• No results found

Förändrade ideal förändrar verksamhetsstyrning

In document Kim Eriksson (Page 37-40)

2.3 En mångfald av styrteknologier genom omfattande förändring

2.3.1 Förändrade ideal förändrar verksamhetsstyrning

Kapitlet går vidare till argumenten för hur en mångfald av styrteknologier

uppstår. Inledningsvis behandlas argumentet att omfattande förändringar av

verksamhetsstyrningen leder till att en mångfald av styrteknologier uppstår.

Därefter behandlas inkrementell förändring av verksamhetsstyrningen, vilket

betyder att nya styrteknologier läggs till redan existerande. Kapitlet avslutas

med en sammanfattning av de begränsningar som har identifierats i

verksam-hetsstyrningsforskningen om hur en mångfald av styrteknologier uppstår.

2.3 En mångfald av styrteknologier genom omfattande

förändring

En första förklaring till hur en mångfald av styrteknologier uppstår är att en

befintlig uppsättning av styrteknologier ersätts av en ny uppsättning

styr-teknologier (Abernethy och Chua, 1996; Ogden och Anderson, 1999; Ashraf

och Uddin, 2015). Förklaringen belyser att verksamhetsstyrning genomgår

vad jag väljer att kalla för omfattande förändring

11

. Studierna inom ramen för

argumentet synliggör ett par processer och skäl som medför att styrteknologier

ersätts. Argumentet delas in i två avsnitt som behandlar hur en ny uppsättning

styrteknologier introduceras och samexisterar.

2.3.1 Förändrade ideal förändrar verksamhetsstyrning

En anledning till att styrteknologier ersätts är att förändringar av

verksamhetsstyrning sker i relation till samhälleliga och institutionella

förändringar. Argumentet är att förändringar i organisationers institutionella

omgivning av regler, praktiker och värderingar bidrar till att förändra

verksamhetsstyrning. Förändringar iscensätts ofta efter påtryckningar från

externa aktörer som sedan aktörer inom organisationer svarar an på,

exempelvis reformer som bidrar till att en ny mix av styrteknologier

introduceras (Abernethy och Chua, 1996).

Skiftet av styrteknologier iscensätts av vad som i vissa studier har beskrivits

som förändrade ideal. Ideal blir ett uttryck för en påverkan på uppfattningar

11 I litteratur om förändringar hittar vi andra benämningar på likande förändringar, såsom radi-kal förändring (Liguori, 2012; Liguori och Steccolini, 2012). Radiradi-kal förändring refererar oftast till förändringar i idéer, myter, värderingar, övertygelser och antaganden, vilket blir ett uttryck för en samlad förändring av strukturer och system. Omfattande förändring kan innefatta lik-nande förändringar, men en anledning till att kalla förändring för omfattande är att fokus är på förändringen av verksamhetsstyrning.

om hur organisationer lämpligast bör organiseras och styra sina verksamheter

(Dambrin, Lambert och Sponem, 2007). Ideal utgör en sammanhängande

orientering för bland annat verksamheter, verksamhetsstyrning och handlande

(Dambrin, Lambert och Sponem, 2007; Hasselbladh, Bejerot och Gustafsson,

2008). Omfattande förändring av verksamhetsstyrning iscensätts genom

för-ändringar i institutionella kontexter som bidrar till att en ny uppsättning

styrteknologier introduceras och ersätter befintliga styrteknologier.

I litteraturen exemplifieras förändringar av verksamhetsstyrning med reformer

av verksamheter som resulterar i att nya styrteknologier ersätter de befintliga

(Abernethy och Chua, 1996; Ogden och Anderson, 1999; Arnaboldi och

Palermo, 2011; Ashraf och Uddin, 2015). Till exempel reformer som syftar

till att effektivisera, rationalisera arbetskraftskostnader och imitera privat

sektor vilket bidrar till att motivera nya styrteknologier (Arnaboldi och

Palermo, 2011). En annan förklaring som har lyfts är att privatisering av

offentlig verksamhet i avsikt att göra den mer effektiv och flexibel initierar en

omfattande förändring i de styrteknologier som tillämpas (Ogden och

Anderson, 1999). Därtill har kompromisser mellan olika grupper med makt

och ideologiska motsättningar exemplifierats som en förklaring till förändring

i uppsättningen av styrteknologier (Ashraf och Uddin, 2015). Gemensamt för

studierna är att de pekar på att nya ideal för hur verksamheter organiseras och

styr sin verksamhet utvecklas och iscensätts.

