Förbättringsförslag .1 Inbärning

Eftersom inbärningen är en så kritisk del av köksproduktionen samt att den inte är särskilt definierad av företaget finns det god anledning att försöka förbättra effektiviteten. Det sträcker sig egentligen ända till produktionsplaneringen där det bör finnas klara lösningar på hur material ska tas in på byggplatsen och hur det sedan ska hanteras. Det mesta handlar i detta fall om att vara förberedd för mottagningen av kök. Att vara förberedd innebär inte bara att ansvarig personal vet om att det kommer en leverans utan att det finns möjlighet att ta emot denna på en lämplig plats nära inbärningsplatsen och att det är städat så att personal kan ta sig fram smidigt. De projekt som varit bäst förberedda har även haft lägst slöserier i allmänhet eftersom detta ofta speglar sig hur det ser ute inne i lägenheterna också. Det man snabbt kan säga är att tiderna för inbärning med hiss generellt sett är mycket mindre krävande både resursmässigt och tidsmässigt. Visserligen har de två första projekten störst problem med snöfall men även P3 hade en hel del snöfall med efterföljande förseningar och lyckades ändå slutföra inbärningen snabbast av alla. Hiss är definitivt att föredra i det fall det går att komma åt den.

Inbärning ^Nödvändig

transport ^{Transport Överarbete Väntan}

Onödig rörelse Outnyttjad tid ^Omarbete Resurstid (h) Byggtid (h) P1 373 26 223 182 189 88 11 18,2 5,4 P2 357 66 32 513 62 2 31 17,7 5 P3 177 6 11 162 5 45 0 6,8 2,8 P4 232 28 22 0 0 30 0 5,2 3,2 Snitt 285 32 72 214 64 41 10 12 4,1

Tabell 23 Jämförelse mellan projektens inbärningstider samt framtagen snittid

29 12 59

P1

P2

P3

P4

7.2.1.1 Nödvändig transport

Den nödvändiga transporten som sker vid inbärningen skiljer mycket mellan projekten. Ett snitt har beräknats för P1 som egentligen tog in fem kök. Snittet blir inte helt rättvist men tiden hamnar på 373 minuter vilket är ungefär samma som P2. Om väntetiden för P3 skulle elimineras är det klart bästa inbärningen som observerats. Det handlar om att ha en inbärningspersonal som är väl instruerade och arbetade med gott samarbete. Detta samarbete återfanns även i P2 där den inhyrda personalen arbetade väldigt effektivt men de hade istället dåliga instruktioner. Varför tiderna blev så höga i detta fall berodde på det trånga byggområdet nära trafikerade vägar. Det bör finnas en avlastningszon som är i anslutning till eller innanför byggområdet och som dessutom inte är hindrad av trafik. När materialet är inne på bygget är störningarna mycket färre. Väl inne på bygget bör det vara förberett för leverans, d.v.s. städat och ordnat där det är enkelt att ta sig fram med materialet dit det ska. De inblandade bör vara väl informerade och det är att rekommendera att företaget tar fram en beskrivning av inbärningsmomentet som de har gjort med många andra moment. Ett tydligare definierat inbärningssätt leder till att det tas på allvar av alla arbetare och att det sker mer kontrollerat med mindre slöserier.

7.2.1.2 Onödig transport

Det är svårt att säga exakt vilken som är den bästa och minst slösaktiga metoden att arbeta på. Utgångspunkten bör vara att ha ett bra rytmiskt flöde i arbetet där materialet samt inbärningspersonalen står stilla så lite som möjligt. Att endast förflytta material korta delsträckor där de mellanlandar betraktas som onödig transport. Det är därför viktigt att när material tas från pallarna att de förflyttas med tanke, gärna in i hissen eller till lullen direkt. I P2 observerades som sagt den bästa inbärningen där samarbetet var mycket bra. Personalen stod utspridd på var sin våning där en lastade av köken och in i hissen medan den andra lastade av hissen och in i lägenheterna. Det är att föredra att fylla hissen så gott det går varje gång samt att lasta av och lasta på hissen direkt när den anländer för att få ett ökat materialflöde. Fördelen med detta är att båda momenten tar ungefär lika lång tid vilket gör att hissen utnyttjas på ett bra sätt.

