Studien adresserar mjukvaruutvecklares upplevelse för vilka barriärer som kan uppstå vid kunskapsspridning när komponentbaserad utveckling tillämpas. I vilken utsträckning resultatet kan generaliseras, kan författarna inte fastslå utifrån en fallstudie som är genomförd på en verksamhet. Dock har studien visat mönster och nyanser av de förslag som uppkommit under empirin som har likheter från de resultat som tidigare forskning redogör. Det pekar på att det existerar en viss grad av extern validitet, fortsatt forskning skulle kunna bestå av att identifiera likheter i andra liknande verksamheter i samma bransch som arbetar med en komponentbaserad utveckling inom inbyggda system. Dessutom skulle en liknande studie som även använder sig av andra datainsamlingsmetoder såsom exempelvis
observationer eller en kvantitativ ansats genomföras. Det möjliggör att testa den externa validiteten av de resultaten som har framkommit i studien.
Den här studien har kommit fram till vikten av en övergripande strategi och fokus på kunskapsöverföring när komponentbaserad utveckling tillämpas. Möjlig fortsatt forskning skulle kunna vara att följa utformningen av de strategierna som tidigare forskning tar upp för att ta hänsyn till de identifierade barriärerna, samt att följa implementeringen av strategierna.
Referenser
Böcker
Alvesson, M & Sköldberg, K (1994) Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Davenport, T. H., och Prusak, L. (1998). Working knowledge: how organizations manage what they know. Boston, Mass: Harvard Business School Press.
Floridi, L. (2010). Information. Oxford: Oxford University Press. Gibson, J. (2014). The Ecological Approach To Visual Perception.
ISO/IEC/IEEE International Standard. (2017). ISO/IEC/IEEE 24765:2017(E) International Standard - Systems And Software Engineering--Vocabulary. Geneva: IEEE.
Jacobsen, Dag Ingvar (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur. (bok)
Söderbom, Arne & Ulvenblad, Pia (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande: rapporter, projektarbete och examensarbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hemsidor
Kenton, W., 2020. Why Research And Development (R&D) Matters. Investopedia. (https://www.investopedia.com/terms/r/randd.asp) [Hämtad 2020-05-14].
Saab Corporate. 2020. Saab Group - Defence And Security. (https://saabgroup.com/) [Hämtad 2020-05-14].
Vetenskapliga artiklar
Bardram, J. och Houben, S., (2017). Collaborative Affordances of Medical Records. Computer Supported Cooperative Work (CSCW), 27(1), s.1–36. DOI: 10.1007/s10606-017-9298-5.
Barrett, M. och Oborn, E. (2010). Boundary Object use in cross-cultural software development teams. Human Relations, 63(8), s.1199–1221. DOI:
Bernhard, E., Recker, J. och Burton-Jones, A. (2013). Understanding the actualization of affordances: a study in the process modeling context. In Chau, M & Baskerville, R (Eds.) Proceedings of the 34th International Conference on Information Systems (ICIS 2013). Association for Information Systems (AIS). DOI: http://aisel.aisnet.org/, pp. 1-11.
Bombonatti, D., Goulão, M. och Moreira, A., 2016. Synergies and tradeoffs in software reuse - a systematic mapping study. Software: Practice and Experience, 47(7), pp.943-957. Byggstad, B., Munkvold, B. E. och Volkoff, O. (2016) Identifying Generative Mechanisms through Affordances: A Framework for Critical Realist Data Analysis. Journal of Information Technology, 31(1), pp. 83–96. DOI: 10.1057/jit.2015.13.
Carlile, P. (2002). A Pragmatic View of Knowledge and Boundaries: Boundary Objects in New Product Development. Organization Science, 13(4), s.442–455. DOI: 10.1287/orsc.13.4.442.2953
Carlile, P. (2004). Transferring, Translating, and Transforming: An Integrative Framework for Managing Knowledge Across Boundaries. Organization Science, 15(5), s.555–568. DOI: 10.1287/orsc.1040.0094
Ghobadi, S. och D’Ambra, J. (2013). Modeling High-Quality Knowledge Sharing in cross-functional software development teams. Information Processing & Management, 49(1), s.138–157. DOI: 10.1016/j.ipm.2012.07.001.
Groves, R. M. & Kahn, R. (1979). Surveys by telephone; A national comparison with personal interviews, New York Academic Press. DOI: https://doi.org/10.1086/268511 Huang, J., Newell, S., Galliers, R. och Shan-Ling Pan (2003). Dangerous liaisons? component-based development and organizational subcultures. IEEE Transactions on Engineering Management, 50(1), s.89-99. DOI: 10.1109/TEM.2002.808297.
Hutchby, I., (2001). Technologies, Texts and Affordances. Sociology, 35(2), s.441-456. DOI: 10.1017/S0038038501000219.
Kimble, C., Grenier, C. och Goglio-Primard, K., (2010). Innovation and knowledge sharing across professional boundaries: Political interplay between Boundary Objects and brokers. International Journal of Information Management, 30(5), s.437-444. DOI: 10.1016/j.ijinfomgt.2010.02.002.
Koskinen, K. U. (2005). Metaphoric Boundary Objects as Co-ordinating Mechanisms in the Knowledge Sharing of Innovation Processes. European Journal of Innovation Management, 8(3), s. 323–335. DOI: 10.1108/14601060510610180.
