Förskollärares struktur vid barns inflytande och undervisning

I studien visade dataproduktionen hur majoriteten av förskollärarna beskrev en “ram/box” vilket vi förstod som en struktur i verksamheten. Detta kommer vi analysera med hjälp av citaten nedan.

/../ Förutsättningarna för att de ska få inflytande tror jag är att vi ska vara tillåtande. Vi har ramen, boxen liksom, men de måste få testa och liksom välja där mellan. Vi kan inte styra dem hur mycket som helst. /../ Alltså jag tror det svåra är att avgöra hur mycket inflytande de ska ha, för i slutändan får ju inte alla lika mycket, för de uttrycker olika mycket och det går inte att ta hänsyn till allting. Där kan vara ett hinder, så man får nog hitta och tänka det lilla. För vissa saker styr vuxna bara./../

(Ulla)

Detta citat tydde på att en svag klassifikation och svag inramning kunde upptäckas eftersom förskolläraren beskrev hur barnen fick styra fritt inom en förutbestämd struktur. Det kunde analyseras som att det signalerades en svag inramning eftersom barnen fick bestämma inom strukturen, samtidigt kunde det förstås som en stark inramning eftersom barnen inte fick vara med att bestämma själva grundstrukturen, utan det gjorde förskollärarna. Den svaga klassifikationen signalerades genom att förskolläraren beskrev det som att hon försökte förändra sin maktposition genom att vara tillåtande och inte styra barnen. Däremot framhävdes det senare i Ullas beskrivning att det var förskollärarna som hade makten att bestämma hur mycket barnen skulle få inflytande över. Att förskollärare ibland måste styra kunde förstås som en strategisk handling eftersom de såg barnet som ett objekt som inte kunde ta ansvar över allt runtomkring sig.

/../ Sen är det ju inte så att barnen kan bestämma allting kring en dag, för de är ändå barn och vi är vuxna och har ett ansvar för deras omsorg. Så väljer ett barn att inte

klä på sig när det är 10 minusgrader ute så måste jag ändå gå in som vuxen och hjälpa barnet att förstå att vi måste ha kläder på oss när vi går ut till exempel. Men det är också hur man säger det och hur man gör det. Alltså inte tvingar, utan pratar, förklarar, hjälpa barnet till förståelse. /../ Men sen verksamheten och det vi fyller innehållet med det vi gör under dagarna, där ser jag ju inga begränsningar att barnen

ska få göra val. Utan det ska utgå från dem.

(Olivia)

När Olivia beskrev att vuxna hade ett ansvar kring barnens omsorg framträdde det en stark klassifikation då det var tydliga grupperingar mellan de vuxna och barnen. Situationen som

nämndes ovan, att barnet inte tog på sig varmare kläder och att förskolläraren behövde gå in som vuxen, tydde på en strategisk handling eftersom förskolläraren hade ett mål med sin kommunikation. Å andra sidan förtydligade hon att man skulle hjälpa barnet till förståelse av hennes val genom samtal vilket signalerade en strävan efter kommunikativ handling. Vidare hänvisade Olivia att hon annars tillät barnen att utforma vissa delar i undervisningens innehåll, vilket tydde på en svag inramning. Vi ska dock inte förglömma att förskolläraren fortfarande hade en maktposition över barnen och att de först och främst såg till barnens omsorg.

6.5. Möjligheter och hinder för barns inflytande i undervisningstillfällen

Under denna rubrik lyfts resultat i empirin kring olika hinder och svårigheter som förskollärarna berättat om, bland annat gruppstorlek, tid, måsten och så vidare. Temaarbete kommer även lyftas som en möjlighet för barns inflytande då det grundades i barns intressen och tankar, även de flesta undervisningstillfällena.

6.5.1. Hinder

När frågan kring vilka hinder som fanns för att möjliggöra barns inflytande ställdes gav respondenterna olika svar. Majoriteten av respondenterna ansåg att det fanns fler fördelar än nackdelar med arbetet kring barns inflytande. Dock nämnde majoriteten samma hinder, som var tid samt gruppstorlekar. Under denna rubrik har vi gjort tematiseringar med hjälp av underrubriker, Tid och måsten samt Gruppstorlek. Kerstin lyfte även ett annat hinder, som ges exempel på nedan.

