• No results found

Förslag på fortsatt forskning

Det vore intressant att utföra studien i en annan kontext, till exempel inom slutenvården. Där ser arbetssituationen ut på ett annat sätt och eftersom arbetssituationen verkar ha stor betydelse för upplevelsen av otillräcklighet skulle det vara intressant att se om det finns skillnader mellan hur sjuksköterskorna upplever otillräcklighet. Inom

hemsjukvården arbetar sjuksköterskan till exempel mer ensam än inom slutenvården. En kvantitativ studie för att ta reda på hur vanlig förekommande upplevelsen av otillräcklighet egentligen är i kommunal hemsjukvård skulle också tillföra ytterligare kunskap.

Det skulle även vara intressant att ta reda på om det finns någon skillnad i hur manliga och kvinnliga sjuksköterskor upplever och hanterar känslan av otillräcklighet.

Referenser

Adriaenssens, J., De Gucht, V., Van Der Doef, M. & Maes, S. (2011). Exploring the burden of emergency care: predictors of stress-health outcomes in emergency nurses. Journal of Advanced Nursing, 67, 1317-1328.

Ashker V, Penprase B & Salman A. (2012). Work-related emotional stressors and coping strategies that affect the well-being of nurses working in hemodialysis units. Nephrology Nursing Journal, 39, 231-237.

Barling, J. & Taylor, B. (2004). Identifying sources and effecys of carer fatigue and burnout for mental health nurses: a qualitative approach. International Journal of Mental Health Nursing, 13, 117–125.

Berterö, C. (2002). District nurses´ perceptions of palliative care in the home. American Journal of Hospice and Palliative care, 19(6), 387-391.

Brunefors, L. (2011). Självkännedom: Om tankens makt och känslornas kraft. Solrosens Förlag AB.

Cameron, S., Harbison, J., Lambert, V. & Dickson, C. (2012). Exploring leadership in community nursing teams. Journal of Advanced Nursing, 68, 1469-1481. doi:

10.1111/j.1365- 2648.2011.05869.x.

Dahlqvist, V. (2008). Samvete i vården-Att möta det moraliska ansvarets röster. Doktorsavhandling. Umeå universitet. Umeå University medical dissertations. Från http://esh.diva-portal.org/smash/get/diva2:795016/FULLTEXT01.pdf

Ekstedt, M. & Fagerberg, I. (2003). Lived experience of the time preceeding burnout. Journal of Advanced Nursing, 49(1), 59-67.

From I. (2011). Health and quality of care from older people’s and caregivers’ perspective. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstad University Studies Dissertations. Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:747422/FULLTEXT01.pdf

Försäkringskassan (2015). Socialförsäkringsrapport 2015:1. Från

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d7d4b78e-39fa-4c2f-bed9-ade979b5ff23/socialforsakringsrapport_2015_1.pdf?MOD=AJPERES

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.

Georges, J-J. & Grypdonck, M. (2002). Moral problems experienced by nurses when caring for terminally ill people: a literature review. Nursing Ethics, 9, 155–78.

Hagberg, B. & Rennemark, M. (2004). Den åldrande människans psykologi. Lund: studentlitteratur.

Hemsjukvård Kronobergs län- Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Kronobergs län gällande insatser inom somatisk hemsjukvård. (2011) Hämtad 14 maj, 2015 från

http://www.vaxjo.se/upload/Handb%C3%B6cker/Omsorgens%20handb%C3%B6cker/

Rutiner%20f%C3%B6r%20h%C3%A4lso-%20och%20sjukv%C3%A5rd/Hemsjukv%C3%A5rds%C3%B6verenskommelse%2020 110217.pdf

Hov, R., Athlin, E. & Hedelin, B. (2009). Being a nurse in nursing home for patients on the edge of life. Scandinavian Journal of Caring Science, 23, 651-659. doi:

10.1111/j.1471-6712.2008.00656.x

Häggström, E., Skovdahl, K., Fläckman, B., Kihlgren, A. L., & Kihlgren, M. (2004). To feel betrayed and to feel that you are betraying the older residents: caregivers'

experiences at a newly opened nursing home. Journal of Clinical Nursing, 13(6), 687-696.

Jakobsson, U. (2005). Multisjuklighet och polyfarmaci bland äldre. Vård i Norden, 25 (4), 43.

Josefsson, C. & Scholten, C. (2009). Det minsta sjukhuset. Sjuksköterskors arbetsvillkor i hemsjukvården. FoU Skåne skriftserie 2009:7, Lund. Hämtad 17 oktober, 2015 från http://www.fouvalfard.se/$2/2010-minsta-sjukhuset.pdf

Josefsson, K. & Ljung, S. (2010). Sjuksköterskans roll i hemsjukvården. I E. Drevenhorn (Red.), Hemsjukvård (s. 15-30). Lund: Studentlitteratur

Juthberg, C. (2008). Samvetsstress hos vårdpersonal i den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Doktorsavhandling. Umeå universitet. Umeå University Medical Dissertations. Från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:142172/FULLTEXT01.pdf

Juthberg C., Sundin, K. (2010). Registered nurses’ and nurse assistants’ lived

experience of troubled conscience in their work in elderly care – a phenomenological hermeneutic study. International Journal of Nursing, 47(1):20-9. doi:

10.1016/j.ijnurstu.2009.06.001

Kallin, J. (2011). Yrkesroll. Ett jobb eller en livsuppgift. Vårdfokus (nr10.11). Hämtad 14 maj, 2015. Från

https://www.vardforbundet.se/Documents/V%C3%A5rdfokus/v10_s34-39.pdf

Karlsson, M., Roxberg, A., Barbosa da Silva, A., & Berggren, I. (2010). Community nurses' experiences of ethical dilemmas in palliative care: a Swedish study.

