• No results found

Förankring och konkretisering av visionen

In document Regeringens proposition 2005/06:127 (Page 28-33)

Regeringens bedömning: Den övergripande visionen om en omställning till ett hållbart energisystem bör konkretiseras och förankras. Regeringen avser inrätta ett Energiutvecklingsråd för att i dialog med näringsliv och organisationer genomlysa förutsättningarna för olika utvalda områden att bidra till omställningen av energisystemet och till utvecklingen av svenskt näringsliv. Det arbete som Energimyndigheten initierat med s.k.

utvecklingsplattformar bör kunna utgöra en god grund för ett sådant arbete.

LångEn-utredningens förslag: Utredaren ser behov av en arena på en annan nivå än myndighetsnivån, där strategiska diskussioner kring inriktningen av arbetet med att ställa om energisystemet kan föras. För att betona omställningsarbetets vikt föreslår utredningen att regeringen låter inrätta en särskild energiomställningsberedning. Tillskapandet av en sådan beredning kan främja de ökade ambitionerna vad gäller samsyn, vision, strategi, trovärdighet och stabilitet genom att bidra till acceptans och stöd för en långsiktig omställningsstrategi, harmonisering av insatserna och samverkan med näringslivet.

Beredningen bör organiseras under ansvarigt departement och ledas av ansvarig minister eller statssekreterare. Beredningen bör bemannas av representanter på hög nivå från berörda myndigheter, berörda branscher och övriga relevanta intressegrupper.

Utredaren föreslår att beredningen ges en konkret uppgift att definiera några teknikområden som bör utpekas som särskilt betydelsefulla nationella projekt.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Vinnova, Formas, Boverket, Konsumentverket, Ekonomistyrningsverket, Statens institut för kommunikationsanalys, Lunds universitet, Svenska Torvproducentföreningen och Svensk Vind-kraftförening tillstyrker förslaget.

Chalmers, Naturvårdsverket, Linköpings universitet, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Trädbränsleföreningen, Svenska bioenergi-föreningen och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien uttrycker olika grad av tveksamhet till förslaget.

Vinnova bedömer att beredningen borde kunna bidra till en ökad fokusering kring strategiskt viktiga områden och minska gapet mellan den politiska ambitionen, samhälleliga styrmedel och inriktningen på den forskning, utveckling och demonstration som genomförs. Formas menar att beredningen borde kunna fylla en viktig funktion som strategisk diskussionsarena kring omställningen av energisystemet. Formas anser att beredningen bör organiseras på ett likartat sätt som regeringens forskningsberedning och framhåller vikten av att den inte blir en ”över-myndighet” till Energimyndigheten. Boverket vill lyfta fram vikten av en energiomställningsberedning som ett led i att betrakta energiomställning inte enbart som en teknisk fråga utan i ett bredare politiskt sammanhang.

SIKA menar att medborgarna måste vara tydligt representerade.

Ekonomistyrningsverket anser att beredningens uppgifter berör flera departement. Lunds universitet anser att beredningen kan vara ett bra sätt

Prop. 2005/06:127

29 att utveckla kontakterna mellan olika aktörer och skapa bättre processer

och underlag för framtida energipolitik och styrmedel.

Lantbrukarnas Riksförbund menar att en energiomställningsberedning kan tillföra kompetens, men att den enbart bör ha en rådgivande funktion som inte skapar oklarhet om beslutsgång och ansvar. Naturvårdsverket anser det oklart vilken roll och ansvar det föreslagna forumet skall ha, samt vilka för- och nackdelar som det kommer att innebära. Linköpings universitet anser att förslaget måste utredas vidare med avseende på ansvarsfördelning för att undvika att en parallellorganisation till Energimyndigheten skapas.

Svensk Energi menar att fokus i energiforskningsprogrammet alltför mycket är på omställning och avvisar därför förslaget om att inrätta en särskild energiomställningsberedning.

Svenska torvproducentföreningen (STPF) påminner om Energi-forskningsgruppen (dir. 1991:51) vars syfte var att medverka vid utvärdering av FoU inom energiområdet genom att komplettera programorganens redovisningar. STPF anser att de bedömningar som låg bakom tillkomsten av Energiforskningsgruppen i huvudsak torde vara giltiga idag, samt att en berednings syfte borde vara att bedöma det statliga energiforskningsprogrammets roll mot bakgrund av de energipolitiska riktlinjer som riksdagen beslutat om.

Bakgrund

Behovet att förankra energiforskningen i samhället, näringslivet och forskarvärlden har även tidigare varit ett viktigt inslag i energipolitiken.

