Det finns naturligtvis många typer av organisationer som har nytta av kunskapspro- filer, projektbaserade organisationer är en. Vid sammansättningen av ett projekt- team är det nödvändigt att få med behövd kunskap för att lyckas men det är ännu viktigare att skapa ett dynamiskt team som kan leda arbetet framåt.
Med tillgång till kunskapsprofiler vet organisationen vem som har vilken kunskap men också vilka personlighetstyper som kompletterar varandra och vilka anställda som har liknande intressen och hobbyer. Sammantaget ger kunskapsprofilerna organisationen möjlighet att tillsätta projektteam där medlemmarna trivs med varandra och gemensamt arbetar för att driva projektet framåt. Vårt förslag för vidare forskning är därför att undersöka hur kunskapsprofiler kan underlätta till- sättandet av projektteam.
7
Metoddiskussion och egna reflektioner
Vi har valt halvstrukturerade intervjuer som vår datainsamlingsmetod. Andersson (1985) menar att nackdelen med halvstrukturerade intervjuer är att svaren kan bli svårtolkade och inte så enkla att jämföra med andra respondenters. Fördelen är att forskaren inte leder in respondenten i sina egna tankebanor och tolkningar av situa- tionen (ibid).
Tanken med vårt val av halvstrukturerade intervjuer med frågeguide var att vi ville få en beskrivning av respondenternas uthyrningsverksamhet opåverkad av våra mentala modeller och uppfattningar. Vi anser därför att fördelarna med de beskri- vande svaren uppväger nackdelarna med de större svårigheterna att analysera inter- vjuerna.
Att en av respondenterna nekade användning av bandspelare vid intervjutillfället ledde till att vi beslutade att inte nyttja bandspelare vid någon av intervjuerna. Det innebär att vi saknar en fullständig utskrift av intervjuerna men samtliga respon- denter har gett oss tillåtelse att återkomma med kompletterande frågor vid behov. Det visade sig även att vi hade gjort liknande anteckningar vid intervjutillfällena och tolkat de svar som respondenterna gav på samma sätt, vilket medför att vi inte upplever att avsaknad av bandspelare har påverkat vår undersökning i negativ rikt- ning.
Ett annat val av datainsamlingsmetod, som t ex enkäter, hade kanske gett oss ett bättre underlag till analysen av resultatet. En enkät utformad för att fånga den be- skrivning som vi har eftersökt skulle i stora drag likna en strukturerad intervju med öppna svarsalternativ. Enkäten hade i så fall innehållit samma typ av frågor som våra intervjuer, men respondenterna hade blivit styrda av vår struktur och vi hade förmodligen inte lyckats få en lika stor förståelse för hur respondentens ser på situationen.
I en enkätundersökning finns det inte heller någon möjlighet att ställa följdfrågor för att fylla ut med kompletterande detaljer där respondenterna inte har lämnat svar som motsvarar intentionerna med frågan. Enkätsvar tenderar dessutom att bli något kortfattade vilket innebär att det djup som kan fångas i en personlig intervju inte kan uppnås genom en enkätundersökning. Vi tycker att djupet i fallstudiens person- liga intervjuer ger en tydligare beskrivning av fenomenet än bredden i en enkätun- dersökning kan göra.
Samtliga respondenter är personal i chefsposition. Vid den initiala kontakten med det första företaget fick vi indikationer att det var känsliga uppgifter som vi in- tresserade oss för och företaget ville därför att vi skulle intervjua någon anställd med personalansvar.
För att intervjuerna skulle bli så jämförbara som möjligt ansåg vi att alla respon- denter måste inneha en liknande befattning. Det kan tyckas att bemanningsansvarig personal hade kunnat ge mer initierade svar, men våra respondenter har alla arbetat eller arbetar med bemanningssystemen och vi anser därför att vi har fått givande och insiktsfulla svar på våra frågor.
Ett sätt att stärka rimligheten och trovärdigheten i undersökningen hade varit att utföra fler intervjuer med personer på olika hierarkiska nivåer inom företagen. Fler intervjuer hade kanske gett oss en större variation i svaren men vår bedömning är att det inte hade lett till ett annorlunda resultat, snarare ytterligare en förstärkning av det uppnådda resultatet.
Vi hade också kunnat utföra observationer för att studera hur t ex en anställnings- intervju utförs och hur bemanningssystemen fungerar i praktiken men fallföretagen anser att de behandlar känsliga uppgifter i samband med intervjuer och i systemen. Vi har därför inte haft någon möjlighet att analysera det praktiska förfarandet. Vid vår litteraturstudie upplevde vi problem med att hitta praktiska exempel på kunskapsprofiler. Vi har valt att ta fasta på Brookings (1999) förslag till kunskaps- profiler eftersom vi tycker att de är generella och applicerbara även i svenska före- tag. Vi anser att de kan ligga till grund för kunskapsprofilering utformad och utvecklad efter företagens särskilda behov.
