• No results found

Denna studie ger endast en indikation om uppfattningar kring hälsosamtalen i Västmanland. För vidare forskning kan det vara intressant att studera fler än sex 50-åringars uppfattningar om hälsosamtalen. Det skulle även vara intressant att undersöka skillnader hur andra län i Sverige arbetar med hälsosamtalen och vad det ger för resultat. Fortsatt forskning inom ämnesområdet kan vara att undersöka hur förebyggande insatser som hälsosamtal påverkar hälsan i stort.

REFERENSLISTA

1177 Vårdguiden. (2019). Hälsosamtal för dig som är 50 år. Hämtad 2020-03-10 från https://www.1177.se/Vastmanland/liv--halsa/sunda-vanor/vastmanlands halsosamtal/

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber. Andersson, S. (2018). Hälsopsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Axelsson, R., & Axelsson, S.B. (2006). Integration and Collaboration in Public Health: A Conceptual Framework. Journal of Health Planning and Management, 21(1), 75-88. doi:10.1002/hpm.826

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 2). Stockholm: Liber. Dawber, T.R., Moore, F.E., & Mann, G.V. (2015). II Coronary Heart Disease in the

Framingham Study. International Journal of Epidemiology, 44(6), 1767-1780. doi:10.1093/ije/dyv346

Ejlertsson, G., & Andersson, I. (2009). Folkhälsa- några begreppsdefinitioner. I I. Andersson & G. Ejlertsson (Red.) Folkhälsa som tvärvetenskap (s. 17-26). Lund:

Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2018). Öppna jämförelser folkhälsa 2019. Östersund: Folkhälsomyndigheten.

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education

Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Graneheim, U.H., Lindgren, B.M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. doi: 10.1016/j.nedt.2017.06.002

Hellstrand, M. (2018). Uppföljningsrapport 2017: Västmanlands hälsosamtal för 50

åringar. Västerås: Region Västmanland.

Hellstrand, M., Simonsson, B., Engström, S., Nilsson, K.W., & Molarius, A. (2017). A health dialogue intervention reduces cardiovascular risk factor levels: a population based randomised controlled trial in Swedish primary care setting with 1-year follow-up.

BMC Public Health, 17(1), 669. doi: 10.1186/s12889-017-4670-4

Journath, G., Hammar, N., Elofsson, S., Linnersjö, A., Vikström, M., & Walldius, G., ...& Hellénius, M.L. (2015). Time Trends in Incidence and Mortality of Acute Myocardial Infarction, and All-Cause Mortality following a Cardiovascular Prevention Program in Sweden. PLOS ONE, 10(11), e0140201. doi: 10.1371/journal.pone.0140201

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun (uppl. 3). Lund: Studentlitteratur.

Lingfors, H., & Persson, L.G. (2019). All-cause mortality among young men 24-26 years after a lifestyle health dialogue in Swedish primary care setting: a longitudinal follow-up register study. BMJ Open, 9(1), e022472. doi: 10.1136/bmjopen-2018-022474 Norberg, M., Wall, S., Boman, K., & Weinehall, L. (2010). The Västerbotten Intervention

Programme: background, design and implications. Global Health Action 3(1), 4643. doi:10.3402/gha.v3i0.4643

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa- en utvecklad folkhälsopolitik. Hämtad från

https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2f 6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf Raynor, D.T. (2012). Health Literacy. BMJ, 344, e2188. doi: 10.1136/bmj.e2188

Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan Agenda 2030 2018-2020. Stockholm: Regeringskansliet.

Region Halland. (2020). Metodstöd för riktade hälsosamtal. Hämtad 2020-04-20 från https://vardgivare.regionhalland.se/app/uploads/2020/02/Metodstöd-RiH. Version-1.0.pdf

Region Västmanland. (2018). Hälsan i Västmanlands kommuner och områden 2018. Hämtad 2020-05-08 https://regionvastmanland.se/globalassets/utveckla

vastmanland/utvecklingsomraden/valfard-och-folkhalsa/liv-och-halsa/2018 halsani- vastmanlands-kommuner-och-omraden.pdf

Region Västmanland. (2020). Hälsoinriktat arbete. Hämtad 2020-03-10 från https://regionvastmanland.se/vardgivare/behandlingsstod/halsoinriktat arbete/halsoinriktat-arbete/

Olander, E., Ringsberg, K., & Tillgren, P. (2014) Health literacy: Ett dynamiskt begrepp.I K Ringsberg, E Olander., & P Tillgren (Red.). Health literacy: teori och praktik i

hälsofrämjande arbete (ss. 47-74). Lund: Studentlitteratur.

Rosenstock, I-M., Stretcher, V-J., & Becker, M-H. (1988). Social Learning Theory and the Health Belief Model. Health Education Quarterly 15(2), 175-183. doi:

10.1177/109019818801500203

Socialstyrelsen. (2018a). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2018b). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2018c). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid

ohälsosamma levnadsvanor. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer. Hämtad 2020-03-11 från

United Nations. (2015). Transforming our world: Agenda 2030 for sustainable

development. New York: United Nations.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

World Health Organization. (1948). Constitution of the World Health Organization. World Health Organization. Hämtad 2020-05-25 från

BILAGA A. MISSIVBREV

Hej!

