• No results found

Förslag på fortsatt forskning

Under studiens gång har det påvisats att det finns olika sidor av avskaffandet av revisionsplikten. Det finns de som vill ta bort det frivilliga valet och de som vill ha det kvar och det vore därför intressant att jämföra dessa sidor och deras argument. Vad som också visat sig under studiens gång är intressenternas olika syn på legitimitet. Detta leder till att begreppet legitimitet kan vara av intresse att undersöka närmare, vilka olika definitioner det finns och hur dessa används i olika sammanhang.

REFERENSER

Ackermann, F., & Eden, C. (2011). Strategic Management of Stakeholders: Theory and Practice. Long Range Planning, 44(3), 179-196. doi:10.1016/j.lrp.2010.08.001 Adams, C. A., & Whelan, G. (2009). Conceptualising future change in corporate

sustainability reporting. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 22(1), 118-143. doi:10.1108/09513570910923033

Al Farooque, O., & Ahulu, H. (2017). Determinants of social and economic reportings:

Evidence from Australia, the UK and South African multinational enterprises.

International Journal of Accounting & Information Management, 25(2), 177-200.

doi:10.1108/IJAIM-01-2016-0003

Aronsson, C. (den 18 Januari 2012). sverigesradio.se. Hämtat från sverigesradio:

https://sverigesradio.se/artikel/4872679 den 25 Mars 2020

Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap? : om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Studentlitteratur AB.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (2 uppl.). Stockholm:

Liber AB.

Campbell, D., Craven, B., & Shrives, P. (2003). Voluntary social reporting in three FTSE sectors: a comment on perception and legitimacy. Accounting, Auditing &

Accountability Journal, 16(4), 558-581. doi:10.1108/09513570310492308

Carrington, T. (2014). Revision. Liber.

Cassel, F. (den 6 Maj 2014). tidningenbalans. Hämtat från tidningenbalans.se:

https://www.tidningenbalans.se/fordjupning/vart-ar-revisionen-pa-vag/ den 7 April 2020

David, M., & Sutton, D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod (1 uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

de Gooyert, V., Rouwette, E., van Kranenburg, H., & Freeman, E. (2017). Reviewing the role of stakeholders in Operational Research: A stakeholder theory perspective. European Journal of Operational Research, 262(2), 402-410. doi:10.1016/j.ejor.2017.03.079 Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental

disclosures – a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3), 282-311. doi:10.1108/09513570210435852

Deephouse, D. L., Bundy, J., Tost, L. P., & Suchman, M. C. (2017). Organizational legitimacy: six key questions. i R. Greenwood, C. Oliver, T. B. Lawrence, & R. E.

Meyer, The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism (ss. 27-54). United Kingdom: Sage Publications.

DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Field. American Sociological Review, 48(2), 147-160. doi:10.1016/S0742-3322(00)17011-1 FAR. (2012). Faronline. Hämtat från faronline.se:

https://www-faronline- se.proxy.lib.ltu.se/dokument/balans/2012/balans_nr_08-09_2012/balans_2012_n08-09_a0010/?q=%20S%C3%A4mre%20kvalitet%20p%C3%A5%20%C3%A5rsredovis ningar%20och%20fler%20f%C3%B6rseningsavgifter den 07 04 2020

Fassin, Y. (2010). A Dynamic Perspective in Freeman’s Stakeholder Model. Journal of Business Ethics, 96, 39-49. Hämtat från

https://link.springer.com/article/10.1007/s10551-011-0942-6

Freeman, E. R. (1984). Strategic Management: A Stakeholder Approach. Massachusetts:

Pitman Puplishing Inc.

Hair, J. F., Wolfinbarger, M., Money, A. H., Samouel, P., & Page, M. J. (2015). Essential of business research methods (2 uppl.). New York: Routledge.

Harrison, J. S., Bosse, D. A., & Phillips, R. A. (2010). Managing for stakeholders, stakeholder utility functions, and competitive advantage. Strategic Management Journal (John Wiley & Sons, Inc.), 31(1), 58-74. doi:10.1002/smj.801

Herrbach, O. (2005). "The art of compromise? The individual and organisational legitimacy of “irregular auditing”". Accounting, Auditing & Accountability Journal, 18(3), 390-409. doi:10.1108/09513570510600756

Jensen, H. (2010). Value Maximization, Stakeholder Theory, and the Corporate Objective Function. JOURNAL OF APPLIED CORPORATE FINANCE, 22(1), 33-42.

doi:10.1111/j.1745-6622.2010.00259.x

Justitdepartementet. (2010). En frivillig revision. Stockholm: Regeringskansliet.