7.2.1.3 Överarbete

I dagsläget beställs alla köken med tillhörande garderober till lägenheterna. Eftersom de inte ingått i köksmontagen så har deras inbärning ansetts som ett överarbete. För P1 kom det dessutom ett antal hyllor för badrum osv som tog ännu mer tid. I framtiden anser författaren att garderoberna bör ingå för köksmontörerna då de utan problem bör hinna med dagens takttid och därmed blir dessa garderober inget slöseri i processen. I P1: s fall bör leveranserna ses över så att de inte får ett överflöd av material att bära in som dessutom inte tillhör köksmontagen. Om möjligt bör även leveranserna i P1 ändras till tre kök per leverans, istället för två plan, då den är anpassad för deras takttid.

7.2.1.4 Väntetider

Alla typer av processer lider ofta av väntetider. Väntetider innebär i stort sett produktionsstopp vilket säger sig självt att det inte alls är bra. I P1-P3 förekommer det mängder med väntetid. Om man tittar på den totala mängden förlorad resurstid är den upp emot 20 timmar på endast tre leveranser. Det är långt över två hela arbetsdagar bortkastad tid. I framtiden bör företaget kräva att leveranserna kommer i tid även då det råder stora snöfall. Det är även viktigt att inbärningspersonalen anländer i rätt tid och får arbete direkt vid anländande. Man kan se det som en lagertid där personalen som ska arbeta lagras innan de får börja arbeta. Om det är planerat att de anländer onödigt tidigt samt att leveranserna anländer sent uppstår det givetvis snabbt höga väntetider. Åter igen bör en tydlig definiering av hur en leverans ska gå till tas fram så att detta kan planeras bort och just in time-principen kan användas.

7.2.1.5 Onödig rörelse

Generellt sett kan man säga att ju stökigare byggplats desto mer onödig rörelse sker. Det kan vara allt ifrån att flytta på material till att behöva ta omvägar eller åka onödigt långt för att kasta material. En välstädad och planerad arbetsplats har mycket bättre förutsättningar för att göra ett bra arbete med bra flöde. Ju stökigare arbetsplatsen är desto fler störningsmoment finns det. Det är kort sagt mycket viktigt att ha koll på logistiken på en byggplats. Vilka zoner ska användas till vad? Var slänger vi skräp? Vem städar vad? Alla dessa frågor och fler är inte besvarade i dagsläget på alla byggplatser utan arbetet sker lite hur som helst. En stökig arbetsplats är inte beredd att ta emot en leverans. Företaget i fråga bör se över hur de använder sina byggplatser och göra dem bättre planerade och hålla i den logistiken under projektets gång. Det är inte okej att placera sina verktyg överallt och det är inte heller okej att bara släppa skräp omkring sig utan att städa upp efter sig. Stort ansvar ligger hosproduktionsledningen i det här fallet att få alla hantverkare att arbeta åt samma håll. Sist men inte minst bör alla vara tydligt informerade och förberedda på att leverans är på väg så att inga störningar sker.

7.2.1.6 Outnyttjad tid

Det råder ett visst förhållningssätt på de byggplatser som observerats att det är normalt att ta lite extra långa raster och gärna berätta en historia eller två under arbetstid. I vissa fall beror det på att hantverkarna har så mycket tid över att de kan slösa bort den på annat, men ofta beror det på att de inte bryr sig tillräckligt mycket. Trots att författaren lagt på fem minuter för varje rast att ta sig till och från platskontoret är den outnyttjade tiden väldigt hög i tre av leveranserna. Det handlar väldigt mycket om disciplin där hantverkare måste inse att det inte är okej att prata bort eller rasta bort tid i arbetet. De hantverkare som har tid över kan ges ett större ansvar där de kanske har fler saker att montera på den utsatta takttiden.

7.2.1.7 Omarbete

Det omarbete som sker i inbärningsskedet är endast då lullen behöver lyfta om ett dåligt lyft. Vid eventuella lyft med lull bör radio införas som standard alternativt att hantverkarna är väl utbildade på tecken till föraren för att undvika skador och öka effektiviteten i lyften. De lyft som observerades var alla väldigt dåliga och okontrollerade. Det försvann mer tid på deras ineffektivitet än vad som registrerats som omarbetestid så det finns mycket att önska i det här fallet.

