I en egen byggnad på Ängsvallsskolan har de två förskoleklasserna Ängen och Hagen sina klassrum. Byggnaden har två ingångar, en för vardera för-skoleklassen. Innanför Ängens ingång finns ett kapprum och rakt fram lig-ger elevernas klassrum. Åt hölig-ger leder en korridor från vilken flera lokaler som de båda förskoleklasserna har gemensamt kan nås. Dessa lokaler an-vänds framförallt då det är fri lek i förskoleklassen. De nyttjas även av fritidshemmet när förskoleklassen är slut för dagen.
De gemensamma utrymmena består av ett stort lekrum och fem mindre rum. De mindre rummen har olika teman: ett målarrum, ett byggrum med olika byggmaterial, ett ”hemvrå”-rum, ett rum för utkläd-ning samt ett rum för sagoläsutkläd-ning. Det stora lekrummet har en stor rund matta på golvet, och flera låga hyllor längs med väggarna som innehåller olika material och leksaker. Här finns exempelvis pärlor, ”pluppar” att trycka fast i hålplattor, kulbanedelar, plastdjur, ritmaterial, Kaplastavar, pussel och spel. I rummet finns också flera bord som eleverna kan sitta vid. Ängens klassrum är ljust och luftigt med högt i tak. På ena långväg-gen finns två fönsterpar och på en kortvägg finns ett fönsterpar till. På den andra långväggen finns en stor whiteboardtavla samt en soffa i ett hörn. På golvet under whiteboardtavlan ligger en stor, rund matta. I rummet finns också fyra bord, som alla står med ena kortsidan mot en vägg, med fyra till sex stolar runtomkring. Det finns tre hyllor i rummet. I dessa finns flera olika typer av material som PlusPlus, pussel och böcker. På en bänk finns tuschpennor och träfärgpennor. Tre vita takhöga skåp står bredvid varandra mot den andra kortväggen. Bredvid skåpen finns en diskbänk med över- och underskåp samt utdragslådor med saxar, papper, sudd med mera. Väg-garna i klassrummet är dekorerade med elevteckningar, alfabetet, siffrorna 0–9 med ett A4-ark för varje siffra samt det antal (till exempel fem bana-ner) som de symboliserar, flaggor med barnens namn och födelsedatum samt ett ”årshjul” i form av en stor cirkel indelad i månader och årstider. I
rummet finns det även låga rullhurtsar, där eleverna har varsin låda. I klass-rummet hålls alla samlingar. Härifrån utgår också alla lärarledda aktivite-ter.
Eleverna i förskoleklassen Ängen deltar dagligen i en variation av lärarledda aktiviteter och fri lek där de har möjlighet att möta matematik. Dagens innehåll beskrivs för eleverna på daglig basis, där vissa aktiviteter återkommer varje dag och på ungefär samma tid, såsom morgonsamling, fruktstund, utelek och slutsamling. I kapprummet finns en veckokalender med specifik information kring den aktuella veckan13. Morgonsamlingen finns också uppskriven där, men inte resterande återkommande aktiviteter. En dag i förskoleklassen Ängen kan se ut på följande sätt:
8.20 Lärarledd samling på mattan i klassrummet. Rutinuppgifter såsom upprop, räkning av hur många elever som är där samt frå-gor om veckodag, datum och månad.
8.40 Lärarledd aktivitet, som exempelvis diskussion i helklass, ge-mensam lek eller målning, alternativt arbetspass i matte eller språk i smågrupper.
Eventuellt fri lek inne om tid finns över. 9.30 Samling och fruktstund på mattan 9.45 Fri lek ute
11.00 Högläsning på mattan i klassrummet, kort samtal och sedan ”slut-sång”.
11.20 Förskoleklassen avslutas för dagen och övergår till fritidsverk-samhet för de som inte går hem.
De lärarledda aktiviteterna som eleverna tar del av i förskoleklassen är van-ligtvis ämnesintegrerade men emellanåt också uttalat matematikfokuse-rade i form av så kallade ”mattepass” i halvklass. Benämningen skulle kunna sägas markera för eleverna (och lärarna) att aktiviteterna fokuserar specifikt på skolämnet matematik. Den fria leken sker både inne och ute, och eleverna får då fritt välja vad de vill ägna sig åt. Ibland är emellertid inomhusleken begränsad till vissa utrymmen, vissa typer av lekar (exem-pelvis ”lugna lekar”) eller vissa typer av leksaker och material.