Knechel, R., Niemi, L., & Sundgren, S. (2008). Determinants of Auditor Choice: Evidence from a Small Client Market. International Journal of Auditing, 12(1), 65-88.

doi:10.1111/j.1099-1123.2008.00370.x

Kuruppu, S. C., Milne, M. J., & Tilt, C. A. (2019). Gaining, maintaining and repairing organisational legitimacy: When to report and when not to report. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 32(7), 2062-2087. doi:10.1108/AAAJ-03-2013-1282

Lennox, C., & Pittman, J. (2011). Voluntary Audits versus Mandatory Audits. The Accounting Rewiev, 86(5), 1655-1678. doi:10.2308/accr-10098

L'Etang, J., & Merkelsen, H. (2011). The double‐edged sword of legitimacy in public relations. Journal of Communication Management, 15(2), 125-143.

doi:10.1108/13632541111126355

Lundin, H., & Backeström, L. (2016). Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Stockholm:

Ekobrotssmyndigheten.

Marténg, C. (den 9 April 2018). Tidningen Balans. Hämtat från Tidningen Balans:

https://www.tidningenbalans.se/nyheter/revisionsplikten-aterinfors-inte/ den 27 April 2020

Mobus, J. L. (2005). Mandatory environmental disclosures in a legitimacy theory context.

Accounting, Auditing & Accountability Journal, 18(4), 492-517.

doi:10.1108/09513570510609333

Nationalencyklopedin. (den 8 April 2020). Hämtat från ne.se:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/reliabilitet Neij, J. (den 17 November 2017). Tidningen Balans. Hämtat från tidningenbalans:

https://www.tidningenbalans.se/nyheter/allt-farre-foretag-har-revisor/ den 25 Mars 2020

Nurhayati, R., Taylor, G., Rusmin, R., Tower, G., & Chatterjee, B. (2016). Factors

determining social and environmental reporting by Indian textile and apparel firms: a test of legitimacy theory. Social Responsibility Journal, 12(1), 167-189.

doi:10.1108/SRJ-06-2013-0074

Owen, D. (2008). Chronicles of wasted time? A personal reflection on the current state of, and future prospects for, social and environmental accounting research. Accounting, Auditing & Accountability Journal,, 21(2), 240-267.

doi:10.1108/09513570810854428

Proposition. (2009/10:204). Regeringens proposition - En frivillig revision. Stockholm:

Justitdepartementet. Hämtat från https://data.riksdagen.se/fil/9797D329-85C6-4614-B820-7C38EBEB0F2B

Regeringen. (den 9 April 2018). Regeringskansliet. Hämtat från regeringen.se:

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2018/04/skr.-201718201/

Riksrevisionen. (2017). Avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag - en reform som kostar mer än den smakar. Stockholm: Riksrevisionen.

Roberts, R. (1992). Determinants of corporate social responsibility disclosure: An application of stakeholder theory. Accounting, organisations and society, 17(6), 595-612. Hämtat från

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.460.1484&rep=rep1&type=

pdf

Schuman, M. C. (1995). MANAGING LEGITIMACY: STRATEGIC AND

INSTITUTIONAL APPROACHE. Academy o/ Management Review, 20(3), 571-610.

doi:10.5465/amr.1995.9508080331

Sikka, P. (2008). Enterprise culture and accountancy firms: new masters of the universe.

Accounting, Auditing & Accountability Journal, 21(2), 268-295.

doi:10.1108/09513570810854437

SOU. (2008:32). Avskaffandet av revisionsplikt i små företag. Stockholm:

Justitdepartementet. Hämtat från

https://www.regeringen.se/49bb8e/contentassets/053cd8567e8e4f9eb722ba734d0186c 8/avskaffande-av-revisionsplikten-for-sma-foretag-hela-dokumentet-sou-200832

BILAGOR

Bilaga 1. Intervjufrågor

1. Vad är er roll på banken?

2. Har ni arbetat före och efter avskaffandet av revisionsplikten (2010)?

3. Vad har ni för relation till era företagskunder? Har de en och samma bankkontakt eller varierar det?

4. Hur ser ni på er roll som intressenter?

5. Om ni ska låna ut pengar till en företagskund, vilka kriterier är viktiga för er i beslutet?

6. Vad anser ni som bank påverkar ett företags legitimitet?

7. Vad har ni för syn som bank på avskaffandet av revisionsplikt/frivillig revision?

8. Tycker ni att företag bör använda sig av revisor och varför/varför inte?

9. Hur ser er utlåning ut till företag utan revisor?

10. Anser ni att företagets legitimitet påverkas ifall de inte använder sig av en revisor?

11. Har ni någon erfarenhet av ett företag som tidigare haft revisor men som ej har det längre?

12. Anser ni att legitimitet är viktigt vid beslut om ni ska ta in en företagskund och ge ut lån?

13. Använder ni begreppet känd kund: påverkar det tillförlitligheten hos kunden?

14. Anser ni att er risk har ökat sedan avskaffandet av revisionsplikt?

15. Anser ni att risken för ekonomisk brottslighet har ökat sedan avskaffandet av revisionsplikt?

16. Har ni något övrigt ni vill tillägga?

Related documents