Det finns mängder av forskning om pedagogiska åtgärder som förbättrar möjligheterna till en god utveckling för elever med läs- och skrivsvårigheter. Men den allra största delen av denna forskning inriktar sig mot de yngre eleverna. Det som saknas är alternativa åtgärder för äldre elever och vuxna, framför allt för dem som visat sig ha svårigheter med att förbättra sin läsförmåga med befintliga träningsprogram. Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka vilka åtgärder som fungerar för de äldre eleverna alternativt vuxna elever. En annan intressant fråga är hur man kan utveckla stimulerande och effektiva pedagogiska åtgärder som är mer direkt anpassade till olika elevers varierande behov. Eftersom denna studie även diskuterat begreppen beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund kunde det vara intressant att i en
47
studie jämföra olika skolors syn på och arbete med dessa begrepp alternativt ta reda på olika orsaker till varför forskningen inte når ut i klassrummen.
48
Referenser
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Andersson, Bengt-Erik (1986). Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur. Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Björck-Åkesson, Eva (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde med många dimensioner. I Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (5:2007). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Burnard, Philip (1996). Teaching the analysis of textual data: an experiential approach. Nurse Education Today, 16, 278-281.
Castles, Anne & Coltheart, Max (2004). Is there a casual link from phonological awareness to success in learning to read? Cognition, 91(1), 77-111.
Dysthe, Olga (Red.), (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Ecalle, Jean, Magnan, Annie, Bouchafa, Houria & Gombert, Jean Emile (2009).
Computerbased training with ortho-phonological units in dyslexic children: New investigations. Dyslexia, 15(3), 218-238.
Ehri, Linnea C, Nunes, Simone R., Willows Dale M., Schuster, Barbara Valeska, Yaghoub- Zadeh, Zohreh & Shanahan, Timothy (2001). Phonemic awareness instruction helps children learn to read: Evidence from the National Reading Panel’s metaanalysis. Reading Research Quarterly, 36, 250-287.
Elbro, Carsten & Petersen, Dorthe Klint (2004). Long term effects of phoneme awareness and letter sound training: An intervention study with children at risk for dyslexia. Journal of Educational Psychology, 96, 660-670.
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (Red.), (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Ferreira, Janna (2007). Sounds of silence: Phonological awareness and written language in children with and without speech. Diss., Linköpings universitet: Studies from the Swedish Institute for Disability Research, nr 23.
49
Fischbein, Siv (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I: Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (5:2007). Stockholm: Vetenskapsrådet. Fridolfsson, Inger (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Fälth, Linda (2013). The use of interventions for promoting reading development among
struggling readers. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet. Växjö: Linnaeus University Press.
Gustafson, Stefan (2009). Dyslexi och interventioner. I: Stefan Samuelsson (Red.), Dyslexi och andra svårigheter med språket (s. 282-294). Stockholm: Natur och Kultur.
Gustafson, Stefan, Samuelsson, Stefan & Rönnberg, Jerker (2000). Why do some resist phonological intervention: A Swedish longitudinal study of poor readers in grade 4. Scandinavian Journal of Educational Research, 44, 145-162.
Guthrie, John T, Wigfield, Allan & Perencevich, Kathleen C (2004). Motivating reading comprehension: Concept-oriented reading intstruction. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates Inc.
Hagtvet Eriksen, Bente (1990). Skriftspråksutveckling genom lek – hur skriftspråket kan stimuleras i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur.
Hargreaves, Andy (2003). Teaching in the knowledge society: Education in the age of insecurity. Maidenhead: Open University Press.
Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. Hejzlar, Jana (2008). Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. Stockholm:
Högskoleverket.
Kast, Monika, Baschera, Gian-Marco, Gross, Markus, Jäncke, Lutz & Meyer, Martin (2011). Computer-based learning of spelling skills in children with and without dyslexia. Annals of Dyslexia, 61(2), 177-200.
Kjeldsen, A.C, Niemi Pekka & Olofsson, Åke (2003). Training phonological awareness in kindergarten level children: consistency is more important than quantity. Learning an Instruction, 13, 349-365.
Liberg, Caroline (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I: Skolverket (Red.), Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. www.skolverket.se
Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Natur & Kultur. Myrberg, Mats (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Skolverket.
50
NICHD (2001), National Institute for Child Health and Development. The National Reading Panel. www.nichd.nih.gov/publications
Olson Richard K & Wise Barbara W (1992). Reading on the computer with orthographic and speech feedback. Reading and Writing, 4(2), 107-144.
Ogden, Terje (2008). Motviljen mot evidens i utdanningssystemet. Bedre Skole, 4, 75-79. Pressley, Michael (2002). Reading Instruction that Works. The case for Balanced Teaching.
New York: The Guilford Press.
Salameh, Eva-Kristina (2010). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Specialpedagogisk tidskrift – att undervisa, 3-2010, s 6-8.
Scherp, Hans-Åke (2013). Hur kan man få syn på och utveckla beprövad erfarenhet? www.forskning.se
SFS (2010:800).