Kotlarsky, J., Oshri, M., van Hillegersberg, J. och Kumar, K. (2007). Globally Distributed Component-Based Software Development: An Exploratory Study of Knowledge Management and Work Division. Journal of Information Technology, 22(2), s.161-173.
DOI: 10.1057/palgrave.jit.2000084.
Maaninen-Olsson, E., Wismén, M. och Carlsson, S. (2008). Permanent and temporary work practices: knowledge integration and the meaning of boundary activities. Knowledge Management Research & Practice, 6(4), s.260-273. DOI: 10.1057/kmrp.2008.27.
Nonaka, I. and Takeuchi, H., 1996. The knowledge-creating company: How Japanese companies create the dynamics of innovation. Long Range Planning, 29(4), p.592. DOI: 10.1016/0024-6301(96)81509-3.
Oshri, I., Newell, S. och Pan, S., (2007). Implementing component reuse strategy in complex products environments. Communications of the ACM, 50(12), s.63-67. DOI: 10.1145/1323688.1323696.
Pozzi, G., Pigni, F. och Vitari, C., (2014). Affordance theory in the IS Discipline: a Review and Synthesis of the Literature. 20th Americas Conference on Information Systems, AMCIS 2014.
Rowley, J., (1999). What is knowledge management?. Library Management, 20(8), s.416-420. ISSN: 0143-512.
Sherif, K. och Vinze, A., (2003). Barriers to adoption of software reuse. Information & Management, 41(2), s.159–175. DOI: 10.1016/S0378-7206(03)00045-4 .
Star, S. och Griesemer, J., (1989). Institutional Ecology, `Translations' and Boundary Objects: Amateurs and Professionals in Berkeley's Museum of Vertebrate Zoology, 1907-39. Social Studies of Science, 19(3), pp.387-420. DOI: 10.1177/030631289019003001. Serenko, A. and Bontis, N., 2013. Investigating the current state and impact of the intellectual capital academic discipline. Journal of Intellectual Capital, 14(4), pp.476-500. Sherif, Z., Zmud, R. och Browne, G., (2006). Managing Peer-to-Peer Conflicts in Disruptive Information Technology Innovations: The Case of Software Reuse. MIS Quarterly, 30(2), s.339. DOI: 10.2307/25148734.
Sun, H., Ha, W., Teh, P. och Huang, J., (2016). A Case Study on Implementing Modularity in Software Development. Journal of Computer Information Systems, 57(2), s.130–138. DOI: 10.1080/08874417.2016.1183430.
Strong, D.M., Johnson, S.A., Tulu, B., Trudel, J., Volkoff, O., Pelletier, L.R., Bar-On, I., and Garber, L. (2014) A theory of organization-EHR affordance actualization. Journal of the Association for Information Systems, 15,(2), s.53–85. DOI: 10.17705/1jais.00353. Swan, J., Bresnen, M., Newell, S. and Robertson, M., (2007). The object of knowledge: The role of objects in biomedical innovation. Human Relations, 60(12), s.1809-1837. DOI: 10.1177/0018726707084915.
Vale, T., Crnkovic, I., de Almeida, E., Silveira Neto, P., Cavalcanti, Y. och Meira, S. (2016). Twenty-eight years of component-based software engineering. Journal of Systems and Software, 111, s.128-148. DOI: 10.1016/j.jss.2015.09.019.
Yglesias, K. P. (1998) IBM's reuse programs: knowledge management and software reuse Proceedings. Fifth International Conference on Software Reuse (Cat. No.98TB100203), Victoria, BC, Canada, s. 156-165.
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide Övergripande ämnen Fråga Affordance Pozzi, Vitari &Pigni (2014)
Hur ser du på gemensamma komponenter?
Vale et al. (2015) Vad är fördelarna med gemensamma komponenter?
Vale et al. (2015) Vad är nackdelarna med användning av gemensamma komponenter?
Sherif & Vinze (2003)
Vilka barriärer/hinder finns det för användning av gemensamma komponenter
Pozzi, Vitari & Pigni (2014)
Vilka problem ser du i det aktuella arbetssättet? Vad är bra i det aktuella arbetssättet? Vad skulle du ändra?
Affordance Pozzi, Vitari & Pigni (2014)
Vilka förutsättningar/Vilken information behöver du för att kunna ta in en gemensam komponent?
Kortalskys et al. (2007)
Vilka intressenter behöver du ofta söka klargöranden ifrån?
Gränsobjekt
Carlile(2004) Hur sker utvecklingen av komponenter inom projekt vs ? Libbet Hur mycket vet du? Hur får du den informationen?
Carlile(2002) Hur sker den aktuella utvecklingsprocessen? Varifrån får du krav och information? Kortalsky et al.
(2007)
Finns det en kontaktperson som man kan kontakta när man har frågor kring gemensamma
komponenter? Kortalsky et al.
(2007)
Förslag på kontaktpersoner, alltså vilka?
Gör det någon skillnad att ha en kontaktperson? Eller skapar det mer otydlighet för vem som gör vad?
Vilken typ av hjälp är det du behöver från den här kontaktpersonen?
Ghobadi & D’Ambra (2013)
Hur sker samarbetet mellan de olika projektorganisationerna?
Hur utbyter ni information?
Carlile (2002) Vilken information behöver du för ta in en gemensam komponent i ditt projekt? Hur kommuniceras den här informationen? Organisatoriska
förutsättningar
Vem tar vilka beslut?