I följande avsnitt ges en fördjupad beskrivning av de sex huvudstrategierna för kund och trafik som har redovisats ovan.
10.1 Mer om strategin: Konkurrenskraft - Utveckla kollektivtrafiken till ett riktigt alternativ till bilen – skapa konkurrenskraftiga resor genom bra utbud och korta restider
10.1.1 Långsiktigt åtagande
Liksom på många andra områden är beteendet när vi väljer hur vi ska göra våra resor ofta styrt av tidigare erfarenheter och därför svårt att påverka. Oron för att en transportlösning inte ska fungera, såväl på kort som på längre sikt, kan ofta vara avgörande för hur man agerar. För att det ska vara möjligt att förändra människors resvanor och locka fler att resa med kollektivtrafiken krävs därför ett trafiksystem som uppfattas som stabilt och långsiktigt hållbart. Återkommande förändringar, även om det bara är små justeringar i en tidtabell, upplevs av många som oroande och kan i värsta fall innebära att förtroendet för trafiken rubbas.
Kollektivtrafiken behöver därför både till sin struktur och till sitt innehåll
utformas så att den av befolkningen uppfattas som det den egentligen är avsedd att vara, ett långsiktigt åtagande från samhällets sida.
10.1.2 Attraktiva restider
Resandet med kollektivtrafiken ska kunna ske med restider som kunderna upplever som attraktiva jämfört med motsvarande resa med egen bil. Vid planering av trafiksystem, linjedragningar och uppehållsbild ska restidskvoter under 1,5 eftersträvas. I det ständigt pågående förbättringsarbetet ska minskade restider ingå som en prioriterad punkt. För relationer där restiderna är över 45 minuter, krävs extra uppmärksamhet. I planeringen ska restidskvoter över 1,8 motiveras särskilt om det inte är resor av uttalad servicekaraktär.
10.1.3 Tidtabellslöst resande
I reserelationer med mycket stora resandeunderlag ska kollektivtrafiken utformas så att kunderna kan resa utan att behöva tillgång till tidtabell. För kortare stads- och närområdesresor bedöms en sådan situation uppnås med en turtäthet på fem till sju minuter. I regiontrafiken med lite längre resor uppnås samma situation med en turtäthet på 15 minuter eller mindre. I Östergötland finns det för närvarande förutsättningar för tidtabellslöst resande på de starkaste stomlinjerna i
Norrköpings och Linköpings tätorter. För regionalt resande finns förutsättningarna avseende resandeunderlag i högtrafiktid på Östgötapendeln men önskvärd
turtäthet kräver förstärkt kapacitet på Södra stambanan.
10.1.4 Arbets‐ och studieresor prioriteras
Även om fritidsresandet ökar är det fortfarande resorna till och från arbete och studier som står för cirka hälften av alla de resor som görs en vanlig dag. Fastän det i det avseendet sker en viss förändring är det fortfarande så att arbets- och studieresorna är de resor som tidsmässigt är mest lika, med tydliga restoppar vid arbetsdagens start och slut. Därmed är det även för det mesta dessa resor som avgör hur stora insatser som behövs i kollektivtrafiken. De mer fritids- och servicebetonade resorna sker för det mesta på tider utanför de verkliga trafiktopparna. Resurserna för den här typen av resor bygger ofta på
meranvändning av resurser som under övrig tid används för de prioriterade arbets- och studieresorna.
10.1.5 Prisvärt för kunderna
Resor i den allmänna kollektivtrafiken ska vara prisvärda relativt motsvarande resa med egen bil. I bedömningen ska prisvärdheten ta hänsyn till att i ett hushåll bedöms alternativkostnaden för en kollektivtrafikresa relativt bilens rörliga kostnader, främst den rena drivmedelskostnaden, när det gäller den första bilen. I prisvärdheten relativt köpande av en andra bil i hushållet bedöms prisvärdheten mot bilens faktiska kostnad.
Priserna ska sättas relativt resans värde där reslängd och restid är de viktigaste faktorerna. En resa med positiv restidskvot har ett högre värde än en lika lång resa med negativ restidskvot. Vid förändringar av prissättning och skapandet av produkter ska bedömningar av priselasticiteten göras.
Kundernas bindningar av köp i tidsperioder och pengar ska ge lägre pris per resa ju mera omfattande bindningen är. Prisnedsättningar till olika grupper kan ges genom att skapa prisvärdhet utifrån köpkraften och bedömning av samhällsnyttan.
Förköp i olika former ska vara billigare än köp ombord på fordon.