Energiforskningsgruppen

I propositionen Om forskning (prop. 1989/90:90) föreslogs inrättandet av en från regeringskansli och myndigheter fristående grupp för utvärdering av forskning och utveckling på energiområdet. Regeringen fattade den 20 juni 1991 beslut om direktiv (I 1991:51) för gruppens arbete. Gruppen bestod främst av representanter för forskarsamhället, samt för myndigheter och näringsliv. Syftet med gruppen var att komplettera sektororganens egna uppföljningar och utvärderingar och ge regeringen underlag i form av en analys av forskningens samhällsrelevans och belysa både forskningsresultatens användbarhet och i vilken omfattning de faktiskt har använts. Gruppens rapportering finns samlad i skrivelsen Energiforskningens mål och medel (Ds 1992:122).

Energikommissionen

Genom beslut den 30 juni 1994 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommission med uppdrag att bl.a. granska de pågående energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet. Med stöd av detta bemyndigande tillsattes Energikommissionen som i december 1995 överlämnade slutbetänkandet Omställning av energisystemet (SOU 1995:139). Energikommissionens arbete tillsammans med

remiss-Prop. 2005/06:127

30 instansernas synpunkter utgjorde underlaget till de överläggningar om

energipolitiken som regeringen inbjöd till våren 1996. Dessa överlägg-ningar slutfördes den 4 februari 1997 i form av en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet om en uthållig energiförsörjning. Energikommissionens arbete utgjorde enligt regeringens bedömning ett väsentligt bidrag till en bred förankring av energipolitiken och energiforskningen i samhället och lade basen till den sedan 1997 gällande energipolitiska överenskommelsen.

Energimyndighetens nämnder och plattformar

Vid Statens energimyndighet finns en beslutande nämnd, Energi-utvecklingsnämnden, med uppgift att inom myndighetens verksamhets-område verka för fördjupad samverkan med näringslivet om forskning, utveckling och demonstration. Nämnden skall också besluta om stöd till forskning, utveckling och demonstration enligt gällande förordningar.

Energimyndighetens generaldirektör är ordförande i nämnden, medan regeringen utser de övriga tio ledamöterna. I nämnden sitter bl.a.

företrädare för forskarvärlden och näringslivet.

I samband med genomförandet av regeringens uppdrag att lämna förslag till fokusering av insatserna för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet har Energimyndigheten inlett ett arbete med att göra omvärlds- och behovsanalyser tillsammans med användarna av de framtida resultaten. Arbetet har organiserats i sex olika s.k.

utvecklingsplattformar, en för vart och ett av temaområdena Energi-systemstudier, Byggnaden som energisystem, Energiintensiv industri, Transportsektorn, Kraftsystemet och Bränslebaserade energisystem (se avsnitt 5.4). Arbetet inom de sex utvecklingsplattformarna har resulterat i ett antal prioriterade delområden och identifierade behov av insatser.

Genom att involvera energisystemets intressenter i behovsanalysen säkerställs samhälls- och näringslivsrelevansen i de konkreta mål för forskning och utveckling som sätts upp för dessa områden. Alla samhällssektorer finns representerade i samtliga utvecklingsplattformar och frågor rörande såväl tillförsel och distribution som användning, effektivisering och beteendefrågor tas upp. Energimyndigheten avser vidareutveckla och fördjupa arbetet med utvecklingsplattformarna.

Miljövårdsberedningen och forskningsberedningen

Miljövårdsberedningen är sedan 1968 regeringens råd i miljöfrågor.

Beredningen har haft olika sammansättning och olika uppgifter under skilda perioder, men en viktig övergripande uppgift är och har varit att ge råd till regeringen i aktuella frågor eller framtidsfrågor med miljö-anknytning.

Regeringens forskningsberedning inrättades 1962 för att skapa en närmare samverkan mellan forskare, tekniker, industrin och regeringen, och har sedan dess bidragit till att skapa en konstruktiv dialog mellan forskare och politiska beslutsfattare om både den vetenskapliga utveck-lingen och utformningen av forskningspolitiken. Forskningsberedningen leds av utbildnings- och forskningsministern och består av företrädare för

Prop. 2005/06:127

31 olika delar av forskarvärlden och näringslivet. Forskarna är verksamma

inom ett brett spektrum av vetenskapliga discipliner och i beredningen finns företrädare för både stora och små kunskapsintensiva företag.

Vikten av dialog och samverkan för att förankra en vision har även särskilt behandlats av Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A), som på regeringens uppdrag inlett två dialoger med företag valda utifrån olika samhällsfunktioner. Ett resultat av beredningens uppdrag är de två dialogprojekten Bygga/Bo och Framtida Handel. Uppdraget redovisades i mars 2001 med betänkandet Tänk nytt, tänk hållbart! – dialog och samverkan för hållbar utveckling (SOU 2001:20). Miljövårdsbered-ningen anser att erfarenheterna från de två dialogerna är goda och föreslår i sitt betänkande dialog och överenskommelser som ett väsentligt komplement till andra styrmedel. I betänkandet föreslås också att regeringen inrättar en särskild sammanhållande funktion som kan genomföra sektorsövergripande dialoger med näringslivet. Beredningen anser att en dialog är särskilt positiv i komplexa processer som kräver förändringsarbete och systemutveckling.

