Denna studie har gett ett brett resultat som öppnar upp för fortsatta studier inom flera områden. Ett förslag på fortsatt forskning är att undersöka grundligt vilka typer av produkter som kan produceras i den lilla kemifabriken. Även hur den lilla kemifabriken rent logistiskt ska fungera. Hur transporterna till och från ke-mifabrikerna ska fungera, hur grotet ska samlas in och även hur den lilla kemifa-briken ska drivas.
Källförteckning
[1] Sveaskog, ”Vad är Svenskt skogsbruk?”, http://www.sveaskog.se/fo-restrytheswedishway/korta-fakta/korta-fakta-1/
Hämtad: 2016-04-17
[2] Skogsstyrelsen, ”Grot-uttag”, http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skota-skog-/Skogsbransle/Grotuttag/
Hämtad: 2016-04-15
[3] Trä Guiden, ”Cellstruktur”, http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/traets-uppbyggnad/traets-uppbyggnad/cellstruktur/
Publicerad: 2003-09-01, Hämtad: 2014-04-17
[4] H. Krawczyk, Separation of Biomass Components by Membrane Filtrat-ion, Lund Universitet, 2013, 162 sidor
[5] Bioenergiportalen, ”Att ta ut grot vid slutavverkning”, http://www.bio-energiportalen.se/?p=6864
Hämtad: 2016-04-15
[6] Holmen, ”Skogsbränslehandledning”, https://www.holmen.com/global- assets/holmen-documents/publications/handledningar/skogsbransle-handledning.pdf
Hämtad: 2016-04-15.
[7] Södra, ”GrotPlanering”, http://skog.sodra.com/Documents/Broschy-rer%20och%20faktablad/S%C3%B6dra%20GROT-Planering.pdf Publicerad: 2008. Hämtad: 2016-04-15.
[8] Naturvårdsverkets författningssamling, NFS 2002:26, 29 oktober 2002, 2§
[9] B. Sandén, K. Petterson, Perspektiv på förädling av bioråvara, Göte-borg: Chalmers 2014, sida 8.
[10] iCell, ”Vad är Cellulosa?”, http://www.icell.se/sv/cellulosaisolering/vad-ar-cellulosa
Hämtad: 2016-04-15.
[11] B. Backlund, M. Nordström, Nya produkter från skogsråvara, Innven-tia: november 2014.
[12] Edu.fi, ”Bioraffinering till naturenliga biomaterial och biokemikalier”, http://www.edu.fi/forskning_i_fokus/inte_bara_brader_och_papper_bio- rafffinering_av_trad/bioraffinering_till_naturenliga_biomaterial_och_bi-okemikalier
Publicerad: 2009-09-25, Hämtad: 2016-04-13
[13] Forskning och framtid, ”Ny odlingsmetod öppnar för sjöpung i ta- ken”http://fof.se/tidning/2013/5/artikel/ny-odlingsmetod-oppnar-for-sjopung-i-tanken
Publicerad: 2013-04-05, Hämtad: 2016-04-16
[14] P. Gallezot, Catalysis Today – Direct routes from biomass to end-pro-ducts, Forskningscetralen för katalys och miljö, Frankrike 2010 [15] Äkta vara, “E 280 - Propinsyra”,
http://www.akta-vara.org/Guide.aspx?r_id=28025
Publicerad: 2008-10-27, Hämtad: 2016-04-19
[16] Livsmedelsverket, ” E 297 – Fumarsyra”, http://www.livsmedelsver- ket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sok-e-nummer/e-297---fumarsyra/
Hämtad: 2016-04-19
[17] Biotech, “Optimerad tillverkning av grön levulinsyra”, http://www.ke- mivarldenbiotech.se/nyheter/optimerad-tillverkning-av-gron-levulin-syra/
Publicerad: 2014-02-12, Hämtad: 2016-04-19
[18] Dictionary, “furfural”, http://www.dictionary.com/browse/furfural Hämtad: 2016-04-19
[19] Mjölksyra, “Mjölksyra – En naturprodukt”, http://xn--mjlksyra-o4a.se/
Hämtad: 2016-04-19
[20] Xylotol, “Xylitol(Björksocker) – Skogens eget socker”, http://www.xy-litol.se/
Publicerat: 2013, Hämtad: 2016-04-19
[21] Svenska Dagbladet, ”Snart kan det hårda i träden bli lim, plast och me-dicin”, http://www.svd.se/snart-kan-det-harda-i-traden-bli-lim-plast-och-medicin
Publicerad: 2014-08-27, Hämtad: 2016-04-19
[22] Energimyndigheten, ”Pilotsatsning på drivmedel från lignin”,
http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2015/pilotsatsning-pa-biodrivmedel-fran-lignin/
Publicerad: 2015-10-07, Hämtad: 2016-04-19
[23] T. Berntsson, B. A. Sandén, L. Olsson, Perspektiv på förädling av
biorå-[24] Miljönytta, ”Bioraffinaderier minskar klimatpåverkan”, http://mil-jonytta.se/biobranslen/bioraffinaderi-minskar-klimatpaverkan/
Publicerad: 2013-09-07, Hämtad: 2016-05-12
[25] A. I. Stankiewicz, J. A. Moulijn, Process Intensification Transforming Chemical Engineering, Chemical Engineering Progress januari 2000.
