Fördjupad analys av tre musikappar

I följande avsnitt görs analyser av musikapparna Prodigies bells, Kinito music puzzle och Soundforest. Målet med denna fördjupning är att genom en mer detaljerad finna tydligare svar på uppsatsens syfte och frågeställningar.

Prodigies bells

Den rekommenderade åldersgränsen i AppStore är 4+, men appen är visuellt tydlig och enkel att använda på ett utforskande vis även för yngre barn. När appen startas möts användaren av ett val mellan två huvudkategorier. De två huvudkategorierna användaren möts av är C Major Bells samt Chromatic, vilket innebär att innehållet utgår från olika musikteoretiska skalor.

Under kategorin C Major Bells finns åtta klickbara bilder av bjällror, vilka skiljs åt av bokstavsmarkeringar (tonernas namn) samt olika färger. Bjällrorna står i ordningen C, D, E, F, G, A, B, C och bildar således skalan C-dur, vilket också är den svenska betydelsen av kategorinamnet C Major.

Trycker man på en bjällra så spelas tonen upp. Man kan även dra snabbt över bjällrorna och få dem att låta som när man drar handen över ett pianos tangenter. Bjällrorna är uppställda som en pyramid. C, D, E och F går uppåt, precis som tonhöjden gör. G ligger visuellt bredvid F. A, B och C ligger under G, tonerna går alltså visuellt nedåt trots att tonerna fortsätter gå högre upp. Upplägget kan dock uppmuntra till att utforska hur det låter ifall man trycker på bjällrorna som hamnar mitt emot varandra, med andra ord kan en möjlig innehållsaspekt utgöras av intervallövningar.

Under huvudkategorin Chromatic används samma bilder, med samma färgkodning och bokstavsmarkeringar, men upplägget utgår från kromatisk skala istället för C-dur.

42

Nu har bjällrorna placerats på horisontella rader. Två rader består av pianots vita tangenter i två olika oktaver, alltså tonerna G, A, B, C, D, E, F, G. Olika tonhöjder skiljs åt genom att bjällrorna fått olika utseende och att bokstäverna skrivs ut med antingen versaler eller gemener. Ovanför dessa två rader finns även bjällror placerade så att de motsvarar pianots svarta tangenter. Dessa är markerade exempelvis G#/Ab och har fått färgnyanser som ligger mitt mellan de omgivande tonernas.

Appens innehåll är av aktivitetsformen produktion kombinerat med reproduktion, genom att fokuset ligger på utforskande improvisation. Det finns ingen möjlighet att spela in eller notera, så det som produceras kan inte reproduceras eller lyssnas på av någon annan vid senare tillfälle. Genom detta vävs även rollerna som komponist och utövare samman ur en

kommunikationssynpunkt. Barnen använder sig av instrumentspel och ett aktivt lyssnande för

att genom musiken tillägnas kunskaper i musikteori, så som skalor, intervall och tonernas namn. Detta innebär alltså att det musikaliska lärandeobjektet i appen är av inommusikalisk karaktär. Appens innehåll, som genom ett kravlöst utforskande kan lära ut musikteori, kan för användaren innebära en upplevelsemöjlighet av musikens strukturella dimension, vilken handlar om musikens grundelement (Nielsen, 2006).

Kinito Music Puzzle

Den rekommenderade åldern i Appstore är 4+, vilket uppskattningsvis kan vara en adekvat bedömning. Appen kan vara underhållande även för vuxna.

Innehållet i denna musikapp lärs ut genom att användaren får ta rollen att hjälpa en dirigent, vars symfoniorkester har försvunnit precis före konserten, att sätta sina noter i ordning. Detta görs genom att lyssna på sekvenser ur välkända klassiska stycken och sätta dem i rätt ordning. Om styckena för barnen är kända sedan tidigare eller ej kan ha betydelse för deras intresse för att använda appen, enligt de resultat Burton och Pearsall (2016) funnit i sin studie vilka poängterar att barnen föredrar appar med musik som är välbekant eller i välbekant stil.

43

Barnet kan lyssna på sekvenserna så många gånger det vill och skifta ordningen på två sekvenser, genom att dra en kvadrat ovanpå en annan. När barnet tror sig ha fått rätt på ordningen startar man hela kompositionen genom att trycka på dirigenten. Om det är fel ordning knäcker han sin stav och om det är rätt ordning spelas stycket upp. Användaren har tre försök på sig innan dirigentens stavar är slut och spelet förloras, men det går att starta om banan.

