7. Diskussion och slutsatser
7.1 Föreligger förutsättningar för framgångsrikt arbetsplatsförlagt lärande enligt mästarlära?
Förekomsten av yrkesgemenskap, det vill säga den helt grundläggande faktorn för inlärning genom mästarlära, påvisades helt otvetydigt, liksom APL-elevers möjligheter att bli upptagna i den. 19 av 21 handledare menade att chanserna är minst ”stora” för elever att minst delvis bli upptagna i yrkesgemenskapen redan under en APL-period och samtliga handledare menade att eleverna kan bli upptagna i yrkesgemenskapen.
16 av 18 handledare bedömde elevernas chanser att tillgodogöra sig så mycket yrkeskunskaper under APL att de blir direkt anställningsbara som minst ”stora”. En nittonde att de är ”mycket stora” förutsatt att alla APL-perioder förläggs till arbetsplatsen. Ingen handledare menade att möjligheterna var ”mycket små” och endast två att de var ”små”. Möjligheten att lära sig tillräckliga yrkeskunskaper ser därmed ut att finnas på samtliga arbetsplatser. I några fall krävs uppenbarligen mer av eleven än i andra, vilket förefaller viktigt för eleverna att känna till på förhand. Med tillräcklig kunskap om APL- platser, ser elever ut att kunna planera så att de över tiden kombinerar mer utmanande APL-platser med lättare för att därigenom uppnå både varierad erfarenhet och tillräckliga yrkeskunskaper.
Empirin motsäger inte på något sätt att yrkeskunskaperna förvärvas inom ramarna för en ”yrkesgemenskap” under APL. Tvärtom visade ju handledarna på en starkt optimistisk syn när det gäller elevernas möjligheter att bli upptagna i yrkesgemenskapen och nedan framgår att handledning genom praktisk demonstration och muntlig instruktion anses viktig av samtliga handledare. Det interagerande som kan förväntas uppstå kring handledning i lärsituationer kan betraktas både som en del av yrkesgemenskapen och som en ingång till densamma, för eleven.
Deltagande i yrkesgemenskap och inlärning av yrkeskunskaper samverkar enligt mästarläran ömsesidigt med, och utgör förutsättningar för, inlärning av yrkeskultur. Enligt ovan förefaller mästarlärans två förutsättningar för inlärning av yrkeskultur
39
föreligga. Eftersom det intuitivt framstår som osannolikt att en elev med ett mått av yrkeskunskaper, i en yrkesgemenskap, förblir immun mot förståelse av arbetsplatsens yrkeskultur, är det oavsett mästarlärans modell sannolikt att undersökningens arbetsplatser erbjuder förutsättningar för förståelse av yrkeskultur. Dessutom: om processerna relaterade till yrkesgemenskap, yrkeskunskaper och yrkeskultur föreligger, innebär det att samtliga förutsättningar finns för utvecklande av yrkesidentitet. Att så är fallet i det undersökta materialet är inte visat här, men baserat på resonemanget ovan framstår det som sannolikt. Slutligen: flera handledare betonade i sina kommentarer att APL inte fungerar väl om eleven inte är motiverad för lärande. Elevers motivationsgrad utgör en faktor som inte bör nonchaleras vid undersökningar av APL:s funktion.
Praktisk demonstration bedömdes av samtliga handledare som ett viktigt läromedel, varför det förefaller föreligga förutsättningar för lärande genom observation och imitation. Detta styrks av att samtliga handledare menade att det är viktigt att eleverna ser och lär av hur andra gör. Bägge observationerna antyder förekomsten av förutsättningar för upptagande av tyst kunskap.
Praktisk demonstration bedöms alltså som viktig och eleverna förväntas se och lära av andra. Baserat på att handledarna i stort sett bedömer att eleverna har goda chanser att utveckla yrkeskunskaper som är tillräckliga för direkt anställningsbarhet, förefaller lärande genom observation och imitation och upptagande av tyst kunskap ha goda förutsättningar att fungera under APL. Detta då det är svårt att föreställa sig hur yrkeskunskaperna skulle kunna utvecklas på annat sätt: teoretisk undervisning förekommer inte under APL, medan praktisk demonstration gör det. Frekvent muntlig instruktion förekommer visserligen, men betraktas av handledarna som ett komplement helt avhängigt praktisk demonstration.
En av handledarna menade att möjligheten att bedöma hur elevers yrkeskunskaper utvecklas under APL går från ”mycket små” till ”mycket stora” beroende på hur många APL-perioder som förläggs till arbetsplatsen, medan 17 av 19 handledare bedömde möjligheterna som minst ”stora”. Av de resterande svarade ingen ”mycket små”. Därmed ser det ut att finnas goda förutsättningar för utvärdering genom praktik. Skriftliga prov förekommer inte och handledarna bedömer att eleverna har goda chanser att utveckla yrkeskunskaper som är tillräckliga för direkt anställningsbarhet. Flera handledare uppgav
40
dessutom spontant att de betraktar APL som en viktig rekryteringskälla. Allt detta tyder på att såväl utvärdering genom praktik som direkt återkoppling faktiskt fungerar. En alternativ förklaring där behov för utvärdering genom praktik och direkt återkoppling saknas är att elever kan uppnå anställningsbarhet enbart genom att observera och imitera och inhämta tyst kunskap. Den förklaringen förefaller kräva att elever lyckas göra detta på ett närmast ofelbart sätt eller att de har långtgående förmåga att rätta sig själva i nya lärsituationer. Precis som i fallet med tillägnande av yrkeskunskaper, finns här en variation mellan APL-platserna, vilket åter belyser vikten av att elever får stöd i planeringen, så att de kan göra val som över tiden optimerar balansen mellan varierade erfarenheter och tillägnandet yrkeskunskaper.
Ett samlat svar på frågan om förutsättningar för lärande enligt Skolverkets intentioner föreligger under APL, är att samtliga förutsättningar förefaller göra det, om än i något varierande grad. Möjliga undantag utgör förutsättningarna för inlärning av yrkeskultur och för utvecklande av yrkesidentitet. Intuitivt finns dock stöd för att det faktiskt föreligger förutsättningar för inlärning av yrkeskultur (se under ”Teoretiska perspektiv”). Om så är fallet, innebär det att samtliga förutsättningar för utveckling av yrkesidentitet föreligger. Att det förhåller sig just så, framstår som troligt.