Det har framkommit så mycket intressanta uppgifter i analysdelen, men även genom litteratur och olika forskningsuppslag har intresset kring fenomenet vuxit sig starkare. Det som kan avses intressant att lyfta kommande forskning kan vara ämnen som diagnostisering. Diskussioner kring diagnoser kommer upp, oavsett om det är i intervjuer, observationer, avhandlingar eller böcker. Att jämföra om kommunikationen påverkas mellan pedagogen och barnet om det finns en vetskap av en diagnos hos barnet är mycket intressant. Att studera av hur vi påverkas av våra förutfattade meningar i vårt samspel och vad det ger för effekt. Vidare har ordet inkludering varit ett start ord, där uppfattningen är att benämningen fortfarare är ett relativt svårt ord, där innebörden varierar beroende på vem som talar om det. Nilholm (2006) lyfter begreppet och framställer bland annat en sammanfattning av olika forskares bild av vilka faktorer är viktiga för att en inkluderande processer ska uppstå. Ur forskningssammanhang hade det då varit av intresse av att studera förskolor/skolor som anser sig arbeta med inkludering, men även de som argumenterar mot.
Definitionen makt är nog det jag mest är både förundrad och fascinerad över. I alla sammanhang kan makten ses, studeras, försöka förstås och tolkas. Makten, som både kan ses som ett hotande ord samt som en nödvändighet för mänskligheten, kan som forskning studeras ur många specialpedagogiska perspektiv, vilket en av dem kan vara hur maktförhållandet vuxen – elev påverkas beroende på hur man som pedagog agerar samt om detta agerande i sin tur kan stöta på andra etiska dilemman. Lärandemiljöer är även något som studien har påvisat att det finns ett intresse, eller ointresse, kring. Att studera vidare kring lärandemiljöns faktiska betydelse av lärandet hade varit av intresse, men även betydelsen av helheten i lärandemiljön. Om vi sätter samma elev och pedagog i ett klassrum i Sverige vid ett tillfälle, och vid ett annat under ett träd i den torra sanden söderut, hur påverkas vi av vår omgivning gällande lärandet?
49
Vilka kriterier behöver uppfyllas för att lärandemiljön ska uppfattas som behaglig och meningsfull? Det är med andra ord en del nya infallsvinklar som uppkommit under arbetes gång, som kan vara av intresse att följa upp med någon av ovanstående forskningsförslag.
50
Referenser
Ackesjö, Helena (2011). Förskoleklassen – en ö eller en bro mellan skola och förskola? Stockholm: Liber.
Ahlberg, Ann, Klasson, Jan-Åke & Nordevall, Elisabeth (2002). Reflekterande samtal för
pedagogisk utveckling. Lärare och specialpedagog i samverkan om
lärande i matematik. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. I: Nilholm, Claes & Björck-Åkesson, Eva (Red.) Reflektioner kring specialpedagogik – sex
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (ss. 66-84).
Vetenskapsrådets rapportserie 5: 2007.
Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogisk forskning – En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur. Björndal, Cato R.P. (2002). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Blohm, Ulla (1990). Det svåraste i arbetet med barn som behöver mycket. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2003) I problembarnens tid – förnuftets moraliska
ordning. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007) Diskursanalys i praktiken . Stockholm: Liber. Croona, Gill (2003) Etik och utmaning. Om lärande av bemötande i
professionsutbildning. (Växjö studies in Educational Sciences, 28) Växjö Universitet:
Institutionen för pedagogik.
Cothran, Donetta J & Ennis, Catherine D (1997). Students and teachers perceptions of conflict and power. Teaching and Teacher Education, 13, s 541-553.
Edbom, Tobias (2009) Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity
disorder: A longitudinal study from childhood to adulthood. Stockholm: Karolinska
Institutet, Department of Women's and Children's Health.
Ekenvall, Monica (1996). Retoriken i praktiken. Göteborg: Utbildningsstaden AB. Ekstrand, Gudrun & Lelinge, Balli (2013). Klassen som gud glömde – Hur man
förebygger och åtgärdar oro och konflikter och får ett bra klassrumsklimat. Malmö:
51
Elevvårdsutredningen (2000) Från dubbla spår till elevhälsa – i en skola som främjar
lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Emilson, Anette (2008) Det önskvärda barnet: Fostran uttryckt i vardagliga
kommunikationsförhandlingar mellan lärare och barn i förskolan. (Göteborg studies
in Educational Science, 268) Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Eresund, Pia & Wrangsjö, Björn (2008) Att förstå, bemöta och behandla bråkiga barn. Lund: Studentlitteratur.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001) Barn och Ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Fangen, Katrine (2011) Deltagande observation. I: Sellerberg-Persson, Ann-Mari & Fangen, Katrine (Red) Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Fangen, Katrine och Sellerberg, Ann-Mari (2011) Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Foucault, Michel (1980) Diskursernas kamp. Eslöv: Brutus Östlings bokf Symposion. Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff. Lund: Arkiv Förlag.
Graneheim Hällgren, Ulla & Lundman, Bertil. (2004). Qualitative content analysis in
nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Gustafsson Lars H (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Gustafsson Lars H (2010) Växa – inte lyda. Stockholm: Norstedts Förlagsgrupp AB. Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009) Utvecklingspsykologi. Stockholm:
Liber.