Jag heter Tove Janson och jag studerar folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Jag går sista terminen och ska nu göra mitt examensarbete på kandidatnivå. Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning 50-åringar har om hälsosamtalen som de deltagit i inom Region Västmanland.

Jag är intresserad av att intervjua dig och fem andra i 50-års åldern som har deltagit i hälsosamtalen för att få reda på era uppfattningar kring att delta i hälsosamtalen. Varje enskild intervju kommer ta ungefär 30-40 minuter och kommer troligtvis att äga rum under vecka 11-12. Om du är intresserad återkommer jag om tid och plats för intervjuernas

genomförande.

Intervjuerna kommer att spelas in som en ljudfil för att sedan kunna transkriberas och analyseras. För att resultera i studiens resultat. De enda som kommer kunna ta del av materialet är jag och min handledare vilket innebär att alla uppgifter som du lämnar ut kommer att behandlas konfidentiellt.

Materialet kommer endast att användas för denna studie och kommer sedan att raderas efter att examensarbetet är examinerat. Ingen av deltagarna i studien kommer att kunna

identifieras.

Det är frivilligt att delta i studien och du har möjlighet att avbryta din medverkan när som helst.

Mitt examensarbete förväntas vara klart i maj i år och därefter kommer det att publiceras i databasen DiVA vid Mälardalens högskola.

Hör gärna av dig till mig eller min handledare för mer kontakt eller funderingar kring studien. Hälsningar, Tove Janson Tove Janson Kontaktuppgifter: E-post: tjn17010@student.mdh.se Telefonnummer: 076-5602502

Handledare: Anita Larsson Kontaktuppgifter:

BILAGA B. INTERVJUGUIDE

Denna intervju är en del av mitt examensarbete där syftet med intervjun är att undersöka vilka uppfattningar 50-åringar har om hälsosamtalen som ni deltagit i inom Region Västmanland. Hälsosamtalet fokuserar främst på att förebygga pre-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns inga svar som är rätt eller fel utan det jag vill få reda på är dina uppfattningar om hälsosamtalet. Du behöver inte känna att du ska svara så som ”jag vill ha det”.

Som jag även nämnde i missivbrevet kommer intervjuerna spelas in och materialet kommer endast användas i studien och därefter raderas. Det är bara jag och min handledare som kommer kunna ta del av materialet.

Bakgrundsfrågor

Kan du berätta lite om dig själv... Vad arbetar du med?

Uppfattning om inbjudan till hälsosamtal

- Vad du visste om hälsosamtalen innan du blev kallad på ett?

- Kan du beskriva vad du fick för information om vad hälsosamtalets syfte var innan besöket?

- Kan du beskriva för mig varför du valde att gå på hälsosamtalet? - Vad betydde hälsosamtalet för dig?

- Vilka förväntningar du hade på hälsosamtalet...

Nu har vi pratat om inbjudan till hälsosamtalen är det något mer du skulle kunna tänka dig vilja ta upp som inte tagits upp ännu?

Uppfattning om deltagandet i hälsosamtalen

- Vad tycker du om att 50-åringar blir erbjudna hälsosamtal? - Vilken var din uppfattning av besöket i sin helhet?

- Kan du beskriva hur du tyckte frågorna som ställdes under hälsosamtalet var? - Vilka ämnesområden togs upp i hälsosamtalet?

- Fanns det några ämnesområden som du saknade/hade tyckt varit viktigare att ta upp?

- Hur tycker du genomförandet av hälsosamtalet var? - Hur hade du annars önskat att det gick till? - Hur involverad kände du dig i hälsosamtalet?

- Vilka fördelar tycker du att det finns med att bli erbjuden hälsosamtal?

- Efter hälsosamtalet var gjort fick du någon möjlighet att ge någon feedback om genomförandet?

Nu har vi pratat om din uppfattning om deltagandet i hälsosamtalen är det något mer du skulle kunna tänka dig vilja ta upp som vi inte har pratat om?

Uppfattning om hälsosamtalens påverkan på hälsan

- Vad är det viktigaste som du tagit med dig från hälsosamtalet som gäller din egen hälsa?

- Vilka förändringar har du själv gjort efter hälsosamtalet?

- Kan du beskriva hur du tog till dig av de råd du fick under hälsosamtalet? - Vilka förändringar hade du själv önskat att du hade gjort?

- Om du skulle rekommendera någon annan att gå på hälsosamtalet- vad skulle du säga då?

- Hur ofta tycker du att samtalen bör göras? Avslutning

Finns det något du vill tillägga som har kommit upp under intervjuns gång? Tack för din medverkan!

Related documents