I samhället i stort finns en ökad fokusering på mätbarhet och standardisering. Detta leder oss fram till frågan om portföljmetodiken kan standardiseras och effektiviseras eller om det i slutändan fortfarande kommer vara ett pedagogiskt hantverk? Kanske är hantverket en förutsättning för att inspirera eleverna att ta ansvar? Alltså, hur får vi eleverna att tidigt ta ansvar för sitt eget skolarbete och utrustar dem med en förmåga att med gott självförtroende själva driva sitt arbete framåt?
Den svenska skolan digitaliseras. Jag har bland mina elever med framgång använt papperskopior av portföljerna. Kan den digitala portföljen vara ett alternativ eller skapar den bara merarbete? Vad tycker eleverna om att jobba med dator jämfört med att skriva och skissa på papper? Vilken arbetsform gynnar olika elevgrupper? Finns det en pedagogisk poäng i att skriva sin portfölj för hand?
8 Referenser och bilagor
Andrade, H. L. (2019). A critical review on research on student self-assessment. Frontiers in Education, 27 August 2019. Doi: 10.3389/feduc.2019.00087.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg – till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study. Department of Mathematics and Science Education, Stockholm University.
Björklund Boistrup, L. (2014) Att fånga lärandet i flykten. Lindström, L., Lindberg, V. (red) (2005). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag.
Bryman (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Güneş, P. (2020). Teachers’ perceptions of competence related to rubrics and the problems they confront. International Online Journal of Education and Teaching (IOJET), 7(3). 1239-1250. https://iojet.org/index.php/IOJET/article/view/849.
Jönsson, A. (2014). Att bedöma naturvetenskapligt arbetssätt. Lindström, L., Lindberg, V. (red). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag.
Jönsson, A. (2020). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Hattie, J., Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research. 77, 81–112. doi: 10.3102/003465430298487.
Hurtig, M. (2007). Jag vågar visa att jag kan. Om meningsskapande med digitala portföljer. Doktorsavhandling 2007:45. Luleå tekniska universitet, Institutionen för pedagogik och lärande.
Klapp Lekholm, A (2011). Vad mäter betygen? Lundahl, C, Folke-Fichtelius, M (Red), Bedömning i och av skolan - praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur.
Lindström, L (2014). Portföljmetodik i estetiska ämnen. Lindström, L., Lindberg, V.(red) (2005). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag.
Lundahl, C., Folke-Fichtelius, M (red) (2011). Bedömning i och av skolan - praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. Davidsson, B (2019). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Panadero, E., Jönsson, A. (2013). The use of scoring rubrics for formative assessment purposes revisited: A review. Educational Research Review, 9, 129-144.
Skolverket (2017). Multimodala resurser för lärande. Titti Campopiano, Peter Hasselskog & Marléne Johansson, Göteborgs universitet.
Skolverket (2020). Läroplan och kursplan för grundskolan. SKOLFS 2010:37, utges av Regeringen.
Wisniewski, B., Zierer, K., Hattie, J. (2020). The Power of Feedback Revisited: A Meta-Analysis of Educational Feedback Research. Frontiers in Psychology, 22 January 2020, https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.03087.
Zimmerman, B. J. (2013). From cognitive modeling to self-regulation: A social cognitive career path. Educational Psychologist, 48, 135-147.
Bilaga 1 – Portfölj
Portfölj:
Dryckesförpackning
till Putte i Parken!
Namn:Klass:
Hej!
Vi skulle vilja ha hjälp att designa och utveckla en dryckesförpackning för vår nya dryck som vi kommer sälja på festivalen Putte i Parken. Vi vänder oss till er för ni är unga och kreativa och vet vad ungdomar uppskattar!
Vi som beställare önskar följande:
✓ Förpackningen ska ha en design (utseende eller detalj) som gör att den som druckit ur förpackningen skall känna igen den som festivalens specifika produkt.
✓ Förpackningen måste bidra med så lite negativ påverkan som möjligt på miljön. ✓ Förpackningen ska enkelt kunna plattas ihop efter användning för att underlätta
sophantering.
✓ Förpackningen ska rymma max 5 dl.
Vänliga hälsningar från Ledningen på Putte i Parken!