Heikkilä, Mia (2006) Kommunikativa resurser för lärande: Barns gester, blickar och tal
i tre skolmiljöer. (Uppsala studies in Educational science, 110)Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
Hejsskov Elvén, Bo & Wiman, Tina (2015) Barn som bråkar. Att hantera känslostarka
barn i vardagen. Stockholm: Natur och Kultur.
Holmberg, Kirsten (2009) Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-
deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community.
(Uppsala studies in Educational science, 454) Uppsala universitet, Medicinska Fakulteten.
52
Johansson, Bo & Svedner, Per-Olof (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kadesjö, Björn (2010) Barn som utmanar: barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen.
Kinge, Emilie (2000) Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindseth, Anders & Norberg, Astrid (2004) A Phenomenological Hermeneutical Method
for Researching Lived Experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences, (18), s. 145-153.
Lundkvist, Gunnel (2003) När tålamodsburken rinner över – om att ritprata. Stockholm: Almqvist & Wiksell AB.
Lutz, Kristian (2009) Kategoriseringar av barn i förskoleåldern - styrning &
administrativa processer. (Malmö Studies in Educational Sciences, 44). Malmö
Högskola. Lärarutbildningen.
Lutz, Kristian (2013) Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola – möte med det
som inte anses lagom. Stockholm: Liber.
Markström, Ann-Marie (2005) Förskolan som normaliseringspraktik – en etnografisk
studie. (Linköping Studies in Pedagogic Practices, 1). Linköpings universitet,
Institutionen för Utbildningsvetenskap.
Nilholm, Claes (2012) Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2006) Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”. Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus, (28), s 6.
Nilsson, Roddy (2008) Foucault – en introduktion. Lund: Egalité.
Nilsson, Jan (1999). Att se och förstå undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2013) Att se möjligheter i svårigheter – Barn och
ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Orlenius, Kenneth & Bigsten, Airi (2006) Den värdefulla praktiken – yrkesetik i
pedagogers vardag. Stockholm: Liber.
Patel, Runa & Davidson, Bo (1994) Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Permer, Karin & Permer, Lars-Göran (2002) Klassrummets moraliska ordning:
53
(Kristianstad Studies in Educational Sciences, 147) Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
Persson och Persson (2012) Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla
elever. Stockholm: Liber.
Richter, Elisabeth (2011) Ny läroplan – även i förskoleklassen. Förskolan –
Lärarförbundets tidning för alla förskollärare (2011-11-09).
Rubinstein Reich, Lena (1993). Samling i förskolan. (Studia psychologica et paedagogica, 106) Lunds Universitet.
Rubenstein Reich, Lena & Wesén, Bodil (1986) Observera mera. Lund: Studentlitteratur. Serrebro, Susanne (2007). Samspel – kommunikation – utveckling. I: Ericsson & Stockhaus (red), Att möta barn i behov av särskilt stöd (ss 226 – 238). Stockholm: Liber.
Simeonsdotter Svensson, Agneta (2009). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.
Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter. (Göteborgs studies in Educational
Sciences, 274). Göteborg: Göteborgs universitet.
Skolverket (2009) What influences Educational Achievement in Swedish Schools? A
systematic review and summary analysis. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2318 (09.12.2015)
Skolverket (2000) Förskoleklass – 6-åringarnas skolform? Integration förskoleklass –
grundskola –fritidshem. Skolverkets delrapport nr. 2. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket (2013) Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskildt stöd. Skolverket (2015a) Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd.
Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/regelverk. (27.11.2015) Skolverket (2015b) Förskoleklass.
Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/skolformer/forskoleklass. (08.12.2015)
Skolverket (2015c) Regelverk. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/regelverk (02.12.2015)
Skolverket (2015d) Värdegrund. Tillgänglig på internet. http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund (19.12.2015)
Socialstyrelsen (2010) Barn som utmanar – Barn med ADHD och andra
54
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi - Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa förlag.
SOU 1972:26. Förskolan. Del 1. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Allmänna Förlaget.
Strandberg, Anette. (2009). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete i utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger. (2005). Lärande och kulturella redskap – Om lärprocesser och det
kollektiva minnet. Nordstedts Akademiska Förlag.
Säljö, Roger (2014) Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Lund. Studentlitteratur.
Tetler, Susan & Baltzer, Kirsten (2009) Læring i inkluderende klasserum: Når eleverne
gives stemme (Malmö Studies in Educational Sciences, 4). Malmö Högskola,
Lärarutbildningen.
Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tullgren, Charlotte (2003) Den välreglerade friheten, att konstruera det lekande barnet (Malmö studies in Educational Sciences, 10). Malmö: Malmö Högskola.
Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Vetenskapsrådet, 1: 2011.
von Wright, Moira (2002). Det relationella perspektivets utmaning. I: Skolverket (red.)
Att arbeta med särskilt stöd: Några perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Williams, Pia & Pramling-Samuelsson Ingrid (2000). Barns Olikheter – en pedagogisk utmaning. Pedagogisk forskning i Sverige 5 (4).
Utbildningsdepartementet (2011:185) Skolförordning. Tillgänglig på Internet: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skol forordning-2011185_sfs-2011-185/?bet=2011:185. (Hämtad 09.12.2015)
Utbildningsdepartement (2010) Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Ödman, Per-Johan (2007) Tolkning, förståelse, vetande – Hermeneutik i teori och praktik.
Norstedts akademiska förlag.
Öhman, Margareta (2006) Den viktiga vardagen: vardagsberättelser och värdegrund. Stockholm: Runa Förlag
55