7.2.2 Köksmontage

Köksmonteringen fungerade betydligt mer lika mellan projekten än vad inbärningen gjorde. Det var tydligt att det fanns en standard (monteringsanvisning) för hur köken ska monteras och de flesta av montörerna följde den väl. Byggtiden i det här fallet är baserad på resurstiden eftersom varje montör bygger ett kök enskilt och det är det som har observerats. Det innebär att de som hade två montörer var klara med alla tre kök på samma tid det tar att montera två köks. Därför skiftar byggtiderna ganska mycket beroende på hur många montörer som arbetade samtidigt. På förhand fanns en övertygelse att L2 hade bättre förutsättningar än L1 och borde därför gå snabbare att montera. Eftersom varje byggplats hade sina egna montörer och det dessutom råder specifika förutsättningar för varje projekt återfanns inga tydliga tecken i tiderna på att L2 skulle vara mycket snabbare än L1 att montera. Trots detta är författaren fortfarande övertygad om att så är fallet och att anledningen till att det inte ger utslag är på grund av den dåliga logistiken på arbetsplatsen. Tittar man vidare i andra delar av bostadsproduktionen finns det säkerligen stora mängder slöserier som kan tas bort genom bättre logistik. Detta bör helt klart ses över i dagsläget då det är anledningen till flera av slöserierna. Det fanns tydliga tecken på att observationen i P1 hade en något skev fördelning

av tiden i vissa sammanhang. P1 har därför valts att uteslutas i analysen av det framtida tillståndet.

Sammanställning Värdetid Såga Mäta Avemballage Transport Överarbete Väntan ^Onödig rörelse

Outnyttjad

tid ^{Omarbete Total}

Väggskåp 19,8 6,8 7,6 5,6 6,1 7,2 1 8,3 19,7 4,2 86,3 Bänkskåp 29,4 9,8 12,3 6,4 4,3 3,1 0 7,0 11,6 6,8 90,8 Högskåp 15,6 8,2 12,3 3,8 5,5 4,2 0 5,8 8,5 4,8 68,7 Takanslutning 7,4 9,1 10 0,2 0,2 3,9 0 2,6 11,1 8,1 52,7 Sparksockel 5,0 4,8 2,8 0,3 0,1 1,3 0 1,7 4,8 1,3 22,1 Bänkskiva 13,4 2,4 3,4 4,1 1,4 2,7 0 2,5 16,8 5,6 52,3 Ljusrampslist 5,1 2,2 1,5 0,4 0,1 0,7 0 0,1 0 0,4 10,6

Luckor och lådor 24,7 1,3 0,2 3,9 0 10,8 0 3,8 3,3 0,4 48,3

Total 120,4 44,6 50,1 24,9 17,7 33,8 1 31,8 75,8 31,7 431,7

Tabell 24 Snittet av ett köksmontage för P2-P4

7.2.2.1 Generella förbättringar

7.2.2.1.1 Värdetid och Såga

Värdetiden skiftar relativt mycket beroende på montör och projekt. Det vittnar om att den nivå som undersökningen gjorts på är översiktlig och snarare ute efter de stora slöserierna än att kritisera en montörs effektivitet i värdetiden. Författaren anser att det i dagsläget inte bör läggas ner för mycket tid på att analysera värdetiden. Dels för att det finns andra större problem att ta tag i men framförallt för att värdetiden med största sannolikhet kommer att förbättras och stabiliseras om övriga slöserier elimineras.

Den tid som läggs ner på sågning är överraskande lik över alla projekten. Det vittnar om att montörerna arbetar väldigt likt och att mängden sågning som krävs för framförallt takanslutningar och skåpmontage är relativt lika mellan leverantörerna. Dock är 43 minuter nerlagd tid på att såga bitar mycket tid, speciellt då sågningen ligger i gränslandet mellan värdeskapande och nödvändig men icke värdeskapande tid. Mycket tid i sågning går även åt för att gå till sågstationerna men som avsiktligt valts att förbises i den här undersökningen. Författaren tror inte att sågen på köksvagnen är en lösning på detta då en sågstation med flera olika sågmaskiner ändå krävs. I de flesta fallen måste flera olika sågar användas och därför måste montören ändå gå till sågstationen trots kapsågen på köksvagnen. Den blir istället ett irriterande moment för montören som måste lyfta och stänga locket med kapsågen onödigt många gånger. I framtiden är det bra att tillsammans med leverantörerna hitta en bättre lösning där mer är förmonterat så att sågningstiden minskas. Det är dock inte prioriterat i dagsläget.