International Journal Of Palliative Nursing, 16(5), 224-231.

Karlsson, M., Karlsson, C., Barbosa da Silva, A., Berggren, I. & Söderlund, M. (2013). Community nurses' experiences of ethical problems in end-of-life care in the patient's own home. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(4), 831-8.

Krueger, R. A. & Casey, M. A. (2015). Focus groups: A practical guide for applied research, Sage Publications. California: Thousand Oaks.

Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. IM.

Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187- 201). Lund: Studentlitteratur.

Lu, H., Barriball, K. L., Zhang, X. & While, A.E. (2012). Job satisfaction among

hospital nurses revisited: A systematic review. International Journal of Nursing Studies, 49(8), 1017-1038.

Malterud, K. (2002). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Maslach, C. (1985). Utbränd. En bok om omsorgens pris. Värnamo: Natur och Kultur.

Newton, J. & Waters, V. (2001) Community palliative care clinical nurse specialists´ descriptions of stress in their work. International Journal of Palliative care, 7(11), 531-540.

Norberg, A (2011). Att känna sig otillräcklig- Om samvetsstress hos vårdpersonal. I K. Jonsson, L. Jacobsson, J. Chotai, A. Lehti, R. Adolfsson, A. Norberg, E. Salander- Renberg, H. Fällman & B. Born (Red). Depressioner - vanligare än vi vill tro (s.64-73). Medicinska fakulteten, Umeå Universitet. Hämtad 18 april, 2015, från

http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/88/88052_forskn.dag_webb.pdf

Nygren, Å., & Åsberg, M. (2012). Slutrapport: Depression och utmattning i människovårdande yrken. Hämtad 10 oktober, 2015 från

https://www.afaforsakring.se/forskning/projektkatalog/Projekt/17/

Nyman, K. (2007). Manliga sjuksköterskor blir inte fler. Vårdfokus. Hämtad 17 oktober, 2015 Från https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2007/4/Manliga-sjukskoterskor-blir-inte-fler/

Perski, A. & Rose, J. (2011). Duktighetsfällan: En överlevandshandbok för prestationsprinsessor. Stockholm: Norstedts förlag.

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, a Wolters Kluwer business.

Regionala cancercentrum i samverkan. (2012). Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014. Ansvarigt regionalt cancercentrum: Stockholm Gotland.

Rydén, O. & Stenström, U. 2008. Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Stockholm: Bonnier utbildning.

Shaefer, C., Coyne, J. C. & Lazarus, R. S. (1982). The health-related functions of social support. Journal of Behavioural Medicine, 4, 381-406.

Sheppard, K. (2015). Compassion fatigue among registered nurses: Connecting theory and research. Applied Nursing Research, 28, 57-59. doi:10.1016/j.apnr.2014.10.007

Silfverberg, G. (1999). Praktisk klokhet : om dialogens och dygdens betydelse för yrkesskicklighet och socialpolitik. Lund: FoU Skåne, Kommunförbundet Skåne.

Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa. Hämtad 16 maj, 2015, från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10723/2003-123-18_200312319.pdf

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 14 maj, 2015, från

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

Socialstyrelsen (2008). Hemsjukvård i förändring: En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer. Hämtad 12 maj, 2015, från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8800/2008-126-59_200812659.pdf

Socialstyrelsen (2010). Kommunala hälso-och sjukvårdsinsatser till äldre personer år 2009. Hämtad 14 maj, 2015, från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/halso-ochsjukvardsinsatseraldre2009

Socialstyrelsen (2015). Hemsjukvård. Hämtad 12 maj, 2015, från http://www.socialstyrelsen.se/aldre/aldreshalsa/hemsjukvard

Svensk sjuksköterskeförening (2015a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 12 maj, 2015, från

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2015b). Legitimerad sjuksköterska med

specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Hämtad 2 november, 2015, från

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf

Zangaro, G. L. & Soeken, K. L. (2007). A meta-analysis of studies of nurse´s job satisfaction. Research in Nursing and Health, 30(4), 445-458.

Vetenskapsrådet (2015). CODEX- regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 28 oktober, 2015 från http://codex.vr.se/manniska2.shtml

Wiklund, L. (2003) Vårdvetenskap i klinisk praxis, Stockholm: Natur och Kultur

Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & kultur.

Wright, K. B., Bananas, J. A., Bessarabova, E. & Bernard, D. R. (2010). A

communication competence approach to examining health care social support, stress and job burnout. Health Communication 25, 375-382.

Wu, H.-L., & Volker, D. L. (2009). Living with death and dying: the experience of taiwanese hospice nurses. Oncology Nursing Forum, 36(5), 578-584.

Åhlin, J. (2015). Stress of conscience and burnout among healthcare personnel working in residential care of older people. Doktorsavhandling. Department of nursing, Umeå Universitet, från http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:789780/FULLTEXT03.pdf

Åhlin, J., Ericson-Lidman, E., Eriksson, S., Norberg, A., & Strandberg, G. (2013). Longitudinal relationships between stress of conscience and concepts of importance. Nursing Ethics, 20(8), 927-942. doi:10.1177/0969733013484487

Bilagor

Related documents