Antalet sekvenser/kvadrater att få ordning på per bana ökar efterhand, vilket gör

gehörsträningen allt mer avancerad. Att barnen genom interpretation också övar sitt gehör kan

ses som appens främsta innehållsmässiga aspekt, vilken kan innebära att de samtidigt upplever musikens akustiska meningsdimension, vilken kretsar kring att känna igen musikens struktur.

Denna musikapp fokuserar på aktivitetsformerna interpretation och reproduktion. Genom att dela upp ett klassiskt verk i delar och göra ett musik-pussel av dem så krävs det att barnen aktivt lyssnar och tolkar varje sekvens i förhållande till de andra för att klara av att sätta ihop helheten. När pusslet är hopsatt har barnet samtidigt återskapat, alltså reproducerat, ett klassiskt stycke genom att styra spelets orkester. Ur en kommunikationssynpunkt så är barnet lyssnare till såväl som utövare av klassisk musik.

Soundforest

Den rekommenderade åldern för Soundforest är i AppStore 4+. Innehållet erbjuder möjligheten att producera egen musik, i en förenklad version av en inspelningsstudio. Appen består av fyra olika musiklandskap, vilka innehåller sammanlagt 160 animerade figurer som representerar olika ljud. Genom att välja figurer och sedan placera dem i landskapet så kommer ljuden automatiskt börja loopas. Innehållets syfte är att lära ut musik, genom musik, vilket innebär att

44

Det som skapas sparas automatiskt i en cirkel, vilken senare går att återvända till och fortsätta förändra. Många olika kompositioner går att spara i olika cirklar i musiklandskapen, men det krävs då att användaren ser på reklam för att successivt få tillgång till mer utrymme, alternativt betalar för att få full tillgång till hela appen direkt. Funktionen kan i en förskolekontext vara användbar, eftersom det möjliggör för barnen att ha individuella musikprojekt som sparas och kan återupptas parallellt med varandra.

I användandet av appen skapar barnet egna låtar, vilka byggs upp av loopade ljud. Barnet får

rollen som komponist och utövare på samma gång, genom att appen erbjuder möjlighet att på

ett utforskande sätt skapa, improvisera, spela in och spela upp musik. Genom detta glider även aktivitetsformerna produktion och reproduktion samman till en gemensam kategori. Det komplexa innehållet gör att appen kan erbjuda användaren att uppleva flera av musikens

meningsdimensioner. Genom ett praktiskt utforskande av musikens grundelement, exempelvis

form och dynamik i kompositionen, kan användaren uppleva den strukturella meningsdimensionen, men appens innehåll kan även utgöra en grund för en upplevelse av den spänningsmässiga dimensionen, genom det egna utforskandet av intensiteten i kompositionen. Den emotionella dimensionen behöver inte ha koppling till objektet, utan kan istället uppstå inom användaren av appen (subjektet) av andra skäl (Nielsen, 2006). Utifrån detta och appens

45

innehållsliga aspekter kan man tänka sig att barnen genom att kunna ta rollen som komponist och utövare samt producera egen musik skulle kunna uppleva känslor kring detta, så som stolthet över sitt verk, eller kanske frustration om resultatet inte blir som de tänkt. Visst stöd för denna tolkning kan ses i de resultat Paule-Ruiz et al (2017) funnit i sin studie, gällande att musikundervisning genom en app med fokus på komponerande kan ha en uppmuntrande effekt och öka barns kreativitet, vilket kan antas som effekter av att användarna upplevt någon form av känslor kring lärandeprocessen.