Arbetsgång
• Vi kommer jobba med den här portföljen där ni dokumenterar ert arbete
• Inför slutinlämningen kommer ni få feedback av lärare på hur ni kan förbättra er produkt och nå ett bättre omdöme
Bedömning
• Er design - skiss och prototyp
• Hur ni resonerar om likheter och skillnader mellan några olika material till er förpackning • Hur ni sätter er förpackning i ett större sammanhang genom att berätta om materialets
livscykel och miljöpåverkan
Ingenjörer, tekniker och arkitekter brukar jobba med något som kallas teknikutvecklingsarbete. Det går till såhär:
1. Identifiera behov: Hur ser behovet ut?
2. Undersök och analysera: Hur löser vi bäst vårt uppdrag? 3. Förslag till lösning: Vi utarbetar en skiss/ritning!
4. Konstruktion: Vi konstruerar en prototyp i skala 1:1. 5. Utprövning: Vi testar och presenterar vår produkt!
Vi ska träna oss i denna arbetsform så vi arbetar efter listan, punkt för punkt. Nu kör vi igång!
1. Identifiera behov
Här söker vi svar på följande frågor: • Vad önskar beställaren?
• Vem är förpackningen till för (spädbarn/barn/ungdomar/vuxna/husdjur)? • Vad ska förvaras i din förpackning?
• Vilka egenskaper måste din förpackning ha?
2. Undersök och analysera
Här ska du analysera olika funktioner och materialval samt eventuell påverkan på miljön, samhället och människan.
• Hur ska du designa din förpackning? Hur gör du din förpackning unik? Finns det några speciella funktioner du vill att din förpackning ska ha?
• Vilket material (glas/kartong/plast) ska din förpackning bestå av? Varför? Tänk utifrån olika aspekter som ekonomi, etik, ekologi och sociala/kulturella. Väg fördelar mot nackdelar!
• Sök på nätet efter bilder på ”livscykel” och ditt material, till exempel ”glas”, ”papp” eller ”papper”. Beskriv kretsloppet för det material som du har valt! Var kommer materialet ifrån och var tar det vägen efter festivalen? Var kommer din förpackning in i kretsloppet? Hur påverkar ditt material miljön?
3. Förslag till lösning
Ta fram ett förslag på förpackning! Gör en skiss! Det kan ingå både bild och text. Du kan visa en eller flera vyer. Tänk på att skissen är till för att du ska förmedla dina tankar och idéer. Gör skissen här.
4. Konstruktion
Bygg en prototyp av din förpackning i skala 1:1. Du har tillgång till material som papper, papp, tejp, limpistol och färgpennor. Prototypen ska du presentera för läraren.
5. Utprovning
Nu är det dags för dig att presentera din produkt för läraren som också råkar sitta med i ledningen för Putte i Parken. Visa din färdiga konstruktion för läraren. Besvara alla frågor och lämna in detta underlag till läraren. Detta är din redovisning.
Bedömning
Baserat på hela din portfölj där du har svarat på frågor, gjort skisser och revideringar baserat på återkoppling du har fått från läraren, vilka omdömen skulle du vilja ge dig själv inom de områden vi har jobbat med? Markera i matrisen vilken nivå du tycker att du har uppnått för de olika områdena material, konstruktion, dokumentation, individ, samhälle och miljö!
OK BRA UTMÄRKT
Material Eleven väljer ett
material och lyfter några fördelar.
Eleven väljer ett material och presenterar fördelar och nackdelar för detta material och ytterligare ett material.
Eleven väljer ett material och presenterar fördelar och nackdelar för samtliga material och jämför materialen sinsemellan.
Konstruktion Eleven gör en enklare
prototyp. Eleven gör en utvecklad prototyp som överensstämmer med skiss. Eleven gör en välutvecklad prototyp i rätt skala som överensstämmer med skiss. Prototypen visar på en genomtänkt design.
Dokumentation Eleven gör en enkel
skiss där förklarande ord används för att beskriva funktion och utseende.
Eleven gör en utvecklad skiss där förklarande ord används för att beskriva funktion och utseende.
Skissen är överskådlig samtidigt som den visar vissa detaljer.
Text finns med som beskriver ytterligare detaljer om funktionen och utseendet.
Eleven gör en välutvecklad skiss där förklarande ord används för att beskriva funktion och utseende.
Skissen är överskådlig samtidigt som den visar vissa detaljer.
Text finns med som beskriver ytterligare detaljer om funktionen och utseendet.