/../ Det kan ju vara att vissa saker som de kan önska, kanske inte går rent praktiskt. Vi kanske inte har det materialet eller det är sånt som de har sett på andra ställen, men det kan ju vara på en nöjespark och det har vi kanske inte möjlighet till att skapa här. Men då får man ju försöka tänka om och ja, använda mycket fantasi själv. /../

(Kerstin)

Genom detta citat framgick det att barnens tankar inte alltid var genomförbara på det sättet förskollärarna tänkte. Dock nämnde Kerstin senare att fantasin kunde användas för att tänka om och göra det genomförbart. När förskollärare använde sig av sin egen fantasi kan en saknad av samförståelse uppstå, ifall det inte diskuteras med barnen kring deras originella idéer försvinner ömsesidigheten. Det tog uttryck som en strategisk handling eftersom förskolläraren uttryckte att hon använde fantasin själv, detta tolkade vi som att hon skapade en egen tanke om hur

barnens idé kunde skapas för att på ett vis möjliggöra det i verksamheten. Nedan följer underrubriker med fler hinder som förskollärarna har nämnt så som tid och gruppstorlekar.

6.5.1.1. Tid & Måsten

Flera förskollärare nämnde att ett hinder för att kunna möjliggöra barns inflytande var tiden och att hinna med alla de uppgifter som skulle genomföras. Nedan följer två citat som förklarar dessa två dilemman som förskollärarna i studien nämner.

/../ Alla jagar tiden mycket. Alltså alla rutinsituationer, och alla raster och såna saker som hackar sönder dagarna, som gör det svårare att möta barnens intresse och spontant kunna (..) Ja, tillmötesgå. /../

(Åsa)

I citatet förstods det som att Åsa ansåg att tiden var ett hinder för barns inflytande, eftersom rutinsituationer hindrade det spontana tillmötesgåendet. Situationen som förklarade hur rutinsituationer och raster hindrade barns inflytande synliggjorde den nuvarande inramningen. I detta fall syftade vi på inramningen genom att undervisningssituationerna strukturerades upp, bland annat genom tidsanpassning. Strukturen på dagen är nödvändig eftersom den innefattar matsituationer och vila med mera, men ändå verkade det vara ett hinder för inflytandet.

/../ Sen har man sina arbetsområden, jag är skyddsombud och miljöombud och sånt så jag har ganska mycket jag ska göra på den tiden också så det är väldigt

svårt att hinna med.

(Freja)

Jaha du får inte extra tid för det?

(Intervjuperson 2)

Alltså jag har rätt till det men det är inte lätt att få det. Man ser hellre till barnen, man behöver vara i barngruppen och då får man ta det. Man får ta det man hinner

helt enkelt. Det är lite tråkigt. Man skulle behöva mer tid till reflektion främst av allt. Vi får så mycket utöver, man ska läsa artiklar och vi ska reflektera över dem och vi ska arbeta med leken, och sen ska vi jobba med språket. De skjuter på så

mycket just nu så det tar tid från planeringen också. /../

Genom Frejas berättelse kunde det förstås som att hon ansåg att det var viktigare med omsorgsbiten och att hon såg alla kringuppgifter som ett hinder för att kunna möjliggöra barns inflytande. Freja uttryckte att de fick många uppdrag att arbeta med i förskolan för tillfället, vilket kunde förstås som att någon med maktposition över Freja beordrade detta. Personerna med maktposition över förskollärarna hade en påverkan kring hur förskollärarnas arbete, framförallt förarbete, möjliggjordes, så som hur mycket tid förskollärarna hade möjlighet att ägna sig åt till planering och reflektion. Detta verkade påverka arbetet kring barns inflytande i undervisningen indirekt. Det framträdde även hur strategiska handlingar uttrycktes eftersom de, maktutövarna, hade ett mål med uppgifterna som delades ut. Även gruppstorleken påverkade barns inflytande i undervisningen, detta kommer tas upp i följande avsnitt.

6.5.1.2. Gruppstorlek

Alla förskollärare nämnde att gruppstorleken påverkade barnens möjlighet till inflytande, och att det blev svårt att kunna tillgodose alla individers val i en större barngrupp.