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. www.skolverket.se/forskning
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i den svenska grundskolan: Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Skolverket.
SOU (2007:28).
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Thomson, Jennifer, Leong, Victoria & Goswami, Usha (2013). Auditory processing interventions and developmental dyslexia: a comparison of phonemic and rhythmic approaches. Reading and Writing, 26, 139-161.
Timperley, Helen (2011). Realizing the power of professional learning. Open University press.
Torgesen, Joseph K (2001). The Theory and Practice of Intervention: Comparing Outcomes from Prevention and Remediation studies. In: Ed A Fawcett, Dyslexi – Theory and Good Practice. London: Whurr publishers.
Torgesen, Joseph K & Hudson, Roxanne F (2006). Reading fluency: Critical issues for struggling readers. In: S. Jay Samuels and Alan E Farstrup (Reds.), Reading fluency: The forgotten dimension of reading success. Newark, DE: International Reading Association.
51
Torgesen, Joseph K, Wagner, Richard K, Rashotte, Carol A, Herron, Jeannine & Lindamood, Patricia (2010). Computer-assisted instruction to prevent early reading difficulties in students at risk for dyslexia: Outcomes from two instructional approaches. Annals of Dyslexia, 60(1), 40-56.
Tressoldi, Patrizio E., Lorusso, Maria Luisa & Brenbati, Federica (2008). Fluency
Remediation in dyslexic children: Does age make a difference? Dyslexia, 14, 142-152. Utbildningsdepartementet (2009). Regeringens proposition 2009/10:165.
www.regeringen.se/content/1/c6/14/23/68/25bd4959.pdf
Wachs, Theodore D (2000). Necessary but not Sufficient. The Respective Roles of Single and Multiple Influences on Individual Development. Washington, DC: American Psychological Association.
Wanzek, Jeanne, Vaughn, Sharon, Scammacca, Nancy K., Metz, Kristina, Murray, Christy S., Roberts, Greg & Danielson, Louis (2013). Extensive reading interventions for students with reading difficulties after grade 3. Review of Educational Research, 83(2), 163-195. Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Wolff, Ulrika (2011). Effects of a randomised reading intervention study: An application of structural equation modelling. Dyslexia, 14(4), 295-311.
Internet
Vetenskapsrådet (u.å.). Hämtat 24.2.2014, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Gunnarsson, Bernt (u.å.). Vetenskapligt förhållningssätt. Hämtat 4.3.2014, från
52 Bilaga A
Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Speciallärarprogrammet
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet –
vad betyder det för elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan?
Uttrycken vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har fått ökad tyngd genom en ny bestämmelse i 2010 års skollag. Skolverket menar att ”vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid och som är granskad och dokumenterad” (Skolverket, 2013, hämtat från internet 2014-02-10). Men vad betyder det i den pedagogiska praktiken?
Mitt namn är Cecilia Germundsson och jag ska inom ramen för min speciallärarutbildning med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling skriva ett examensarbete. Denna studie har som syfte att belysa en grupp lärares tankar och erfarenhetet gällande beprövad erfarenhet med fokus på undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vilka arbetssätt, metoder och förhållningssätt fungerar bäst i era klasser? Hur vet man att dessa sätt fungerar bra? Vi kommer att diskutera detta i en mindre grupp, en så kallad fokusgrupp, och med hjälp av denna fokusgrupps tankar vill jag koppla den beprövade erfarenheten till vad den senaste tidens forskning lyft fram.
Jag skulle väldigt gärna vilja se dig som en av deltagarna i fokusgruppen med anledning av just din ämnesinriktning och yrkeserfarenhet. Du kommer att vara en av ca 6-7 deltagare som tillsammans med mig samtalar om beprövad erfarenhet gällande elever med läs- och
skrivsvårigheter. Du behöver inte förbereda dig på något sätt utan du ska bara bidra med dina erfarenheter och tankar. Samtalet beräknas ta ca 45-60 minuter och kommer att äga rum någon gång i februari/mars. Eventuellt kan ett uppföljningsmöte bli aktuellt. Rektor är
informerad och har gett sitt samtycke och tid kommer att avsättas till detta. Samtalet kommer att spelas in för att underlätta mitt vidare arbete. Alla uppgifter kommer att behandlas
konfidentiellt och varje deltagares anonymitet kommer att garanteras. Den informationen som samlas in kommer endast att användas för forskningsändamål. Ditt deltagande är givetvis frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan.
Om du har några frågor får du gärna höra av dig till mig eller min handledare vid Malmö högskola, Barbro Bruce, barbro.bruce@mah.se. Självklart får du om du önskar ta del av den färdiga studien när den är klar. Ditt deltagande i studien är betydelsefull för studiens kvalitet och jag vore mycket tacksam om jag får ta del av just dina tankar. Maila eller ring mig
senast fredagen den 28 februari om du vill delta i fokusgruppen. Tack på förhand!