Innovativa Sverige

I samband med att regeringen presenterade strategin Innovativa Sverige – tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36) beslöts att inrätta ett innovationspolitiskt råd. Rådet skall vara ett forum för dialog med berörda aktörer kring genomförandet av strategin. Rådets arbete fokuseras mot olika teman och uppgifter, och sammansättningen varierar beroende på tema. Rådet sammankallas och leds av näringsministern.

Inom arbetet med att genomföra den svenska innovationsstrategin har regeringen även kallat till samtal med företrädare för några av Sveriges mest centrala branscher och dess fackliga organisationer. Samtalen har syftat till att utveckla Sveriges ledande positioner inom dessa branscher.

Nyckelbranscherna är fordonsindustrin, IT- och telekombranschen, skogs- och träindustrin, metallurgiindustrin, läkemedels-, bioteknik och medicinteknikindustrin, samt flyg- och rymdindustrin. Samtalen har resulterat i sex strategiprogram för dessa nyckelbranscher. Insatser kring forskning och utveckling är i flera fall viktiga komponenter i strategiprogrammen.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen delar LångEn-utredarens syn på det angelägna i att skapa bred acceptans och stöd för en långsiktig omställningsstrategi för att främja omställningsarbetet och efterfrågan på resultaten från det långsiktiga energipolitiska programmet i samhället.

Det finns goda skäl att bygga vidare på de insatser som gjorts inom ovan nämnda organ och genom Energimyndighetens och andra myndig-heters löpande verksamhet. Det finns därvid ett intresse av att anlägga ett vidare perspektiv än vad enskilda sektorsmyndigheter har, samt av att harmonisera forsknings- och utvecklingsinsatser med andra styrmedel och åtgärder. Många styrmedel ligger utanför det långsiktiga energi-politiska programmets struktur och är administrativt skilda från Energi-myndighetens verksamhet. Utredarens förslag om en Energiomställnings-beredning syftar till att skapa en organisation som möjliggör en god över-blick och systemsyn.

Prop. 2005/06:127

32 Liknande organisationer används i dag för att stödja regeringens arbete

inom andra politikområden.

Regeringen delar utredarens åsikt att det behövs en organisation som kan bidra till konkretisering och förankring av visionen om omställ-ningen av energisystemet på en mer övergripande nivå än myndig-heternas. Regeringen ser fördelar med en uppläggning liknande den för det innovationspolitiska rådet och för arbetet med strategiprogram för nyckelbranscher. Regeringen avser därför tillskapa ett Energiutvecklings-råd. Rådet skall ledas av statsrådet med ansvar för energifrågor och sammankallas med olika sammansättning för samtal kring en följd av olika teman.

Energiutvecklingsrådets arbete är delvis avsett att möta LångEn-utredarens synpunkt att insatser behövs för att konkretisera innebörden av de övergripande riktlinjer som riksdagen beslutat om i syfte att under-lätta det operativa arbetet på energiområdet som Energimyndigheten ansvarar för.

En viktig uppgift för Energiutvecklingsrådet blir att för utvalda utvecklingsområden diskutera och förankra visionen om omställningen till ett hållbart energisystem i dialog med alla berörda aktörer och därvid sätta in de långsiktiga energipolitiska insatserna kring forskning, utveckling och demonstration i ett större sammanhang av åtgärder, insatser och styrmedel. Syftet skall vara att få näringsliv, organisationer och myndigheter att samverka på det nationella och övergripande planet.

Arbetet kan med fördel utgå från Energimyndighetens analyser och omvärldsbevakning och bygga på den dialog och förankring som pågår inom de sex olika utvecklingsplattformarna.

Enligt regeringens bedömning skulle ett sådant initiativ väsentligt bidra till att förankra och förtydliga visionen om ett hållbart energisystem och på utvalda områden skapa uppslutning och samsyn mellan staten och näringslivet så att omställningen kan bli en stark drivkraft för teknik- och affärsutveckling med positiva effekter på näringsliv, sysselsättning och välfärd.

Enligt regeringens bedömning skulle områden som energismart byggande, andra generationens drivmedel och förgasning av biomassa kunna vara av intresse för behandling av Energiutvecklingsrådet. Mer framtidsinriktade områden såsom vätgas och bränsleceller, fusionsenergi och solenergi, eller mer generiska områden som kopplingen mellan nationell forskning och EU:s ramprogram, kan också komma i fråga.

Prop. 2005/06:127

33

4.4 Vikten av att harmonisera forskning, utveckling och

In document Regeringens proposition 2005/06:127 (Page 28-33)