7.2.2.1.2 Mäta

Mätningen skedde väldigt olikt och i varierande mängd för alla montörer. Det skiljde både på hur mycket tid man faktiskt lade ner, hur noggrann man var samt på vilket sätt det utfördes. Det är för tidigt att rota i hur montörerna ska göra när de mäter då det inte är direkt avgörande i dagsläget. Det finns dock tydliga samband mellan slutlig kvalité i köket och hur mycket och noggrant montören mäter. Även andelen omarbete påverkas i hög grad av mätningen. Gräver man djupare i tidigare tabeller ser man att P2 som har överlägset högst mättid har lägst mängd omarbete som beror på omsågningar samt bästa slutresultat. Författaren anser dock att det är lämpligt att försöka dela upp momenten så att inte omställningstiderna blir för höga. Med omställningstid menas att montörer byter moment för ofta där de byter verktyg osv och måste samordna sig själva innan de fortsätter arbetet. Kan de istället göra t.ex. 10-20 minuters ren mätning på en gång är det en klar fördel. Även mätningen är en sak för framtiden och det är intressant att se hur det kan skilja i tider. Generellt sett bör mätningen öka hos de flesta så att omarbete minskas och kvaliteten ökar.

7.2.2.1.3 Avemballage

Avemballage förutsågs tidigt tillsammans med övriga skillnader mellan leverantörerna som en anledning till att monteringstider skiljer. Efter observationerna har dock inga stora utslag påvisats p.g.a. leverantörsskillnaderna vilket gjort att den faktorn inte är lika aktuell som innan. Det är dock viktigt att skapa en tydlig standard för montagen där det helst inte ska skilja något i montagemetod mellan leverantörerna. Detta ökar standardiseringen och därmed även erfarenheten för hantverkarna som kan utföra montaget mer effektivt. Avemballaget bör dock utföras i ett tidigare skede så att montörerna inte ska behöva ta fram verktyg o.s.v. för att avemballera köksmodulerna. Det tidigare förslaget vidhålls att avemballeringen sker vid inbärningen så att montörerna slipper det störande momentet.

7.2.2.1.4 Outnyttjad tid

Det har noterats att det går åt mycket tid till långa raster och pratstunder under arbetstid. I allmänhet råder det ett visst förhållningssätt på alla byggen som observerats i studien. Det verkar inte spela någon roll i fall de har mycket att göra, alternativt ligger efter, eller om de inte har det. I vissa sammanhang kan man härleda den outnyttjade tiden till att montörerna har så mycket bufferttid att de kan arbeta på det viset men så är inte alltid fallet. Som i P1 som har den högst outnyttjade tiden av alla låg de dessutom sämst till i montagen. När inget fungerade verkade det som att montörerna töjde ännu mer på gränserna. Det är dock förståeligt att det inte är kul att arbeta i dåliga förhållanden men det gynnar ju knappast byggplatsen heller. Större ansvar måste tas att vara på arbetet i tid, prata mindre och ta kortare raster.

7.2.2.2 Förbättringar per delmoment

7.2.2.2.1 Skåpmontage

För skåpmontagen uppstår det slöserier framförallt för onödig rörelse, överarbete, omarbete och transport. På vilket sätt går det att förbättra dessa utan att göra för drastiska förändringar? Genom att flytta avemballeringen till inbärningen försvinner en stor del av städningen som uppstår i skåpmontagen. Hämtar man dessutom skruv på vägen till arbetsplatsen istället för att komma på det mitt i ett montage blir den onödiga rörelsen försumbar i jämförelse. Den övriga rörelsen som uppstår beror oftast på att det är byggmaterial i vägen från andra moment i husproduktionen eller att montören letar efter verktyg. Det är därför väldigt viktigt att logistiken fungerar bättre än idag. I de lägenheter som köksmontörerna arbetar ska endast deras material finnas. I de fall material måste lagras på något sätt i samma lägenheter bör det finnas en vetskap om att de absolut inte kan vara i vägen för köksmontagen. Vidare är det viktigt för montören att dels få erfarenhet men även förståelse för att hålla reda på verktygen då letande har förekommit för ofta under studien. Med dessa förbättringar återstår endast en slutstädning av sågspån efter varje delmoment som inte bör ta särskilt lång tid.