Landstinget ska anta särskilda ”Riktlinjer för prissystem och färdbevis ” som grund för utformningen av färdbevis/produkter och prissättningen av enskilda färdbevis.
10.2 Mer om strategin: Attraktivitet - Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt
10.2.1 Kollektivtrafiken ska vara enkel
Kunder som upplever det som svårt eller krångligt att nyttja en tjänst har ofta en tendens att inte återkomma. Ett sådant förhållande står då i direkt motsats till vad kollektivtrafiken vill åstadkomma, att attrahera fler kunder och att få dagens kunder att nyttja kollektivtrafiken för ännu fler av sina resor. För att
kollektivtrafiken ska var attraktiv för kunderna behöver den därför i alla delar byggas upp med utgångspunkten att systemet ska vara enkelt, tydligt och lättförståeligt.
10.2.2 Trogna kunder ska premieras
Kollektivtrafiksystemet är till för alla och ska till sin uppbyggnad anpassas så att alla invånare i regionen kan nyttja trafiken. Spontana resor ska uppmuntras samtidigt som de kunder som väljer ett mer långsiktigt kundförhållande ska kunna ges fördelar utöver de allmänna erbjudandena. Här kan till exempel rabattsatser utformade så att längre bindningstid ger större rabatt fylla en stor funktion.
10.2.3 Kollektivtrafiken ska upplevas som trygg och säker
Ingen som reser med kollektivtrafiken ska behöva känna sig otrygg eller uppleva en rädsla för att bli skadad under resan. Ett sådant förhållningssätt ska genomsyra alla delar av trafiksystemet. Den infrastruktur som kollektivtrafiken nyttjar ska vara utformad med stor omtanke om kundernas säkerhet, vilket bland annat kan påverka valet av placeringen och vilken utrustning som ska finnas på
hållplatserna. De fordon som används ska utformas så att kunderna inte riskerar att skadas och de ska framföras på ett sådant sätt att trafikfarliga incidenter undviks.
10.2.4 Hög kvalitet på kollektivtrafikens anläggningar
Kollektivtrafiksystemet omfattar inte bara tidtabellen och de fordon som används i trafiken. Kvaliteten på hållplatser, terminaler, stationer och andra bytespunkter har även de en stark påverkan på kundernas upplevelse av trafiken. Vid utformning av kollektivtrafikanläggningarna och de funktioner som ska finnas där ska det därför alltid tas hänsyn till kundernas behov och synpunkter.
10.3 Mer om strategin: Personligt - Utveckla personliga tjänster med fokus på pendlare
10.3.1 Personliga tjänster
Om kollektivtrafiken ska kunna öka sin marknadsandel gentemot biltrafiken behövs såväl nya kunder som ett utökat resande från de kunder som redan i dag nyttjar kollektivtrafiken. Ett inslag i ett sådant arbete är att skapa en mer personlig relation till kollektivtrafikens kunder. Genom personligt utformade tjänster, till exempel störningsinformation, information om tidtabellsförändringar och olika typer av abonnemang som kunderna själva väljer om de vill nyttja, knyts starkare band mellan kunderna och de som planerar och utför kollektivtrafiken.
10.3.2 Dialog för förbättringar
Kollektivtrafiken ska utformas utifrån kundernas behov och önskemål. Det finns dock många olika behov och önskemål bland kunderna som inte alltid är så lätta att uppfylla med en enda lösning och de behöver därför ofta jämkas samman till en helhet. För att bättre ta tillvara och sammanställa alla de behov och önskemål som finns bland kollektivtrafikens kunder kan det krävas utveckling av nya former för hur kunderna ges möjlighet att lämna synpunkter och föra dialog kring sina resor i samband med kvalitets- och förbättringsarbetet.
Kollektivtrafikmyndigheten vill uppmuntra till pendlarföreningar eller andra
sammanslutningar där resenärer kan formulera och framföra konstruktiva förslag på utveckling och förbättring av trafiksystemet.
10.4 Mer om strategin: Medverka till ett bra utbyte med Stockholmsregionen
10.4.1 Östergötland ska uppfattas som en attraktiv region
För att Östergötlands ambition att utveckla samarbetet med omgivande regioner ska bli framgångsrik krävs att eventuella blivande samarbetspartners upplever Östergötland som en tillräckligt attraktiv samarbetspartner som de själva kan ha nytta av att arbeta tillsammans med. Mycket av arbetet med att stärka regionens profil faller naturligt på regionala aktörer inom andra områden, men även inom kollektivtrafikens område behöver en analys om vilka åtgärder som kan hjälpa till att förbättra regionens attraktivitet genomföras.
