Med utgångspunkt i att den här studien endast utgår från tre förskolor kan förslagsvis en kvalitativ intervjustudie genomföras på ett flertal förskolor runt om i Sverige för att skapa kunskap om hur arbetet kan se ut i andra kommuner. På så vis kan forskningen få en större bredd och ett mer allmänt resultat. Lindgren (2014) lyfter kvalitativ forskning som en förutsättning för att få en bred kunskap om ett ämne. Även om denna studie utgår från
kvalitativ metod finns det en nackdel då resultatet inte visar hur det ser ut i resterande delar av landet. Erfarenheter samt tankar från betydligt mer pedagoger hade kunnat stärka resultatet. Även en kvalitativ studie som genomförs tillsammans med barn i form av intervjuer samt observationer kan behövas för att få olika perspektiv och djupare kunskap kring ämnet.
Förslagsvis kan även en kvantitativ metod tillämpas för att få in betydligt mer svar under en kortare tid. Vi anser att mer forskning kring ämnet behöver synliggöras för att pedagoger ska ges de rätta verktygen att arbeta med delaktighet och inflytande i samlingen. Detta kan behövas då det var en svårighet att hitta forskning gällande delaktighet och inflytande i just samlingen. Det kan således vara en fördel med både mer kvantitativ samt kvalitativ forskning om ämnet för att personalen ska ha forskning att luta sig mot.
Referenslista
Arnér, Elisabeth. (2006). Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? En studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers
förhållningssätt till barns initiativ. (Licentiatavhandling, 2006:3). Örebro:
Licentiatavhandlingar vid pedagogiska instutionen, Örebro Universitet. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:716104/FULLTEXT01.pdf
Back, Christina. & Berterö, Carina. (2019). Interpretativ fenomenologisk analys. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys (s.165-178). Stockholm: Liber
Eide, Brit., Os, Ellen. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2012). Små barns medvirkning i samlingsstunder. Tidskrift for Nordisk barnhageforskning, 5 (4), 1-21. doi: 107577/nbf.320
Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid. (2019). Utbildning och undervisning i förskolan – omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling.Stockholm: Liber.
Emilson, Anette. (2007). Young children’s influence in preschool. International Journal of Early Childhood, 39(1), 11-36. doi: 10.1007/BF03165956
Engdahl, Ingrid. & Ärlemalm-Hagsér, Eva. (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Eriksson, Anette. & Sandberg, Anette. (2010). Children’s participation in preschool – on the conditions of the adults? Preschool staff’s concepts of children’s participation in preschool everyday life. Early Child Development and Care, 180 (5), 619-631. doi:
10.1080/03004430802181759
Hjelmér, Carina. (2020). Demokratifostran i förskolan - för individen eller kollektivet? Hämtad 2021-05-20 från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/artiklar-om-forskning/demokratifostran-i-forskolan---for-individen-eller- kollektivet
Hägglund, Solveig., Löfdahl Hultman, Annica., & Thelander, Nina. (2017). Förskolans demokratiuppfostran– i ett föränderligt samhälle. Malmö: Gleerups.
Kultti, Anne. & Theobald, Maryanne. (2012). Investigating Child Participation in the Everyday Talk of a Teacher and Children in a Preparatory Year. Contemporary Issues in Early Childhood, 13(3), 1-23 . doi: 10.2304/ciec.2012.13.3.210
Leach, Tony. & Lewis, Ellie. (2012). Chrildren’s experiences during circle-time: a call for research-informated debate, Published online: Download citation https://doi-
org.db.ub.oru.se/10.1080/02643944.2012.702781
Lindgren, Simon (2019). Kvalitativ analys. I:.Hjerm, Mikael., Lindgren, Simon & Nilsson Marco. (red.). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s.31-41). Malmö: Gleerups Löfdahl, Annica. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I: Löfdahl, Annica,. Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 32-43). Stockholm: Liber
Ribaeus, Katarina. (2014). Demokratiuppdrag i förskolan. (Doktorsavhandling, Serie 2014:17). Karlstad University Studies. Hämtad från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:697246/FULLTEXT01.pdf
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (Upplaga 4). Stockholm: Liber.
Rubinstein-Reich, Lena. (2015). Samlingar i förskolan. I: Engdahl, Ingrid & Ärlemalm- Hagsér, Eva. (red.) Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet (s.86-89). Stockholm: Liber.
Sheridan, Sonja. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2001). Children's Conceptions of Participation and Influence in Pre-School: A Perspective on Pedagogical Quality. Contemporary Issues in Early Childhood, 2 (2), 169-190. doi: 10.2304/ciec.2001.2.2.4 Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan.Stockholm: Skolverket.
SOU 1972:26. Förskolan: Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Del 1. Stockholm: Liber
Svinth, Lone. (2013). Pædagogers åbenhed for børnenes perspektiver og børns
deltagelsesmuligheder i pædagogisk tilrettelagte aktiviteter. Psyke & Logos, 34, 83-105. Hämtad från: https://tidsskrift.dk/psyke/article/view/8844/7385
Thornberg, Robert. & Forslund Frykedal, Karin. (2019). Grundad teori. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys (s.44-71). Stockholm: Liber
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, Kristina. (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande - en demokratisk studie. (Licentiatuppsats, Serie, 2011:21). Malmö: Studies in Educational Sciences. Hämtad från: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/12262/Westlund%20muep.pdf?sequence=2
BILAGA
Intervjumall
Bakgrundsfrågor
Hur länge har du jobbat inom förskolan?
Hur länge har du varit verksam i just denna förskolan? Vilken utbildning/befattning har du?
Huvudfrågor - Planeringsfasen (vi börjar med frågor som berör planeringen av samlingen)
Beskriv en vanlig samlingssituation? När och var brukar samlingen äga rum? (Följdfråga, vilka/hur många närvarande?) Hur brukar du/ni planera inför en samling?
Hur gör du/ni för att göra barnen delaktiga i planeringen inför en samling? Kan du berätta om en situation när detta har hänt?
Om barnen vill göra något särskilt under samlingen, föreslår till exempel en aktivitet, hur gör ni då?
Nu kommer vi in på frågor som handlar om genomförandet av samlingen
Hur ger ni barnen inflytande under ett samlingstillfälle?
Om barnen visar intresse för något annat när ni håller i en planerad samling, hur brukar ni gå tillväga då?
Hur tar ni tillvara på barnens intressen och tankar när det kommer till en samling som ni pedagoger leder?
Följdfråga: Är ni till exempel måna om att fånga upp barnens frågor och tankar? Ge exempel på tillfällen där barnens delaktighet blir centralt i en samling?
Tar ni hänsyn till barnets känslor och tillåter att hen inte medverkar om barnet tydligt visar ett missnöje?
Följdfråga om det behövs: Vilka “risker” kan det medföra inför framtida samlingar? (Barns delaktighet/inflytande)
Hur försöker ni då få de barn som inte vill att vilja vara delaktiga i samlingen?
Nu kommer vi in på frågor på hur ni avlsutar samlingarna.
Hur brukar ni avsluta samlingen? När brukar samlingen avslutas?
Det kan ju hända som vi vet av egen erfarenhet att barn tröttar, vad/hur gör ni då?