Jag har varit i kontakt med två skolor i Malmö, specialistkliniken för barn och ungdomstandvård, akutavdelningen i Malmö, Garaget, ABF och Röda Korsets ungdomsförbund. Förutom kontakten till Röda Korsets ungdomsförbund förmedlades kontakterna genom RKC.
Anledningen till att informanterna varit i kontakt med RKC skiljer sig åt, i vissa fall av har informanterna förutsättningslöst velat veta mer om romer men i de flesta fall är anledningen mer problemorienterad där informanterna genom sitt arbete har kontakt med romer. De söker sig då till RKC för att få de problem som de tycker att de möter i kontakten med romer förklarade, vilket kan tolkas som att de utgår från att problemen är kopplade till det romska ursprunget.
Informanterna har haft olika mycket kontakt med RKC och det skiljer sig även åt hur stor kännedom de har om RKCs verksam- heter samt hur mycket de tycker att de har haft användning för och reflekterat över informationen de fått från RKC.
Under intervjuerna framkommer att RKC upplevs som något mycket positivt, att deras verksamhet och lokaler är fina och väl värda ett besök. RKC beskrivs som en viktig motbild till det media förmedlar om romer, då RKC förmedlat en mer nyanserad bild
som gett ökad kunskap och förståelse för romsk kultur. Det framkommer under intervjuerna att det ligger ett stort värde att få träffa en rom som är öppen med sitt ursprung och som vill och kan svara på frågor. Mötet anses viktigt då det avdramatiserar kring romsk kultur samt att RKC beskrivs som en öppning in i en annars mycket sluten grupp. Vidare ger RKC även ”hela den här mång- kulturaliteten ett ansikte och säger jo men hörru du, vi är människor också så du kan ju prata med oss” (tjänsteman kulturförvaltningen 2009-06-01).
Den positiva bilden av RKC framkommer i relation till en tidigare mer problemorienterad eller negativ upplevelse av romer; ”åtminstone den familjen blandar sig och har riktigt jobb” (lärare 2009-05-06). Verksamheten upplevs knuten till familjen Kaldaras, vilken informanterna fått ett positivt intryck av.
Informanterna menar att RKC på ett lättillgängligt sätt berättar om den romska historien och kulturen men mindre om samtida kulturyttringar och vardagen för romer i Malmö idag. Det är och ena sidan bra, anser informanterna, att informationen är lätt att ta till sig, men menar att lättillgängligheten och andra sidan lett till att RKC gjort avkall på att problematisera och nyansera berättelsen om romer i Sverige. Informanterna beskriver RKCs information som bred, platt och romantiserad vilket, istället för att motverka fördomar, enligt informanterna kan leda till att den stereotypa föreställningen om romer förstärks.
Sen när personalen diskuterade, jaha det är dom reglerna som styr, det är detta, det är såhär, då fattar vi varför dom gör som gör, och när smycken kommer, jaha då är det någonting som håller på att hända, då är det dags att giftas bort och flickan då…Så det handlade mycket om förståelse för den romska kulturen (biträdande rektor, 2009-05-18).
Det framkommer i citatet att förståelsen upplevs som något positivt men i intervjuerna resoneras även kring minoritetsgruppers problematik, att och ena sidan vilja visa upp sin kultur och bevara sin särställning, men och andra sidan bli behandlad som vem som helst. Det är viktigt att båda delarna får utrymme men i intervjuerna framkommer att RKC endast talat om det som gör
romer annorlunda, och inte talat om det som förenar, vilket informanterna menar kan göra att fördomar och vi och dom konstruktionen stärks efter ett besök på RKC.
Under intervjuerna framkommer det att RKC upplevs ha för höga förväntningar på sig från majoritetssamhällets sida. Informanterna framhåller att det är viktigt att komma ihåg att RKC är en kulturförening som arbetar efter vissa förutsättningar. Det betonas i intervjuerna att RKC har en viktig roll att fylla då det saknas romsk representation i samhället. I intervjuerna fram- kommer det att diskussionen kring vad RKC förmedlar och om det kan sägas vara representativt för en större grupp romer anses underordnad avsaknaden av romsk representation i samhället.
Behov av ”kulturkompetens”?
Under intervjuerna med romska informanter ges skiftande svar om huruvida informanterna inte anser sig behöva något speciellt bemötande, exempelvis i sjukvården, utifrån att de är romer.
inget speciellt som är mot romer. Det tycker nog alla, svenskarna också, att man inte får tid när man vill. Men inget speciellt (2009-04-16).
det finns inte skäl att informera varken skola eller sjukvård att romer skulle bli bemötta på något speciellt sätt (2009-05-04).
Gällande språket nämns att det kan finnas behov av en tolk, men det verkar ofta vara så att en släkting som kan språket tolkar. Det tas även upp i intervjuerna att en romsk patient har med sig en släkting på sjukhuset som sköter kommunikationen med läkaren. Det framhålls som bra om sjukvården informeras om detta eftersom det annars lätt uppstår konflikter.
(…) hade jag fått en värre sjukdom så då vet jag inte om jag hade velat få svar direkt från doktorn: ja du är sjuk, du har så här lång tid kvar, det här och det här händer med dig…(…) För doktorn, många doktorer kommer och säger rakt ut, dom skiter i vem du är. Och en släkting försöker linda in det på ett annorlunda sätt kanske (2009-04-27).
Frågan om RKCs förmåga att representera de olika romska grupperna tas upp även under intervjuerna med de romska informanterna. Det framkommer i intervjuerna RKC kan informera exempelvis sjukvården om romsk kultur men att det borde vara fler olika romska grupper involverade eftersom Kaldaras inte kan tala för alla.
Och det finns, ja, olika romer har olika traditioner. Det skulle vara bra om man plockade kunskap från varje grupp och samlade ihop så att det skulle passa för oss allihopa (2009-05- 13).