13Exempel på veckospecifik information i kalendern: ”Vi skriver på våra rymdsagor”, ”Organiserade lekar” och ”Påskpyssel”, men också information riktad till vårdnadshavare, såsom information om utklädning vid särskilda högtider samt anvisningar om extrakläder eller kläder efter väder.
Årskurs 1A
Årskurs 1A:s klassrum ligger på andra våningen i en så kallad ”paviljong”. I samma paviljong går också tre andra klasser. Klassrummet når eleverna via en trappa och kommer då först till en korridor med ett kapprum till vänster och ett kapprum till höger. Det vänstra kapprummet tillhör 1A. För att nå klassrummet går eleverna längst bort till vänster i korridoren, in ge-nom ett litet grupprum på höger sida, och tar sedan höger in gege-nom en dörr. Klassrummet är kvadratiskt med två dörrar. En dörr finns till höger om tavlan längst fram i klassrummet, och en finns mittemot, längst bak i klass-rummet. Den vänstra väggen är helt täckt av fönster och det finns även ett fönster i direkt anslutning till dessa på de intilliggande väggarna.
Eleverna sitter på bestämda platser i grupper om tre till fyra elever runt fyra runda, ett kvadratiskt och ett rektangulärt bord. Längst fram i klassrummet finns en smartboard. Till höger om den finns en skylt av la-minerat papper där ljudnivån som gäller för den aktuella aktiviteten anges med lappar i olika färg. Här finns också lappar med klassregler, informat-ion om gruppindelningar, skolmatsedeln samt klassens motto: ”Vi lär oss tillsammans. Fråga om det du inte kan. Dela med dig av det du redan kan”. Till vänster om smartboarden finns en liten whiteboard och i anslutning till den står lärarens skrivbord med tillhörande stol och lådhurts. Under smart-boarden finns en talrad från 1–20 och på golvet nedanför ligger en rund matta. På den högra väggen står det fyra höga bokhyllor. Där finns olika slags böcker och material, spel, saxar, hålslag med mera samt elevernas mappar. Bredvid bokhyllorna står också hurtsar med några av elevernas lådor. På väggen ovanför dessa finns en liten whiteboard. Längst bak i klassrummet är resterande elevers lådor placerade.
Förutom klassrummet finns även två grupprum som ofta nyttjas vid smågruppsaktiviteter. Det ena grupprummet passerar eleverna på väg till klassrummet. I det finns två bord med stolar samt ett stort skåp. Det andra grupprummet ligger i direkt anslutning till det första. Här finns en soffa, ett bord samt en bokhylla med böcker.
På en av väggarna i klassrummet finns ett veckoschema som läraren veckovis fyller i manuellt, där ”Ma” står för matematik. Matematiklektion-ernas position i veckoschemat förändras med jämna mellanrum. Varje morgon går läraren igenom dagens schema. Vid matematiklektionerna för-tydligas sedan vilket innehåll som ska bearbetas där. Dessutom finns van-ligen arbetsgången för den aktuella matematiklektionen uppskriven i form av en punktlista på en whiteboard i klassrummet (se exempelvis excerpt ”Åk1Ia2”, s. 162). Under matematiklektionerna i årskurs 1 deltar eleverna i olika typer av organiserade aktiviteter där de på skilda sätt har möjlighet att möta matematik. En vanlig lektion börjar vanligtvis med en lärarledd genomgång i hel- eller halvklass, följt av arbete i mindre grupper
(smågruppsaktiviteter) eller individuellt arbete och sedan en återsamling för sammanfattning i hel- eller halvklass. Matematiklektionerna, som van-ligen är 40–60 minuter långa, utgår ifrån lärarens planering och eleverna påminns under lektionens gång om vad som ska ske och vad de ska göra härnäst genom att läraren med jämna mellanrum berättar det för eleverna.
