigt för att ta sig igenom vardagen. I studien av Wada et al. (2014) berättar föräldrar med småbarn om upplevelsen av obalans. Detta grundade sig i att de inte uppfyllde behoven hemma. Dessa behov inkluderade ha tid med familjen, tillgodose

grundläggande behov, tjäna pengar, ta hand om barnen, utföra hushållsuppgifter, umgås med sociala kontakter och upprätthålla ett äktenskap. I en annan studie (Milkie et al., 2010) med 933 föräldrar i USA visades att antal arbetstimmar är associerat till upplevelse av en god balans mellan familj och arbete. Upplevelsen av att ha för mycket eller för lite tid med sitt barn gjorde att framförallt kvinnorna upplevde sämre balans. Att utföra barncentrerade aktiviteter skapade möjlighet till bättre balans och hälsa hos kvinnorna. I en studie av Klever (2018) med 51 par framkommer att föräldrar med mer “goal effectiveness” påverkar hur familjen fungerar till det positiva. Begreppet “goal effectiveness” beskrivs som “att sätta upp specifika mätbara mål”. Det finns samband mellan tid och familjens funktion, detta på grund av att tidsbrist kan leda till stress. I de familjer där föräldrarna kunde hantera ångest och stress bra, fungerade även familjen bättre.

I studierna framkom faktorer som var viktiga för att arbetande föräldrar skulle uppleva balans i vardagens aktiviteter. I vilken utsträckning deltagarna själva upplevde att de klarade betalt arbete och familjeliv påverkade känslan av balans. Vilka faktorer som var de viktigaste för att uppleva balans varierade bland deltagarna. Resultatet av studien visade att engagemang för familjen var avgörande för balansen föräldrarna uppnådde eller eftersträvade. De uppfattade också balans som att delta i olika typer av aktiviteter, eftersom de ansåg att det var viktigt att ha livserfarenheter för att möta sina individuella behov (Wada et al., 2014). I studien skriven av Håkansson et al. (2019), med 139 kvinnor och 139 män som deltagare, visade resultatet att kvinnor tog ett större ansvar för hemarbetet och barnomsorgen än männen. Tillfredsställelse med fördelningen av hemarbete och barnomsorg visade inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män. Tillfredsställelse med fördelning av hemarbete visade sig relatera till positivt upplevd aktivitetsbalans hos föräldrarna. Resultaten av en studie gjord av De Gieter (2022) där deltagarna var föräldrar till barn under 18 år, betonar relevansen och vikten av att sätta gränser mellan arbete och icke-arbete för att uppnå en balans. Denna upplevelse av

balans ökar deras välbefinnande på arbetsplatsen, och gör dem också gladare och de presterar bättre hemma. I en studie av Borgh et al. (2018) undersöktes hur organisatoriska faktorer så som kultur och klimat var associerade med aktivitetsbalans hos föräldrar med små barn i Sverige. I studien framkom att föräldrar som upplevde positiva attityder gentemot

föräldraskap bland kollegor och chefer på arbetsplatsen var mer benägna till att uppleva en god aktivitetsbalans än de föräldrar som upplevde och möttes av negativa attityder. Resultatet var detsamma när det gällde att vara föräldraledig. Det framkom även att de som hade en tydlig och bra struktur kring överlämnande vid frånvaro från arbetet, hade större chans att uppleva en god aktivitetsbalans. Enligt studien kan en förbättring av dessa faktorer öka välbefinnandet, men också minska stress och sjukfrånvaro hos arbetande föräldrar.

Hur föräldrar som förvärvsarbetar beskriver att balans i vardagens aktiviteter

Related documents