• No results found

Som en fortsättning på nuvarande studie vore det intressant att i en vidare utsträckning undersöka huruvida lärare som undervisar eller har undervisat åldersblandade elevgrupper besitter en större erfarenheter vad gäller ämnesövergripande undervisning. Denna undersökning anar en viss tendens åt det hållet men då urvalsgruppen är tämligen liten är det svårt att dra några generella slutsatser kring resultatet.

En annan fortsättning av studien vore att undersöka om det finns några skillnader i erfarenheter av ämnesövergripande arbetssätt mellan lärare som i huvudsak undervisat yngre elevgrupper i förhållande till lärare som undervisat äldre elever en längre tid av sitt yrkesliv.

Vid de intervjutillfällen som jag har genomfört har det framkommit sådana spontana tankegångar från några av lärarna. Dessa lärare har oberoende av varandra uttryckt att de tror att det finns en mer utbredd kultur på lågstadiet (F-3) av att arbeta med ämnesövergripande undervisning än vad det gör i äldre årskurser. Enligt Skolverkets (2011) läroplan för grundskolan, Lgr ´11, så ska det ämnesövergripande arbetet implementeras inom hela grundskolan. Därigenom vore det intressant att undersöka huruvida det finns skillnader eller ej mellan lågstadielärares och mellanstadielärares användning av metoden och om det beror på hur mellanstadielärarnas tjänster ser ut, det vill säga om de arbetar som ämneslärare eller om de har flera ämnen som de undervisar i.

Skönlitteraturen som didaktisk metod tas upp i litteraturen som jag har bearbetat i och med detta arbete. Alla lärare diskuterar ämnesinnehåll från svenskämnet men det nämns inte särskilt mycket kring skönlitteraturen och berättelsernas roll i det ämnesövergripande arbetet.

Därför vore det också för egen del intressant att utforska huruvida berättandet vävs in i ämnesövergripande arbetsområden bland lärarna.

Jag tycker också att det skulle vara intressant att utveckla studiens innehåll genom att genomföra observationer för att se hur det konkreta ämnesövergripande arbetet ser ut i verkligheten. Hur samplanerar lärare ämnesövergripande planeringar som de anser vara väl fungerande och hur nyttjar de tillgängliga läromedel i flera ämnen för att baka ner dessa till en helhet i undervisningen för eleverna.

REFERENSER

Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. (s.34, 300-312).

Carlsson, J & Udd, J. Göteborgs Universitet (2008). Ämnesintegration och

ämnesövergripande arbete - Vad är vad? Ett empiriskt nedslag i en diskussion kring två pedagogiska begrepp. Hämtad 2021-05-10 från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/9753/1/gupea_2077_9753_1.pdf

Christoffersen, L & Johannesen, A (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund:

Studentlitteratur. (s.53-56, 83-87, 113-120).

Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. 1. utg.

Stockholm: Natur & kultur. 

Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Hämtad 2021-05-10 från http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pdf Löwe, C & Nilsson Skave, Å. (2020). Didaktiska perspektiv på hållbarhetsteman – i barn och ungdsomslitteratur. Stockholm: Natur och kulur. (s.8-10)

Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. Studentlitteratur.

(s.5-7, 21-22)

Olovsson, T-G. (2020). Ämnesövergripande undervisning i samhällsorienterande ämnen i svensk grundskola: vad säger lärarna? Artikel i tidskrift. Umeå Universitet. Hämtad 2021-05-10 från

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?language=sv&pid=diva2%3A1469609&dswid=5143

Olovsson, T-G. Näsström, G. (2018) Ämnesövergripande undervisning och betyg i årskurs 4-6 i svensk grundskola i SO- och NO-ämnena. Umeå Universitet. Hämtad 2021-05-10 från Visar Ämnesövergripande undervisning och betyg i årskurs 4-6 i svensk grundskola i SO- och NO- ämnena (lu.se)

Persson, A & Sjöström, B (2012). Det här kunde vi gjort på ett annat sätt tillsammans.

Magisteruppsats, institutionen för pedagogik. Linneuniversitetet. Hämtad 2021-05-10 från:

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:606318/FULLTEXT01.pdf

Persson, H. (2011) Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9. Avhandling, institutionen för

naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet. Hämtad 2021-05-10 från http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:454869/FULLTEXT01

Sandström, B. (2005). När olikhet för likhet. Hur ämnesövergripande kunskapsområden formas och tar plats i skolans praktik. Lund: Studentlitteratur. (s.62-63)

Skolverket (2012). Att se helheter i undervisningen – Naturvetenskapligt perspektiv.