Sammanfattning
Ovanstående beskrivning ger en bild av hur miljön runt eleverna samt upp-lägget av aktiviteterna i förskoleklassen Ängen och årskurs 1A kunde se ut. Klassrumsmiljöerna liknar varandra på flera sätt, exempelvis vad gäller placeringen av mattan nedanför whiteboard-/smartboardtavlan, att där finns flera hyllor med böcker och material och att eleverna har tillgång till varsin egen låda. I båda klassrummen finns också bord med plats för flera elever men med skillnaden att eleverna har bestämda platser vid dessa i årskurs 1 och inte i förskoleklassen. Därtill är bord och stolar i årskurs 1 placerade så att eleverna huvudsakligen riktar sin uppmärksamhet mot tav-lan vilket de inte är i förskoleklassen. Miljön i förskoleklassens klassrum upplevs vidare som mer lekfull och tillåtande än i årskurs 1. Ett större ut-bud av olika (lek)material och tid för fri lek talar för att lek och eget utfors-kande tillsammans med klasskamraterna är betydelsefulla inslag i verk-samheten. Soffan i klassrummet signalerar därtill en avslappnad stämning i förskoleklassen. Detta i kombination med de olika lappar om klassrums-regler, ljudnivå och klassmotto som finns uppsatta på väggarna i klassrum-met i årskurs 1, bidrar till att miljön i årskurs 1 upplevs ha ett tydligare fokus på tilldelat (skol)arbete. Miljöerna skiljer sig därutöver framförallt vad gäller utrymme. I förskoleklassen finns möjlighet för eleverna att up-pehålla sig i flera olika rum under stora delar av dagen, med tillgång till ytterligare material, medan de i årskurs 1 begränsas till klassrummet samt två mindre grupprum. Förutom miljöns olika utformning i förskoleklassen och i årskurs 1 kan också placeringen av de två förskoleklasserna i en egen byggnad en bit ifrån grundskolans lokaler säga något om Ängsvallsskolans syn på relationen förskoleklass – skola.
I följande fyra kapitel presenterar jag de resultat som framkommit i den empirinära analysen av elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1 (analyssteg 1). Först presenteras resultaten för förskoleklas-sen i kapitel 6 och 7 och därefter resultaten för årskurs 1 i kapitel 8 och 9.
6. Elevernas deltagande i möten med
matematik i förskoleklassen
I förskoleklassen deltar eleverna i en variation av lärarledda aktiviteter och fri lek där de har möjlighet att möta matematik. Eleverna deltar på olika sätt i dessa situationer. I vissa fall kan de uteslutande ses iaktta det som sker, medan de vid andra tillfällen aktivt deltar i den aktuella aktiviteten genom att exempelvis diskutera, ifrågasätta, kommentera, besvara frågor eller förklara för sina klasskamrater. Dessa skilda sätt att delta på vid akti-viteterna har jag valt att benämna passivt respektive aktivt deltagande. Det passiva deltagandet innebär att eleven deltar genom att enbart iaktta när andra uttrycker matematik i en situation medan aktivt deltagande innebär att eleven själv uttrycker matematik (i ord, handling, bilder eller med sym-boler). Båda dessa sätt att delta på möjliggör för eleven att utveckla kun-skaper om matematiken som uppmärksammas i situationen, om än på (kva-litativt) skilda sätt. De olika typerna av deltagande ses förekomma i olika utsträckning under dagen och i olika sorters aktiviteter, och ger också skilda erfarenheter av att möta matematik.
Benämningen passivt deltagande skulle möjligen kunna framstå som tvetydig. Att delta i en aktivitet innebär att vara med, medan passivitet sna-rare antyder motsatsen. Med benämningarna passivt deltagande respektive aktivt deltagande vill jag i denna studie emellertid visa på skilda handlingar i förhållande till en viss situation. Det innebär alltså inte att en elev är siv eller aktiv, utan snarare att elevens handlingar kan beskrivas som pas-siva eller aktiva i förhållande till den specifika situationen.
Eleverna i förskoleklassen kan vidare i vissa situationer sägas vara
ålagda att delta aktivt eller passivt i en aktivitet, medan de i andra
situat-ioner själva väljer att handla på dessa sätt. Dessa olika deltagartyper be-nämns här ålagt passivt deltagande respektive ålagt aktivt deltagande, och
självvalt passivt deltagande respektive självvalt aktivt deltagande. I figur
5 nedan åskådliggörs de olika deltagartyperna som har tagits upp i avsnit-tet, och vidare i kapitlet beskriver jag dem ytterligare genom att lyfta fram och analysera exempel från empirin. Här visas bland annat i vilka situat-ioner de olika deltagartyperna förekommer samt hur de påverkar elevernas möten med matematik.
Figur 5
Sammanfattande figur över elevernas olika typer av deltagande i möten med matematik i förskoleklassen