Ja svårigheten är väl egentligen att i en grupp med 18 barn kunna tillgodose alla 18 individers val. För det kan spreta *skrattar*. /../ Och då behöver man jämka och turas om, och få barnen att förstå att idag är det kanske inte din tur utan du får göra det en annan gång. Det är väl utmaningen där att inte alltid kunna möta alla.

(Olivia)

När Olivia manifesterade att hon lät barnen turas om kunde det ge uttryck för strategisk handling, eftersom målet var att vissa barn skulle få chansen att uttrycka sig. Dock uttryckte hon att en chans gavs för att barnen skulle förstå varför det inte var hens tur just idag vilket tydde på en strävan mot kommunikativ handling.

Mycket är ju att man kan dela in sig, att man har möjlighet att, att man har så pass mycket personal och pedagoger att man har möjlighet att dela in sig i små grupper,

för då är det ju lättare att få barnens röster att bli hörda, än om man är i stor grupp hela tiden.

(Kerstin)

I detta citat blev det tydligt att mängden personal avgjorde en stor roll gällande barns inflytande. Ju mer personal desto större möjlighet till att dela in sig i mindre grupper vilket därmed gjorde det lättare att lyssna till barnen. I denna situation framträdde stark inramning, eftersom förskollärarna delade in barnen i grupper för att motverka de stora barngrupperna, och för att lättare kunna ta del av alla barnens kommunikation.

6.5.2. Möjligheter

Överlag ansåg förskollärarna att det fanns fler möjligheter än hinder kring att ge barn inflytande. I intervjun ställdes en fråga kring vilka möjligheter det fanns enligt förskolläraren vid barns inflytande, de flesta nämnde temaarbete vilket kommer analyseras under nästa rubrik. Vidare nämnde förskollärare fler möjligheter, här nedan är ett av svaren som sammanställer det som respondenterna beskrev.

Att vi får en annan syn, att vi kan tänka lite mer out of the box, liksom. Så att de, barn tänker på ett annat sätt än vi vuxna. Så jag tror att det ger oss mycket att få veta vad barnen tänker och också utifrån hur vi sen väljer att utforma miljön på förskolan tillsammans med barnen och själva, så kan vi både se till hur de vill men också rent praktiskt vad som fungerar.

(Kerstin)

I citatet förstods det som att förskolläraren ansåg att barnen oftast hade ett annat tankesätt än vuxna. Därmed verkade Kerstin mena att pedagogerna skulle försöka ta del av det barnen faktiskt tänkte och sedan testa sig fram vad som fungerade rent praktiskt av deras idéer. Genom att Kerstin förklarade hur hon trodde att det skulle ge vuxna mycket att veta vad barnen tänker kan önskan om en kommunikativ handling förstås och ett närmande till barns perspektiv. Sammanfattningsvis hade förskolläraren makten över barnens inflytande, då det var förskolläraren som slutligen bestämde om barnens idéer fungerade rent praktiskt eller inte i miljön.

6.5.2.1. Temaarbete

Ett arbetssätt som många av förskollärarna lyfte fram i deras arbete med barns inflytande, samt deras grundtanke till undervisning, var temaarbete.

När man jobbar med projekt och teman och sånt tror jag att ger man barn inflytande, så ger de oss jättemycket material och tankar som vi kan bygga vidare på. För då bygger vi utifrån deras fantasi och tankar. Istället för att vi kommer in med någonting, “nu ska ni lära er”, och då tappar vi dem. Så det är bara en väldigt bra infallsvinkel, till att jobba med barn. Lyssna in dem, planera utefter det, så får dem, de känner sig delaktiga även om vi styr upp det.

Enligt det Ulla berättade grundade sig temaarbetet i att lyssna till barnen och därmed planera utefter det. Citatet uttryckte att vuxna inte borde gå in med perspektivet att de ska lära barnen utan att de ska lära tillsammans. Genom citatet tydde det på att kommunikativa handlingar synliggjordes eftersom kommunikationen Ulla strävade efter ska vara ömsesidig och inte bara enkelriktad. Genom Ullas beskrivning förstods det som att hon var en närvarande pedagog som tog tillvara på barnens tankar och visade hur hon var med och konstruerade den sociala praktiken.