Sammanfattning av den fördjupade analysen

En djupgående analys av tre musikappar, som gjorts utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar, har visat att den musikdidaktiska potentialen är bred och att olika appar har avsevärt skilda innehållsmässiga aspekter, vilket gör att de kan användas på helt olika sätt. Vidare utgår upplägget från olika aktivitetsformer, erbjuder användaren att ur en kommunikationssynpunkt inta olika typer av roller, och innehåller grunden för upplevelser av olika meningsdimensioner. Det som gör dem till en gemensam kategori är helt enkelt att de är utformade som appar till iPad, men när de granskas ur ett musikdidaktiskt perspektiv framträder tydligt att deras potential i musikundervisning i förskola är av skiftande karaktär. Detta kan påvisa behovet av musikdidaktisk kompetens hos pedagoger, för att i sökandet efter musikappar kunna urskilja det innehåll som matchar syftet pedagogen har i sin undervisning. Det kan där utöver innebära att olika musikappar på olika vis kan bidra till att komplettera den mer traditionella musikundervisningen i förskola.

46

6 Diskussion

Kapitlet inleds med en diskussion kring resultatet och analysen, utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Vidare förs en diskussion om den valda metoden och slutligen ges förslag på vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Denna uppsats har utgått från syftet att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera i förskoleverksamhet nyttjade musikappar.

Analysen av de musikappar som pedagogerna nämnt att de nyttjar visade att en stor andel innehöll aktivitetsformer som annars är ovanliga inslag i musikundervisningen i förskolan, exempelvis produktion, och även tvärtom att moment inom aktivitetsformerna som är vanligt förekommande i traditionell musikundervisning så som reproducerande sång (Holmberg, 2014) nästan helt var frånvarande i musikapparna. Det framkom också att ett flertal av apparna var gjorda så att produktionen och reproduktionen smälte samma och att barnen därmed fick rollen

som såväl komponist som utövare samtidigt. Detta resultat indikerar att musikapparna kan

erbjuda ett bra komplement till den traditionella musiksamlingen. Gällande musikens

meningsdimensioner synliggjordes att apparna kan utgöra en grund för olika

meningsupplevelser, beroende på de innehållsliga aspekterna. Det kan även vara intressant att se att de möjligheter till musikaliska meningsdimensioner som setts i apparnas uppbyggnad inte framkommer i enkätundersökningens svar, där vi främst kunde se en emotionell eller existentiell dimension, som hörde samman med det sammanhang i vilket appen användes, till skillnad från musikinnehållet. Då musikapparna studeras utifrån ett musikdidaktiskt perspektiv synliggörs i många fall ett genomtänkt innehåll, med bas i musikteoretiska kunskaper som förskollärare generellt inte besitter. I enkätsvaren framkom att pedagogerna själv ansåg sig ha lägre kunskaper i musik än i IKT. Att erbjuda barnen att arbeta med musik via musikappar som

komplement till den traditionella musikundervisningen i förskolan kan därför bidra till att

barnen på ett utforskande sätt bekantar sig med musikens grunder utifrån teoretiska kunskaper som pedagogerna oftast inte har möjlighet att erbjuda.

47

Musikapparnas didaktiska potential i kombination med pedagogernas upplevda låga kunskaper inom musik kan vara ett incitament för förskollärarutbildningar att implementera denna kunskap i utbildningsplanerna. På samma linje har vi med denna uppsats strävat efter att ge ett eget bidrag till kunskap som kan grundlägga en fördjupning av pedagogers medvetenhet i arbetet med musik och IKT, i samma anda som Riley (2016) gör med sin genomgång av musikdidaktiska appar med undervisningsförslag. Behovet av mer forskning och utbildning inom fältet framträder på följande sätt i kommentarer av enkätens respondenter: ”Det hade varit intressant om man hade fått någon utbildning i hur de kan användas och vad som finns”, ”Svårt ibland att sålla mellan vilka appar som ska användas till vilken situation” och ”Har inte varit i kontakt med musikappar alls tyvärr. Kommer nu att ta reda på mer” (se Sammanställning och

analys av enkätundersökningen samt bilaga 1).

Det är också intressant att knappt en tredjedel av pedagogerna har svarat att de väljer

musikappar utifrån ett musikdidaktiskt syfte, med tanke på att en majoritet av apparna har ett

tydligt musikdidaktiskt innehåll (se dock Metoddiskussion för problematiseringen i tolkningen av musikdidaktik). Även detta resultat skulle kunna härledas till att pedagogerna anser sig ha relativt låga musikkunskaper, vilket i sin tur möjligen bidrar till svårigheter att uppfatta det musikdidaktiska innehållet. Det kan också härledas till att några av de vanligast förekommande

apparna är sådana som används för att lyssna på musik, där aktivitetskategorin är perception.

