• No results found

Jag föreslår fler longitudinella studier, i likhet med de som Pérez Prieto (1992) gjorde, där man följer elever med funktionsnedsättningar under en längre tid. I det sammanhanget skulle man också undersöka hur många av eleverna med funktionsnedsättningar som går vidare till och fullföljer högskolestudier. Får alla elever det stöd de behöver och hur ser det särskilda stödet ut? Blir det svårare att få gehör för att man behöver stöd ju längre man kommer i utbildningen? Kan man även på högskolan få mer tid på sig och bra folk kring sig?

Att använda sig av utbildningsbiografier inom högskolan, såsom Domincé (2000) beskrivit det, ser jag som något som skulle kunna belysa utbildningsvillkor alla studenter.

Ett annat förslag är att ta reda på mer om elevassistenternas funktion som särskilt stöd. Hur resonerar man när man tillsätter en assistent? Vilka arbetsuppgifter ingår och hur stödjer man assistenterna i deras arbete?

Jag ser också att det finns behov av att ta reda på mer om hur idrottsämnet fungerar i skolan för elever med funktionsnedsättningar. Hur resonerar lärarna och vilka kunskaper har de om idrott och funktionsnedsättningar?

I bakgrunden har jag beskrivit hur forskare menar att den marknadsstyrda skolan utgör ett hot mot den inkluderande skolan och att segregerande lösningar blivit allt vanligare. Ett ytterligare ämne för vidare forskning skulle då kunna vara att ta reda på hur detta specifikt fungerar för elever med funktionsnedsättningar och hur man politiskt argumenterar kring detta.

Referenser

Ainscow, M. (2000).The next step for special education: Supporting the development of inclusive practices.

British Journal Of Special Education, 27(2), 76-80.

Alvesson,M., & Deetz,S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla-några filosofiska trådar. Stockholm: Liber AB.

Assarson, I. (2012). Råd för skrivande av självständigt arbete på avancerad nivå. Stockholms Universitet.

Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Carlsson, R., & Nilholm.(2004). Demokrati och inkludering - begreppsdiskussion. Utbildning & Demokrati 13(2),77-95.

Dominicé, P. (2000). Learning from our lives. Using educational biographies with adults. San Francisco: Jossey Bass inc.

Dyson, A. (2001). Special needs education as the way to equity: An alternative approach? Support for learning, 16, 99-104.

Ek, U. (2000). Children with visual disorders: cognitive development, developmental disorders and consequences for treatment and counseling. Doktorsavhandling. Stockholm: Univ., Stockholm.

Fernell, E. & Landgren, M. (2013, 10 april). Teoretiskt svaga elever behöver bättre stöd. Svenska Dagbladet.

Hämtat den 12 maj 2013 från http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/teoretiskt-svaga-elever-behover-battre-stod_8070464.svd

Gadler, U. (2011). En skola för alla - gäller det alla?: statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet. Doktorsavhandling. Växjö: Linnéuniversitetet, 2011. Växjö, Kalmar.

Giota, J. & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Goodson, I.F. & Numan, Ulf. (2003). Livshistoria och professionsutveckling. Berättelser om lärares liv och arbete. Lund: Studentlitteratur.

Grönvik, L. (2005). Funktionshinder-ett mångtydigt begrepp. I: Söder, M. (red). Forskning om funktionshinder.

Problem-utmaningar – och möjligheter.(ss. 37-62.) Lund: Studentlitteratur.

Gytz Olesen, S. (2004). Pierre Bourdieu. I: Gytz Olesen, S, & Möller Pedersen, P. (red). Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv.( ss 141-169.) Lund: Studentlitteratur.

Göransson, K., Nilholm, C., & Karlsson, K. (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis.

International Journal of Inclusive Education, 15, 541–555.

Haug, P. (1998). Specialpedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket.

Heimdahl Mattson, E. (1998). The school situation of students with motor disabilities: interaction of individual prerequisites and environmental demands. Doktorsavhandling. Stockholm: Univ., Stockholm.

Heimdahl Mattson, E. (2006). Mot en inkluderande skola? Skolledares syn på specialpedagogiska insatser: en jämförande studie 1996 och 2006. Stockholm: Specialpedagogiska institutet.

Heimdahl Mattson, E. (2008). Mot en inkluderande skola? Elevers syn på specialpedagogiska insatser.

Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Hjörne, E., & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts förlag.

Ingestad, G. (2006). Dokumenterat utanförskap: om skolbarn som inte når målen. Doktorsavhandling.

Lund: Lunds universitet, 2006. Lund.

Krigger, K. W.(2006). Cerebral palsy: An owerwiew. American Family Psysician, 73(1), 91-100.

Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Nadeau, L., & Tessier, R. (2006) Social adjustment of children with cerebral palsy in mainstream classes: peer perception. Developmental Medicine & Child Neurology ,48(5), 331–336.

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd-vad betyder det och vad vet vi? Forskning i Fokus 28. Myndigheten för skolutveckling.

Nirje, B. (2003). Normaliseringsprincipen. Lund: Studentlitteratur

Nygren, G. (2008). Skolvardag med rörelsehinder: en etnologisk studie. Uppsala: Uppsala universitet.

Paulsson, K., & Stenberg, L. (2008). Särskild, särskiljd eller avskiljd? Om skolsituationen för elever med rörelsehinder. Oavkortad version. Hämtat från http://www.ungafunkisar.se/wp-content/uploads/2012/11/stora-rapporten.pdf

Pérez Prieto, H. (1992). Skola och erfarenhet: elevernas perspektiv:en grupp elevers skolerfarenheter i ett longitudinellt perspektiv, Doktorsavhandling. Uppsala: Univ., Uppsala.