Eleven återkopplar till festivalledningens önskemål.
Individ, samhälle och miljö
Eleven beskriver delar av materialets livscykel och hur det kan påverka miljön.
Eleven beskriver
materialets hela livscykel och hur det kan påverka miljön.
Eleven beskriver
materialets hela livscykel och kan relatera sin produkt till cykeln och dess miljöpåverkan.
Bilaga 2
2020-10-05Informerat samtycke
Mitt namn är Per Björkman och jag jobbar som tekniklärare på Ilandaskolan. I tekniken jobbar vi just nu med teknikutvecklingsprocessen och eleverna tar fram ett förslag på en förpackning. Eleverna har en portfölj där de dokumenterar arbetsprocessen och där jag ger löpande återkoppling på deras arbete. Portföljen kommer utgöra deras inlämning när projektet avslutas nästa vecka. Därefter kommer eleverna själva få motivera sitt omdöme på kursavsnittet med hjälp av portföljen.
Inom ramen för en kompletterande pedagogisk utbildning ska jag låta eleverna utvärdera denna lektionsserie. Detta innebär att jag behöver söka informerat samtycke från vårdnadshavare där ni godkänner att ert barn får delta i utvärderingen.
Utvärderingen kommer bestå i antingen en kortare gruppintervju (4-8 elever), alternativt att eleverna via sina datorer får besvara frågor som handlar om hur de upplevde det var att jobba med portföljen och sätta sitt eget omdöme.
Elevernas svar kommer därefter att avkodas/avidentifieras och ingå i en vetenskaplig rapport som kommer att publiceras. Mitt namn kommer finnas med som författare men elevernas svar kommer vara helt anonyma. Deltagandet från elevens sida är helt frivilligt.
Har ni några frågor går det bra att kontakta mig via per.bjorkman@karlstad.se eller via arbetslagets telefon 054-540 35 22. Tack på förhand!
Vänliga hälsningar Per Björkman
Jag/vi godkänner att mitt/vårt barn deltar i utvärdering av ovan beskrivna lektionsserie.
Elevens namn: __________________________________________________
Vårdnadshavare 1
_____________________________________ __________________________________
Underskrift Ort och datum
Vårdnadshavare 2
_____________________________________ __________________________________
Underskrift Ort och datum
Denna blankett tar eleven med till skolan och lämnar in till mentor eller mig senast fredag 16 oktober. Tack för er medverkan.
Bilaga 3 - Enkätfrågor
Nedanstående påstående och frågor fick eleverna ta ställning till eller svara på i enkäten:
1. Portfölj
a. Jag tyckte om att jobba med en portfölj b. Jag tyckte inte om att jobba med en portfölj 2. Återkoppling
a. Lärarens återkoppling (de röda kommentarerna i portföljen) hjälpte mig att nå en bättre slutprodukt
b. Lärarens återkoppling (de röda kommentarerna i portföljen) hjälpte mig inte att nå en bättre slutprodukt
3. Bedömningsmatris
a. Bedömningsmatrisen var svår att förstå b. Bedömningsmatrisen var lätt att förstå 4. Självbedömning
a. Det var svårt att själv bedöma sitt arbete b. Det var lätt att själv bedöma sitt arbete 5. Självbedömning
a. Jag upplever att jag har blivit bättre på att bedöma mig själv efter arbetet med portföljen och självbedömningen
b. Jag upplever inte att jag har blivit bättre på att bedöma mig själv efter arbetet med portföljen och självbedömningen
6. Hur tyckte du att det var att jobba med en portfölj? Beskriv fördelar och nackdelar och kom med förslag på förbättringar!
7. Tycker du att det var bra att läraren kom med skriftliga förslag i portföljen på vad som kunde förbättras inför slutinlämning? Läste du förslagen? Lärde du dig något av förslagen?
8. Hur tyckte du att det var att bedöma ditt eget arbete med hjälp av bedömningsmatrisen? Lärorikt? Svårt att förstå?
9. Tycker du att bedömningsmatrisen hjälpte dig att förstå vad du behövde göra för att nå ett bättre omdöme? Motivera ditt svar.
10. Vilka fördelar tycker du att det finns med att jobba med en bedömningsmatris? 11. Vilka nackdelar tycker du att det finns med att jobba med en bedömningsmatris?