Dessa appar används troligen ofta som bakgrundsljud, då det framkommit i enkätsvaren att pedagoger använder musikappar för att exempelvis lugna ned barnen, vid vila och på morgonen och således har en tydlig emotionell dimension.

Frågan om vem som använder musikapparna kan besvaras väldigt kort med att det är pedagogerna och barnen. Men empirin och analysen av empirin har visat att det varierar om apparna används av enbart pedagoger, enbart barn eller om de används gemensamt. Enkätsvaren visade att det var betydligt vanligare att de äldsta barnen, mellan 3–6 år använde

apparna än de yngsta barnen. Detta går i linje med att AppStores ålderskategori 4+ är den

lägsta tillgängliga för utgivarna av appar och även den allra vanligaste bland de appar som har analyserats. Dessa två aspekter kan tillsammans indikera att det finns en syn på musikappar som för tekniskt avancerade för de yngsta barnen i förskolan. En av kommentarerna i enkäten lyder: ”Man behöver jobba ett tag i apparna själv för att kunna lära ut till barnen”, där det går att läsa ut att den pedagog som redan är bekant med appen agera den kunnige deltagare som

48

beskrivs av Lagerlöf (2016) och som, enligt vår mening, kan tolkas möjliggöra användningen även för de minsta förskolebarnen.

Kanske kan de upplevda låga kunskaperna inom musikdidaktik ha en koppling till den begränsade mängd forskning kring förskola som finns, utifrån såväl musikdidaktiskt perspektiv som andra didaktiska infallsvinklar. Trots att begreppsapparaten inom de olika didaktiska riktningarna kan uppfattas som främmande i studier om förskolan menar vi att det från politiskt håll, i såväl diskurs som nya styrdokument, manas till att förskolans arbetsjargong närmar sig skolans. Förskollärare är som tjänstemän ytterst styrda av politiska beslut och vi ser därför ett behov av att professionen går in diskussionen. Ett alternativ kan vara att förskolan implementerar begreppen i sin verksamhet och anpassar dess innebörd efter förskolans kontext, där exempelvis undervisning inte behöver stå för en traditionell katederundervisning och där ordet elev inte behöver vara förknippat med måluppfyllelse.

Förskolan har, till skillnad från skolan, traditionellt varit en del av barnomsorgen och bara de senaste 20 åren har den varit en utbildningsform med en egen läroplan (Lpfö 98); trots denna reform med läroplanens krav på ämneskunskaper, har kulturen kanske inte utvecklats i samma tempo inom alla de ämnen som läroplanen inbegriper. Vi menar därför att implementeringen av didaktiska perspektiv på förskolan kan gynna en anpassning av förskoleverksamheten till de krav som politiska beslut, i form av läroplanen, ställer.

Lagerlöfs avhandling (2016) om datorprogrammet MIROR Impros användning i musikundervisning i förskola positionerar sig annorlunda än vår uppsats inte enbart i studiens omfattning, utan också i hur själva praktiken kan implementeras i vardagen. Vi menar att lärplattor, till skillnad från datorer, finns på varje förskoleavdelning och är en del av barnens vardag, vilket gör lärplattor till de mest tillgängliga enheter som barn såväl som pedagoger kan använda sig av. Lärplattors intuitivitet jämfört med datorers är inte heller att underskatta.

Burton och Pearsalls artikel (2016), som avhandlar vilka egenskaper musikappar ska ha för att vara tilltalande för barnen, kan sättas i relation till ett svar som en respondent angav: ”Om barnen får välja själva vill de helst spela spel”, och som pekar på barnens motivering för det de anser roligt. Utifrån det att lärandet sker genom leken (Knutsdotter Olofsson, 2003), är det av vikt att en didaktisk användning av musikapparna också är inbjudande ur ett lekperspektiv, för att öka barnens motivation och tillfredställelse och där igenom skapa en känsla att det är roligt att leka med musikappen samtidigt som ämnesinnehållet lärs in.

49

6.2 Metoddiskussion

En diskussion bör göras angående enkätundersökningen. Denna typ av undersökning och dess valda utformning har inneburit överväganden som gav såväl fördelar som nackdelar, som nu kommer att beskrivas.

