Respondent 3 som arbetar med barn poängterade att denne vill se förändring när det kommer till hur man skyddsplacerar. I synnerlighet när det kommer till att skyddsplacera barn drabbar det ofta barnet på många olika sätt. Barnet får lämna sin skola, försvinner från sitt nätverk och från andra delar av barnets liv som är en trygghet för barnet. Respondent 3
vill se en förändring när det kommer till vem som ska behöva förflyttas. Den som utsätter en kvinna och ett barn för våld bör vara den som ska placeras och få hjälp med krav på att gå i samtalsstöd samt inte vara eftersökande etcetera. “Det är väl inte rättvist att det är barnet som ska behöva ge upp sin vardag och gå i skydd medan den som utövar våldet ska få fortsätta framåt som vanligt.” (Respondent 3)
I många ärenden har kvinnan som tidigare nämnt en kombination av olika faktorer som påverkar henne negativt, många gånger har kvinnorna även ett missbruk, en
funktionsnedsättning, lider av psykisk ohälsa eller är bostadslösa. Dessa kvinnor faller lätt mellan stolarna för att det blir en fråga om vem som ska ta på sig ansvaret, vilken verksamhet har ansvar när kvinnan har en mångproblematik. I dessa fall menar respondent 1 att det alltför ofta blir så att man lämnar ifrån sig ansvaret och lägger det på någon annan. Ett förslag på en lösning till detta skulle kunna vara en gemensam pott med pengar att använda till detta då alla pengar ändå tillhör förvaltningens som endast utgår från olika verksamheter.
Det finns en problematik när det kommer till samverkan och att ta på sig ansvaret för de kvinnor som har en mångproblematik och som bara skickas runt mellan olika enheter. Dessa kvinnor behöver bli sedda och få den hjälp de behöver. (Respondent 1)
Ett gemensamt område till förbättring som samtliga respondenter uppger är att
introduktionen vid påbörjad tjänst ska vara tillräckligt lång och ingående. Detta för att få möjlighet till att komma in i arbete på rättvisa villkor och för att känna sig säker i arbetet som man utför. Respondent 3 berättar följande: “Man blir ju bara kastad in i jobbet och man förväntas kunna allt detta. Det finns inga utrymmen för misstag, någon kan faktiskt råka dö om man inte agerar rätt eller tar saker på allvar”.
Respondenterna betonar även vikten av att få delta i utbildningar i kombination med en stabil och långvarig introduktion till arbetet då mycket av den problematik som finns inom detta område är komplexa och inte självklara. Det uppges även finnas brister i vad som inkluderas inom grundutbildningen och det är därför av ännu större betydelse att
introduktionen är bra och att man erbjuds utbildningar och chanser till att lära och utvecklas inom arbetsplatsen.
För att kunna utföra risk-och hotbedömningar krävs det att man genomför utbildningar som ger vägledning i hur man bemöter och hanterar ärenden med våld i nära relation. Detta för att sedan kunna göra egna bedömningar för vad som anses vara hot och risk vid all typ av våld. Tidigare har hot-och riskbedömningar FREDA, SARA och PATRIARK nämnts vilket är de mest förekommande i båda kommunernas socialtjänst. Samtliga respondenter har genomgått dessa utbildningar för att sedan kunna arbeta med våld mot kvinnor i nära relation samt våld i nära relation allmänt. Respondenterna förklarar
bedömningsinstrumenten som tidskrävande, vilket innebär att de inte används i första skede när kvinnan behöver akut skydd. När kvinnan således är placerad på ett skyddat boende, delegeras uppgift till personal på boendet att utföra dessa bedömningar med syfte att öka kunskapen om kvinnans situation och kartlägga vilket vidare stöd som är behövligt.
Respondent 3 betonar orättvisan kring att dra barnet från hela dennes liv till någonting helt nytt och främmande. Darj (2021) förklarar problematiken kring att yrkesverksamma endast utbildas inom stereotypa frågor och glömmer lätt bort hur aspekter såsom ålder påverkar situationen. Att rycka ett barn bort från skola, närstående och liknande påverkar barnet i mycket stor utsträckning och i väldigt olika utsträckning beroende på barnets ålder vilket är
en viktig aspekt att granska i relation till våld i nära relation och att förflytta ett barn från sin trygghet.
Darj (2021) beskriver hur en mångproblematik hos kvinnor inte går att lösa med hjälp utav att endast fokusera på en av frågorna. Det krävs ett intersektionellt synsätt och fokus på alla delar i kvinnans liv för att se till alla aspekter som kan komma att påverka kvinnan.
Respondent 1 betonar problematiken kring brister i samverkan och hur kvinnor kan hamna i skymundan på grund utav att hon har en mångproblematik. Detta gör således att enheter trycker ansvaret att hjälpa på varandra. För att förbättra kvinnans liv och nå en lösning där kvinnan kan leva ett liv fritt från våld så behöver man se till alla aspekter som påverkar kvinnans liv vilket hänger på hur bra samverkan är mellan verksamheter och hur dessa tillsammans kan arbeta för att hjälpa. Darj menar på att genom att utbilda yrkesverksamma inom flera aspekter än kring våld som följer normerna i samhället så kan detta även påverka samverkan till det bättre och få yrkesverksamma att sluta lägga ansvaret på andra instanser på grund utav okunskap.
Genom att delge sin personal en grundlig utbildning och en tydlig introduktion vid start kan detta underlätta för socialsekreteraren att hantera de situationer de ställs inför. Hoppstadius (2020) betonar bristerna i den utbildning som socialsekreterare får gällande denna del av socialt arbete. Detta gör att det är ännu viktigare för socialsekreteraren som kommer till en arbetsplats som jobbar med dessa aspekter av våld att de får en genomgående och ordentlig introduktion och utbildning.
6 DISKUSSION
I denna studie har författarna undersökt handläggningsprocessen inom socialtjänsten för att erbjuda hjälp till kvinnor som är utsatta för mäns våld. Följande frågeställningar har legat som grund för studien: Hur ser handläggningsprocessen ut för att hjälpa våldsutsatta kvinnor? Vad fungerar bra under handläggningsprocessen? Vad fungerar mindre bra under handläggningsprocessen? Vilka förbättringsområden finns det inom handläggningsprocessen för att hjälpa våldsutsatta kvinnor?