Ett väl utvecklat kollektivtrafiksystem, anpassat för snabba och smidiga byten från den interregionala trafiken, så att kunderna på ett enkelt sätt kan nå regionens viktiga målpunkter är exempel på ett område där kollektivtrafiken kan spela en stor roll.
10.4.2 Samarbete med omgivande regioner utifrån ”Hela resan”‐
perspektivet
Att resa med kollektivtrafiken blir inte attraktivt för kunderna om inte hela resan, från den plats där resan startar till den plats där den slutar, kan genomföras på ett för kunden bra sätt. Sker resan inom den egna regionen ”äger” den regionala kollektivtrafikmyndigheten också merparten av de frågeställningar som behöver hanteras för att ett sådant tillstånd ska uppnås. Sker någon del av resan utanför den egna regionen krävs dock ett utvecklat samarbete mellan regionerna för att säkerställa kvaliteten på hela resan. Ett sådant samarbete kan till exempel handla om utformning och tillhandahållande av information om bytespunkter,
anpassningar av trafiksystemen som förenklar byten mellan systemen, likformigt utformade resevillkor och samverkan kring biljett- och betallösningar.
10.4.3 Funktionella terminaler och resecentra
För att klara av att hantera den ökning av antalet resor till och från Östergötland, som ett utvecklat samarbete med omgivande regioner leder till, ställs höga krav på bytespunkter. Ur det här perspektivet är funktionen på Norrköpings och
Linköpings resecentra av strategisk betydelse för regionens utveckling. Stora delar av det ökande resandet mellan Östergötland och Stockholmsregionen kan
förväntas ske i snabb tågtrafik som endast kommer att stanna för resandeutbyte vid ett fåtal stationer inom Östergötland. Resurser måste satsas på att utveckla funktionerna på dessa bytespunkter så att kunder som kommer till eller ska åka från stationen, med regionens eget kollektivtrafiksystem erbjuds den service som krävs för att kunden ska uppleva resan som attraktiv.
10.5 Mer om strategin: Skapa goda resmöjligheter till kringliggande regioner
10.5.1 Regionförstoring om möjligt
I gränsområdena mellan Östergötland och omgivande regioner finns i vissa fall ett stort resande som sträcker sig över regiongränsen. Även från lite mer avlägsna orter i grannregionerna finns starka kopplingar till regionen, till exempel till universitetet och Universitetssjukhuset i Linköping. Även i andra delar av regionen finns det en potential att utbytet med orter i omgivande regioner skulle kunna öka om bara förutsättningarna fanns för att på ett enkelt, smidigt och snabbt sätt förflytta sig mellan regionerna. Här kan en utbyggd kollektivtrafik,
samordnad mellan de olika regionerna, såväl planeringsmässigt som i utförandet, spela en viktig roll.
10.5.2 Fokus på dagligt utbyte
Kollektivtrafikens bidrag till regionförstoringen ska i första hand fokuseras på att skapa förbindelser för daglig pendling till arbete och studier. I situationer då det finns starka knytningar till orten där man bor och avståndet till en tänkbar arbetsplats kan verka avskräckande är det ofta restiden mellan platserna som är avgörande. En väl utbyggd kollektivtrafik som erbjuder ett tillräckligt stort
turutbud och attraktiva restider kan i sådana situationer var den avgörande faktorn.
Utbyggnaden av kollektivtrafik till omgivande regioner ska i första hand ske på sådana relationer där det går att komma ner till restider under 60 minuter enkel väg. När restiderna överstiger denna nivå avtar intresset för dagliga resan relativt snabbt med följden att det blir mycket svårt att attrahera några stora
resandeströmmar.
10.5.3 Samordnade prissystem
För att öka kollektivtrafikresandet behövs samordnade åtgärder inom många olika områden. Ett exempel på ett sådant område är åtgärder som säkerställer
prisvärdheten för kollektivtrafikresan. Ett annat exempel är åtgärder som innebär att kunderna i högre grad än i dag upplever kollektivtrafikresandet som enkelt. För de lite längre resorna som passerar regiongränser behöver åtgärder av den här typen samordnas mellan de olika regionerna. Då reglerna och villkoren för resandet, till exempel resevillkor, resegarantier och villkor för prissystem är utformade på samma sätt i de olika regionerna blir det lättare för kunderna att genomföra resor som sträcker sig över regiongränser.