Vi har slutligen uppmärksammat att svenskan är ett fattigt språk, åtminstone i jämförelse med det engelska språket. Vi har vid några tillfällen haft en hel del huvudbry att översätta och tolka de uttryck som har använts i den engelskspråkiga KM-litteratur vi har studerat. Ett typiskt exempel på det svenska språkets begräns- ning är Rolfs (1995) studie av begreppet kunskap och den engelska motsvarigheten ’knowledge’, där ’knowledge’ har en vidare innebörd än översättningen kunskap.
Referenser
Alarik, B. & Diedrich, A. (2000). Knowledge management. Hur svenska
multinationella företag tillvaratar och sprider sina kunskaper (FE-rapport 2000-
375). Göteborg: Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Andersson, B-E. (1985). Som man frågar får man svar – en introduktion i intervju-
och enkätteknik. Kristianstad: Rabén & Sjögren.
Bertels, T. & Savage, C.M. (1998). Tough Questions on Knowledge Management. I Von Krogh, G., Roos, J. & Kleine, D. (Ed.), Knowing in Firms: Understanding,
Managing and Measuring Knowledge. London: SAGE publications Ltd.
Bixler, C. (2002). Codification, personalization, integration. A strategy for selecting an applying KM tools. KMWorld vol 11, issue 3. URL:
http://www.kmworld.com/publications/magazine/index.cfm?action=readarticle&Ar ticle_ID=1224&Publication_ID=67
Braf, E. (2000). Organisationers kunskapsverksamheter – en kritisk studie av
“knowledge management”. Linköping: Institutionen för datavetenskap.
Brooking, A. (1999). Corporate Memory: Strategies for Knowledge Management. London: International Thomson Business Press.
Cambridge International Dictionary of English Online “http://dictionary.cambridge.org” (030307)
Carlsson, B. (1988). Grundläggande forskningsmetodik för vårdvetenskap och
beteendevetenskap. Göteborg: Almqvist & Wiksell.
Davenport, T. H. & Prusak, L. (1998). Working knowledge. How organizations
manage what they know. Boston: Harvard Business School Press.
Ekelund, T. (1999). Personuppgiftslagen och Datalagen. Med övergångsregler. Stockholm: Allduplo Avthentes.
Hansen, M., Nohria, N. & Tierney, T. (1999, mars-april). What’s your strategy for managing knowledge?. Harvard Business Review, reprint 990206.
Harlow & Longman (1995). Longman dictionary of contemporary English. München: Langenscheidt-Longman.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1991). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Lyons, K., L. (2000). Using Patterns to Capture Tacit Knowledge and Enhance Knowledge Transfer in Virtual Teams. I Malhotra, Y. (Ed.), Knowledge
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Mårtensson, M. (1999). Knowledge management – kunskapsarkivering eller kunskapsaktivering?. I Nilsson, L-L. (Red.), Sveriges Tekniska Attachéers årsbok. Stockholm: Sveriges Tekniska attachéer.
Nonaka, I. & Takeuchi, H. (1995). The knowledge-creating company. Oxford: Oxford University Press.
Norén, L. (1990). Fallstudiens trovärdighet. (FE-rapport 1990-305). Göteborg: Göteborgs universitet, företagsekonomiska institutionen.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Tredje upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Patel, R. & Tebelius, U. (1987). Grundbok i forskningsmetodik. Kvalitativt och
kvantitativt. Lund: Studentlitteratur.
Petersson, R. & Reinholdsson, K. (1998). Personuppgiftslagen i praktiken. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Saunders, M. & Thornhill, A. (2000). Research Methods for Business Students. Essex: Prentice Hall.
Teece, D. J. (2001) Strategies for Managing Knowledge Assets: The Role of Firm Structure and Industrial Context. I Nonaka, I & Teece D. J. (Ed.), Managing
industrial knowledge, creation, transfer and utilization. London: SAGE
publications Ltd.
Trost, J. (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Turban, E. & Aronson, J. E. (2001). Decision support systems and intelligent
systems. New Jersey: Prentice-Hall, Inc.
Ward, A. & Alexander, B. (1998-2001). Anthropology and Knowledge
Codification: A Journey from the Amazon Rain Forests to Amazon.com. URL:
http://www.workfrontiers.com/Anthropology.htm#codify (030414) Varma, N. & Narayan, S (2000). Knowledge Management Perspective &
Dimensions. URL: http://www.spjimr.org/whatsnew/kmgmtfull.htm (030401)
Winter, J. (1992). Problemformulering, undersökning och rapport. Tredje upplagan. Malmö: Almqvist & Wiksell.
Bilaga A
Frågeguide:
• Beskriv verksamheten
• Dina arbetsuppgifter – anställning • Beskriv hur bemanningen går till • System för bemanningen
• Vilka uppgifter finns tillgängliga? • Vad lagras om anställda?
• Vem har tillgång till uppgifterna? • Vilka uppgifter uppdateras? • Vem uppdaterar uppgifterna? • Fördelar?
• Nackdelar? • Önskemål?