Det kanske tydligaste exemplet på hur förändrade ideal kommer att forma

verksamhetsstyrning är Abernethy och Chuas (1996) studie om hur ett sjukhus

skiftar till en ny mix av styrteknologier. Jag kommer att ägna en del utrymme

åt deras studie för att synliggöra argumentet om omfattande förändring av

verksamhetsstyrning. I deras studie belyser de att förändringen av

verksam-hetsstyrningen iscensattes med utgångspunkt i en uppsättning problem som

kopplades samman med sjukhuset. Bland annat hade det artikulerats att

offentlig sektor i allmänhet, och sjukhuset i synnerhet, inte var tillräckligt

affärsliknande. Kritik var också avsaknaden av kompetens, bristande

effek-tivitet och att sjukhusets innovationsförmåga borde likna den hos privata

verksamheter. Kritiken påminner om de New Public Management-reformer

som medförde ökad betoning på exempelvis mer formell prestationsmätning i

offentlig sektor (se Hood, 1995; Diefenbach, 2009). Abernethy och Chua

(1996) använder begreppet etos för att beskriva de institutionella förändringar

som de menar ger upphov till en ny mix av styrteknologier. De (Abernethy

och Chua, 1996, s. 573; se även Ogden och Anderson, 1999 för likande

begreppsanvändning) skriver att mixen av styrteknologier skapas genom

23

”demise of one institutional ethos and the rise of another”. Etos blir ett uttryck

för ideal för organisering och styrning av verksamheter som förändras och

möjliggör en ny uppsättning av styrteknologier.

Abernethy och Chuas (1996) belyser att förändring i institutionellt etos skedde

utifrån uppfattningen om finansiell kris, krav på effektivare resurshantering,

samt en artikulerad brist på kompetens, effektivitet och innovationsförmåga

som medförde tryck för förändring. En ny mix av styrteknologier

intro-ducerades för att hantera kritiken och problemen, vilket också innebar ett

skifte från en informell, icke-byråkratisk styrning som drevs av professionerna

inom sjukhuset till:

[…] one emphasizing formal, bureaucratic forms of accountability,

budgetary limits, and a culture dominated by management interests.

Increased bureaucratic control […]. (Abernethy och Chua, 1996, s. 577)

Utifrån förändringen skapades en ny organisationsstruktur med ambitionen att

minska professionernas inflytande och främja en resurshanteringskultur som

byggde på ökad finansiell kontroll, ett nytt budgetsystem och ett nytt

kostnadssystem.

[…] pressure induced a particular organizational control mix within

MMC [förkortning av sjukhusets namn] – a concentration on first

changing the organization's governance structure as opposed to its ACS

[accounting control systems], the nonsynoptic promotion of a resource

management culture, increased budgetary consciousness, and

eventually the development of a clinical costing system. (Abernethy

och Chua, 1996, s. 595)

Att introducera en ny mix av styrteknologier som fokuserade på att förbättra

den finansiella kontrollen, att skapa nya formella ansvarsstrukturer, och öka

effektiviteten blev ett sätt att hantera krisen.

Anledningen till att jag har ägnat en del utrymme åt Abernethy och Chuas

(1996) studie är att de belyser att nya värderingar i och kring organisationer

ger upphov till en ny mix av styrteknologier. Förändringar som ger upphov

till en ny uppsättning av styrteknologier artikuleras oftast av aktörer som är

externa för organisationen (till exempel staten, media, institut, aktieägare,

intressegrupper) och nya styrteknologier blir ett medel att operationalisera

ideal (Abernethy och Chua, 1996; Ogden och Anderson, 1999; Arnaboldi och

Palermo, 2011; se även Miller, 1994). Förändrade ideal möjliggör, inom

ramen för omfattande förändring, att nya styrteknologier introduceras och

betraktas som lämpliga för att styra verksamheter och därigenom ersätta

befintliga styrteknologier.

Argumentet är sammanfattningsvis att nya styrteknologier introduceras mot

en bakgrund av förändrade ideal. Ideal är här ett uttryck för idéer och

värderingar (etos) som påverkar verksamhetsstyrningen och som ofta uttrycks

i vaga termer (Dambrin, Lambert och Sponem, 2007; se även Miller och

O’Leary, 1990). Förändrade ideal ger även upphov till omfattande

förändringar i verksamhetsstyrningen, vilket innebär att nya styrteknologier

ersätter befintliga sådana (Abernethy och Chua, 1996; Ogden och Anderson,

1999; Arnaboldi och Palermo, 2011; Ashraf och Uddin, 2015).

In document Kim Eriksson (Page 37-40)