Vid utformningen av enkätfrågorna, valdes medvetet enkelheten över utförligheten. Detta val avsåg att få så många läsare som möjligt att vilja svara på frågorna utan att tappa intresse med begreppsdefinitioner som hade kunnat upplevas som komplicerade. Det är omöjligt att veta hur många respondenter enkätundersökningen hade haft om frågorna hade inbegripit sådana begreppsdefinitioner. Det som dock konstaterades när analysen påbörjades var att vissa frågor och vissa begrepp kunde tolkas av respondenterna på olika sätt, vilket utgör en begränsning för tolkningarnas trovärdighet (exempelvis hur kunskaper om musik, musikdidaktik som syfte och

app tolkas). Detta är delvis en konsekvens av en annan svaghet i enkätundersökningen,

nämligen att enkäten inte innehåller fördjupande frågor vilket ibland leder till något spekulativa resonemang. Avsnittet Musikappars användning kopplad till musikkunskaper bidrar med en analys som dock baseras på ganska begränsade siffror, vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser och pekar på ett behov av en mer omfattande undersökning (se Vidare forskning). Slutligen undersöker enkäten inte bakgrund och utbildning hos respondenterna, vilket hade kunnat nyansera bilden av användningen av musikapparna i förskola.

I översikten och analysen av musikapparna kan det ses som en brist att endast en person har studerat apparna, vilket möjligen ökat risken för att ha missat aspekter eller feltolkat information i apparna.

6.3 Vidare forskning

Eftersom enkätundersökningens fråga om syftet med användningen av musikapparna innehöll ett svarsalternativ om musikdidaktik, vilket som förklarat ovan insågs vara ett problematiskt begrepp, kan vidare forskning föreslås i form av fördjupning kring det egentliga innehållet i de aktiviteter där apparna används med musik i fokus. Fördjupningen kan då, via exempelvis videoobservationer, undersöka hur aktiviteten med musikappen ser ut, huruvida det handlar om sociala eller individuella aktiviteter, om det uppstår något lärande och i så fall vad. Ett annat

50

förslag på vidare forskning med avstamp i denna studie är att närmare undersöka hur alla variabler interagerar med varandra för att avgöra vilka samband som finns, då denna uppsats har fokuserat vissa högprioriterade samband (se Musikappars användning kopplad till

musikkunskaper) men inte alla. Vidare forskning kan slutligen föreslås i form av mer

omfattande och fördjupande undersökning av samma frågeställningar för att öka den generaliserbarhet som föreliggande studie är för begränsad för.

51

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber. Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Backman, Jarl (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Burton, Suzanne L. & Pearsall, Aimee (2016). Music-based iPad app preferences of young children. I Research Studies in Music Education 38(1), ss. 75-91. Tillgänglig:

http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1177/1321103X16642630

Duffy, Brendan (2007). Analys av dokument. I Bell, Judith (red.) Introduktion till

forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_ forskningsetiska_principer_2002.pdf

Förskolans digitalisering (2017). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: https://www.skolverket .se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/forskolans-digitalisering-1.260141

Holmberg, Ylva (2014). Musikskap: musikstundens didaktik i förskolepraktiker. Diss. Lund: Lunds universitet, 2014. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2043/16896

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.

Lagerlöf, Pernilla (2016). Music play. Children interacting with and around music technology. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet, 2016. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/ 2077/41656/1/gupea_2077_41656_1.pdf

52

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [rev 2016.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) Förskollärarens metod och

vetenskapsteori. Stockholm: Liber.

Nielsen, Frede V. (2006). Almen musikdidaktik. (3:dje uppl.). Køpenhavn: Akademisk forlag. Paule-Ruiz, MPuerto, Álvarez-García, Víctor, Pérez- Pérez, Juan Ramón, Álvarez-Sierra, Mercedes & Trespalacios-Menéndez, Félix (2017). Music learning in preschool with mobile devices. I Behaviour & Information Technology, 36(1), ss. 95-111. Tillgänglig:

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/0144929X.2016.1198421

Riley, Patricia (2016). iPad Apps for Creating in Your General Music Classroom. I National

Associacion for Music Education, 29(2), ss. 4-13. Tillgänglig: https://proxy.mau.se/login?url= http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=afh&AN=111943539&lang=sv&site