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar.(2011). Skolad eller spolad? Årsrapport 2011.

SFS 1985:1100. Skollagen. Stockholm: Riksdagen.

SFS 1994:1194. Grundskoleförordningen. Stockholm: Riksdagen.

SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Riksdagen.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Riksdagen.

Skolinspektionen. (2010). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningar i gymnasieskolan. Rapport 2010:4

Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94.

Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skrtic, T.M. (2005). A political economy of learning disabilities. Learning Disability Quarterly. 2005, 28 (2), 149-155.

Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF).

Specialpedagogiska skolmyndigheten.(2013). Rörelsehinder. Hämtat den 13 maj 2013 från Specialpedagogiska skolmyndigheten, http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Rorelsehinder/

Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori för lärare-en introduktion. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie

2/2006.

Szönyi, K. (2009). Elever i särskilda undersökningsgrupper-elever och föräldrars perspektiv.

Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.

Tangen, R. (2009). Conceptualising quality of school life from pupils’ perspectives: a four-dimensional model.

International Journal of Inclusive Education. 13( 8), 829-844.

Utrikesdepartementet. (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm:

Utrikesdepartementet.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Wigg, U. (2009). Att analysera livsberättelser. I: Fejes, A. & Thornberg, R.(red). Handbok i kvalitativ analys.

(ss. 198-215.) Stockholm: Liber.

Bilaga 1 Missivbrev

Missivbrev 2013-02-25 Hej!

Jag heter Ingrid Dahlberg Nylund och studerar på specialpedagogprogrammet vid Stockholms

universitet. Under vårterminen 2013 ska jag skriva den avslutande magisteruppsatsen. Syftet med min uppsats är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur unga vuxna beskriver sina upplevelser av delaktighet under skoltiden.

Jag kommer att intervjua dig utifrån en s.k. intervjuguide vilket innebär att du får berätta ganska fritt utifrån några givna frågeställningar. Frågorna kan t.ex. handla om vilka skolor du gått i, hur en vanlig skoldag kunde se ut, personer du minns, vilka ämnen du tyckt om och om du har haft någon form av specialpedagogiskt stöd.

Intervjun kommer att ta ungefär 1 -2 timmar och sedan behöver vi träffas ytterligare en gång för att du ska kunna komplettera och justera den tolkning jag har gjort av din berättelse.

Jag vill gärna spela in vårt samtal för minnets skull, men så fort jag skrivit ut samtalet kommer inspelningen att raderas. Jag kommer sedan att analysera och redovisa dina svar i en form som kallas för livsberättelser.

Vetenskapsrådets etiska regler kommer att följas, vilket innebär att dina svar kommer att behandlas konfidentiellt enligt gällande normer. Självklart kommer du att få vara anonym och varken namn på skolor, personer eller platser kommer att nämnas. Redovisningen av resultat sker så att alla möjligheter till identifikation undanröjs. När min studie är färdig kommer jag att förstöra allt intervjumaterial.

Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan.

Lotta Larsson, som jag känner genom RBU, har lovat att hjälpa mig att distribuera detta brev men hon kommer inte att få veta vilka som väljer att medverka eftersom du ska ta direkt kontakt med mig om du vill vara med i undersökningen. Du kontaktar mig via mejlen eller om du hellre vill ringa. Det vore bra om du i så fall kontaktar mig ganska omgående, inom de närmaste dagarna. Det kan också hända att jag ringer dig!

Det skulle vara oerhört viktigt och betydelsefullt om du ville berätta din skolhistoria för mig.

Det finns inte så många vetenskapliga studier där elever med funktionsnedsättningar själva berättar om sina skolupplevelser. Jag vore mycket tacksam om du ville delta och dela med dig av dina erfarenheter, kunskaper och din tid!

Med vänliga hälsingar Ingrid Dahlberg Nylund, Storvreta

Bilaga 2 Intervjuguide

Då- NU- Framtid (Tangen: The circular dimension of time-present meanings and values of past experiences.)

• Gy val? Hur tänkte du då?

• Studenten?

• Vad gör du nu?

Vem är du?

Mening: (Tangen: Schooling as a life-mode-”meaningful” school work.)

• Vilka skolor? Beskriv skolorna

• Beskriv en skoldag.

• Minns du din första skoldag, hur det såg ut.

• Vilka favoritämnen hade du?

• Hur tog du dig till skolan?

• Vilken period i skolan tyckte du bäst om?

• Några ämnen du inte tyckte om?

• Var du särskilt duktig i något ämne? Fick du möjlighet att visa det?

• Var det något ämne som du hade speciella svårigheter i?

• Fick du rätt stöd och tillräckligt så att du fick visa din fulla potential?

• Om du fick särskilt stöd -vad bestod det av?(T.ex. Tekniska hjälpmedel, Dator, Assistent, Kognitionsstöd, konsulenter, särskilt stöd, Planering, Kontakt med speciallärare/pedagog, övriga resurspersoner, Schema anpassning, grupprum?)

• Hade du assistent? Hur användes den?

• Grupparbete? Provsituationer? Samarbete med klasskamrater?

• Placering i klassrum.

• Åtgärdsprogram? Föräldramedverkan, egen möjlighet att påverka det?

• Samarbete mellan lärare, gick infon fram?

• Betyg? I alla ämnen? Nöjd?

Var du särskilt duktig i något ämne? Fick du möjlighet att

Related documents