Överarbetet består endast av vilplan som görs för alla olika passbitar för skåpmontagen. För att montera köken krävs det en viss andel vilplan men det ska inte heller gå till överdrift. Eftersom det inte finns någon tydlig anvisning exakt hur passbitarna ska monteras kan inte heller detta förbättras särskilt mycket. Utan tydlig definition är det inte konstigt att alla montörerna monterar passbitar på olika vis. Det är därför av värde för företaget att tydligare definiera momentet att montera passbitar för att skapa en mätbar standard som kan utvecklas. Transporten som uppstår kan däremot minskas rejält genom en smart och genomtänkt uppställning av skåpen. Ju närmre de står montageplatsen utan att vara i vägen desto bättre. Dessutom bör det vid inbärningen vara väldigt tydligt för den ansvariga personalen exakt hur skåpen ska ställas upp för att inte köksmontören ska behöva börja varje köksmontage med att

ställa om alla köksdelar. Den transport som antecknats är den mest extrema då montören verkligen flyttar köksdelar i onödan och kan med hjälp av dessa små förbättringar elimineras. Omarbeten som uppstår är då passbitar måste justeras eller vid eventuell pallning av skåpen p.g.a. sneda väggar. Att en vägg är sned bör egentligen inte hända eftersom dessa väggar alltid ska vara kontrollerade i tidigare skede. Lutar det så pass mycket att pallning krävs är det tidigare arbetet utfört på ett dåligt sätt. För köksmontagen bör man kunna räkna med att det inte sker några sådana fel i tidigare moment. Det bör dock finnas en lite buffert i detta fall då den mänskliga faktorn alltid finns där.

Den väntan som skett är då någon lånat sågen som köksmontören ska använda. Tiden är i princip försumbar men bör kunna elimineras eftersom det är köksmontörens egna verktyg som han ska kunna använda när han behöver. En bättre fördelning av verktyg eller tydlig prioritering för köksmontören löser detta relativt lilla problem.

7.2.2.2.2 Takanslutningar och sparksocklar

För dessa två moment har ingen transport eller väntan noterats under studien vilket är bra. Däremot finns det en hög andel överarbete, onödig rörelse och omarbete i jämförelse med den totala tiden man lägger ner på delmomenten.

Vad gäller överarbetet gäller samma principer av förbättringar här som för skåpmontagen. Det vill säga det är viktigt att tydligare definiera momentet att montera takanslutningar och sparksocklar för att skapa en mätbar standard som kan utvecklas. En rimlig andel vilplan bör tas fram där det i vissa fall går till överdrift.

Den onödiga rörelsen som uppstår beror på städning och letande efter verktyg. I vissa köksmontage har det förekommit en stor del städning under takanslutningsmomentet. Anledningen till detta är egendomlig eftersom det inte bör vara särskilt mycket städning i detta moment. Verktygen ska inte behöva försvinna heller med bättre ordning i köken. Den enda onödiga rörelsen i det här fallet bör därför vara en liten dos av städning för att bibehålla ordning och reda.

I jämförelse med den totala tiden är det omarbeten som är störst del i takanslutningarna. Sparksocklarna har lite större marginaler i montaget och har därför inte lika stor andel. Som tidigare nämnt så ska mätningen öka och detta gäller speciellt takanslutningarna. Om en bättre mätning utförs slipper montören att för varje takanslutning behöva justera dem med en ny mätning och sågning som tar mycket tid. Företaget bör sträva efter att minska dessa till ett absolut minimum i framtiden.

7.2.2.2.3 Bänkskiva

För en vanlig rak bänkskiva finns det inte särskilt mycket slöserier som är knutna till själva montaget. Dessa slöserier är snarare slumpmässiga som telefonsamtal eller städning o.s.v. När det däremot handlar om att montera t.ex. en bardisk eller ett hörn blir det genast mer komplicerat. Det är sällan väggar är helt vertikala och rätvinkliga mot varandra och det finns alltid små brister på väggarna som gör att det sker flertalet slöserier. Det har tidigare nämnts att högre krav bör ställas på väggarna och det gäller även delvis vad gäller bänkskivorna. För det första är bänkskivorna beställda med ett visst mått som alltid ska passa. Står väggar fel kan skivorna antingen vara för korta eller för långa. Detta får givetvis inte hända. Vinkeln mellan väggar är svårare att få rätt vilket gör att det bör finnas en liten buffert för omarbeten när väggar behöver sågas ur o.s.v. Vid ett projekt krävdes att ny rotgips behövde läggas på