Stockholm: Skolverket. Hämtad 2021-10-05 från:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2012/att-se-helheter-i-undervisningen.-naturvetenskapligt-perspektiv?id=2790

Skolverket (2011). Läroplan För Grundskolan, Förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm: Skolverket

Sundell, K. (2002) Är åldersblandade klasser bra för eleverna? En jämförande studie av 752 elever i årskurs 2 och 5. Stockholm. Hämtad 2021-05-10 från

https://www.researchgate.net/publication/262211528_Ar_aldersblandade_klasser_bra_for_ele verna

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2021-05-10 från: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_20f17.pdf

Vinterek, M. (2001) Åldersblandning i skolan. Elevers erfarenheter. Doktorsavhandling i pedagogik. Umeå Universitet. Hämtad 2021-05-10 från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:971901/FULLTEXT01.pdf

BILAGOR

Bilaga 1: Brev till lärare inför deltagande i undersökning Hej!

Mitt namn är Robin Sundqvist och jag skriver just nu mitt examensarbete vid Högskolan i Gävle. Examensarbetet kommer att behandla ämnesövergripande undervisning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning ämnesövergripande undervisning används, vilka förutsättningar som ges för genomförande samt om det finns skillnader mellan skolor där undervisningen organiseras i åldersblandade elevgrupper och skolor där undervisningen organiserad i åldershomogena elevgrupper.

Intervjun förväntas ta mellan 10-15 minuter. Utifrån ditt önskemål kan intervjun genomföras via telefon eller via ett fysiskt möte. Alla svar kommer att behandlas anonymt och identitet och arbetsplats kommer att avidentifieras. Enkätsvaren kommer att sammanställas i en tabell. Intervjuerna spelas in för att sedan transkriberas och analyseras. Allt transkriberat material kommer att vara anonymt och avidentifierat och därefter arkiveras på Högskolan i Gävle. Det kommer att finnas möjlighet att läsa uppsatsen när den är klar.

Min handledare kan nås på mikael.lonn@hig.se.

Jag vore väldigt tacksam om du kunde ta dig tid att läsa igenom detta och återkomma med svar om deltagande så snart som möjligt. Jag kommer att kontakta dig för att boka en tid för intervju om du väljer att delta.

Bifogat detta informationsbrev finns intervjufrågorna för att du om så önskas ska kunna förbereda dig inför intervjutillfället.

Vänligen, Robin Sundqvist

robin.sundqvist@vastansjobyskola Intervjufrågor

1. Hur kan det ämnesövergripande arbetet se ut för dig? Kan du ge exempel på

arbetsområden där du har involverat de naturorienterande ämnena med andra ämnen alternativt samverkat med andra lärare för att uppnå det målet?

2. Vilka fördelar ser du med att arbeta ämnesövergripande?

3. Vilka nackdelar ser du med att arbeta ämnesövergripande?

4. Finns det områden inom de naturorienterande ämnena det enligt dig är lättare att arbeta ämnesövergripande kring? Exempel?

5. Finns det områden inom de naturorienterande ämnena det enligt dig är svårare att arbeta ämnesövergripande kring? Exempel?

6. Vilka faktorer kan enligt dig påverka hur väl ut en ämnesövergripande planering faller?

7. Hur ser du på sambandet mellan ämnesövergripande undervisning och organiseringen av elevgruppernas sammansättning (åldersblandat eller åldershomogent)

Bilaga 2: Enkät- och intervjufrågor

Frågor - Lärare

Enkätfrågor

Hur länge har du arbetat som lärare? (Skriv svar) Vid vilket lärosäte utbildade du dig? (Skriv svar) När avslutade du din lärarutbildning? (Skriv svar)

Hur ser din/dina undervisningsgrupper ut? (åldersblandade, åldershomogena)

I vilken utsträckning undervisar du ämnesövergripande? (Varje vecka, någon gång per månad, enstaka tillfälle under terminen, aldrig)

Ges du förutsättningar av din rektor att organisera ämnesövergripande undervisning? (ja, nej) Intervjufrågor

1. Hur kan det ämnesövergripande arbetet se ut för dig? Kan du ge exempel på

arbetsområden där du har involverat de naturorienterande ämnena med andra ämnen alternativt samverkat med andra lärare för att uppnå det målet?

2. Vilka fördelar ser du med att arbeta ämnesövergripande?

3. Vilka nackdelar ser du med att arbeta ämnesövergripande?

4. Finns det områden inom de naturorienterande ämnena det enligt dig är lättare att arbeta ämnesövergripande kring? Exempel?

5. Finns det områden inom de naturorienterande ämnena det enligt dig är svårare att arbeta ämnesövergripande kring? Exempel?

6. Vilka faktorer kan enligt dig påverka hur väl ut en ämnesövergripande planering faller?

7. Hur ser du på sambandet mellan ämnesövergripande undervisning och organiseringen av elevgruppernas sammansättning (åldersblandat eller åldershomogent)

Related documents