1 ” Det är alltid nån som ska försöka leka man” Vad skapar otrygghet? Killarna beskriver att upplevelser av problem och i viss mån känslor av otrygghet är

I dokument Drömmar och röster : en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö (sidor 129-131)

ganska tydligt kopplade specifika platser i deras områden, men även till gruppering- ar, konflikter och ryktesspridning som försiggår omkring dessa platser. Ofta är dessa platser tydligt avgränsade, såsom en park eller en del av en gata. Berättelsen om varför vissa platser skapar otrygghet är ofta förknippad med den höga närvaron av grupper

130

Egnell & Ivert

av andra ungdomar och/eller gäng1, i del flesta fall bestående av unga killar, som frek-

vent vistas på dessa platser.

IP: Ifall ett gäng, alltså killar kommer mot dig och det är sent på kvällen. Det kan vara lite så.

Känslan av otrygghet som deltagaren ovan talar om beskrivs i flera av intervjuerna:

IP3: Men det är också det du vet om man är, som de sa på kvällen då, och sen det är, du går förbi ett litet gäng. Det är alltid nån som ska försöka leka man bland det gänget och ska gå och jävlas med nån annan som är utanför det gänget. Det är det man är mest rädd för. Annars ingenting.

IP5: De ser det som en chans som de vill plocka liksom. De kan råna, just nu. Det är kväll, och man har huva på, du kan inte se vem de är. Vissa försöker utnyttja chansen.

Ungdomarna beskriver även konflikter som finns mellan skolor och som har utgjort en källa till oro och problem för vissa av deltagarna, och i en av fokusgrupperna efter- frågas en högre närvaro av vuxna på skolområdet. Närvarande vuxna skulle generellt kunna öka tryggheten men även finnas där i egenskap av personer som kan ingripa i de fall där konflikter uppstår, enligt ungdomarna. Konflikter såsom dessa mellan skolor får konsekvenser för de unga killarnas möjlighet att använda de resurser som finns i området, till exempel används områdets fritidsgård främst av ungdomar från den ena skolan.

De båda områdena som ungdomarna rekryterades ifrån skiljer sig åt sett till geo- grafisk placering i staden, folkmängd och karaktär. Detta ger upphov till olika typer av problem och förutsättningar för upplevelsen av trygghet. Det ena området upplevs av ungdomarna som anonymt och med få aktiviteter och lite människor i rörelse. Det andra området upplevs istället som tätt befolkat med mycket folk i rörelse, både dagtid och kvällstid (för en mer utförlig beskrivning och jämförelse av områdena, se Egnell & Ivert 2019). Såväl öde allmänna platser såsom folkrika allmänna platser kan påverka känslan av otrygghet genom att de fungerar som tecken på ett områ- des karaktär och de risker som eventuellt finns för att utsättas för brott (Skogan and Maxfield 1981; Warr 1990). Det är förstås inte enbart att det finns mycket eller lite människor på en plats som gör att den upplevs otrygg, utan även information om vil- ka dessa människor är och vad de upplevs göra. I våra intervjuer är det också tydligt att känslan av trygghet handlar om i vilken mån killarna känner gemenskap och stöd i sin omgivning, bland vänner och andra boende. En ung kille vi intervjuade uttryckte stor rädsla för att vistas ute i sitt område:

Intervjuare: Är det nånting som får dig att känna dig mer otrygg för att du är osäker på ifall nån skulle hjälpa dig ifall du råkade ut för nåt?

IP: Ja. för folk vill inte bli inblandade i saker. Alltid alltså. När om nånting händer med ett gäng eller nånting så säger folk ingenting för de känner sig inte trygga för det.  1 För en utförlig diskussion om innebörden av begreppen gäng och grupperingar, se Egnell och Ivert 2019.

131

”Det har inte med mig att göra”

Han hade tidigare bevittnat en skjutning och upplevde en stark tystandskultur och en negativ social kontroll som innebar att det inte gick att lita på att människor ingrep vid händelse av brott på offentlig plats. I motsats till den här killens upplevelse är det många av de andra killarna som tvärtom kände en förhållandevis stark gemenskap i området, något som i sin tur kan bidra till ökad trygghet. Zuberi (2018) pekar på vikten av att det finns starka sociala band i områden med hög kriminalitet. De sociala banden till andra ungdomar gör att kriminalitet och ordningsstörningar inte får sam- ma konsekvenser i form av otrygghet. Många av killarna känner sig trygga i sina om- råden just därför att de känner till ungdomar i området och de är själva kända – frasen ”alla känner alla” förekommer relativt ofta, särskilt i relation till ett av områdena. Att vara känd av andra och att ha ett nätverk av vänner som skydd vid incidenter kan så- ledes utgöra en faktor för ökad trygghet, särskilt i områden med hög kriminalitet och mycket ordningsstörningar (Cobbina, Miller och Brunson 2008; Zuberi 2018). De flesta av ungdomarna vi intervjuat känner sig trygga i sina områden och en del vistas regelbundet på de platser som av andra deltagare upplevs som stökiga eller oroliga. Att en del av killarna vistas på de platser som av andra beskrivs som otrygg- hetsskapande beror till viss del på åldersskillnader inom den grupp killar vi intervjuat, men sannolikt också på grund av vilka de umgås med samt när och hur de använder sig av det offentliga rummet. Även om de flesta oftast verkar känna sig trygga så finns det som påvisats dock indikationer på att de unga killarna ibland, i vissa situationer och på vissa platser, känner sig otrygga. Det framkommer tydligast i diskussioner om olika undvikande- och försvarsstrategier. Som vi ska se nedan är det inte nödvän- digtvis så att ungdomarna själva ser dessa strategier som en konsekvens av otrygghet, men samtalen om sådana typer av strategier synliggör fenomen, personer och platser i områden som på olika sätt påverkar ungdomarnas rörelse och/eller beteenden i det offentliga rummet.

I dokument Drömmar och röster : en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö (sidor 129-131)