[26] J. M. Ponce-Ortega, M. M. Al-Thubaiti, M. M. El-Halwagi, Pro-cessintensification: New understanding and systematic approach, Else-vier B. V.: 2012.
[27] M. Swahn, Transportlogistik och miljö – En översikt 2008, Stockholm:
Conlogic AB, 2008.
[28] J. Flodén, Modelling Intermodal Freight Transport – The Potential of Combined Transport in Sweden, Handelshögskolan Göteborgs universi-tet, 2007
[29] J. Tarkowski, B. Ireståhl, K. Lumsden, Transportlogistik, Lund: Student-litteratur AB, 1999
[30] I. Vierth, R. Karlsson, Uppdaterad beräkning av transportkostnader för företag i norra Sverige, VTI: 2014
[31] J. M. Joelsson, C. Engström, L. Heuts, From green forest to green com-modity chemicals, VINNOVA: April 2015
[32] Miljönytta, ”Bioraffinaderier minskar klimatpåverkan”, http://mil-jonytta.se/biobranslen/bioraffinaderi-minskar-klimatpaverkan/
Publicerad: 2013-09-07, Hämtad: 2016-05-12
[33] R. Ejvegård, Vetenskaplig metod. 4:e upplagan, Lund: Studentlitteratur AB, 2009
[34] R. Nyberg, Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar, Studentlit-teratur, Lund: 2000
[35] I. M. Holme, B. K. Solvang, Forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur AB, 1991
[36] J. Krag Jacobsen, Intervju: Konsten att lyssna och fråga. Lund: Student-litteratur AB, 1993
[37] Ipsos, ”Face to face - Personliga intervjuer”, http://ipsos.se/observer-personliga-intervjuer
Hämtad: 2016-05-31
[39] A. Hedin, En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju, 2011
[40] J. Isaksson, Kvalitativ intervju – Från Tal till text
[41] BusinessDictionary, “benchmarking”, http://www.businessdiction-ary.com/definition/benchmarking.html
Hämtad: 2016-05-09
[42] Analytisk Hjälp, ”Om Benchmarking”, https://support.google.com/ana-lytics/answer/6086666?hl=sv
Hämtad: 2016-05-09
[43] ASQ, ”Benchmarking”, http://asq.org/learn-about-quality/benchmark-ing/overview/overview.html
Hämtad: 2016-05-09
[44] Nationalencyklopedin, 1990, Bra Böcker AB, Höganäs, Bok 3 s.430 [45] P. Axegård, Förprojekt bioraffinaderier, STFI-Packforsk, Maj 2007 [46] Lunds Univeristet, “Kemikalier från biomassa”,
http://www.chemeng.lth.se/research/green1.jsp Publicerad: 2015-10-20, Hämtad: 2016-04-23
[47] Kungliga Tekniska Högskolan, ”Forskningsgenombrottet runt terpener”, https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/forskningsgenombrottet-runt-terpe-ner-1.467209
Publicerad: 2014-03-26, Hämtad: 2016-04-24
[48] I. Vierth, R. Karlsson, Uppdaterad beräkning av transportkostnader för företag i norra Sverige, VTI: 2014
[49] Kunskap direkt, ”Hur mycket grot? – från trädvolym till nergi”, http://www.kunskapdirekt.se/sv/KunskapDirekt/skogsbransle/Grenar-och-toppar/Avverkningsplanering/Hur-mycket-grot/
Senast ändrad: 2011-03-09, Hämtad: 2016-05-20
[50] Kunskap direkt, ”kostnader för skogsbränsle”, http://www.kunskapdi- rekt.se/sv/KunskapDirekt/Priser-och-andra-siffror/Priser-for-avverk-ning1/
Senast ändrad: 2016-03-17, Hämtad: 2016-05-20 [51] Slidegur, ”Ekonomisk uthållighet”,
http://slidegur.com/doc/4797864/5.ekonomisk-uth%C3%A5llighet.pdf Hämtad: 2016-05-01
[52] Eskilstuna kommun, ”årsplan”, https://www.eskilstuna.se/Page- Files/224851/%C3%85rsplan%202015%20-%20lowres.pdf?epslangu-age=sv
Bilaga A: Intervjuprotokoll
En sammanställning av de frågor som använts vid intervjuerna.
Intervjuprotokoll
1) Vad var det som fick dig att vilja involvera dig i det här projektet om ke-mifabriken?(ställs till de personer som är involverade i projektet) 2) a) Är ”den lilla kemifabriken” en bra idé?
b) Vad är det som talar för kemifabriken?
c) Vad är det som talar emot kemifabriken?
3) a) Varför tar man inte vara på skogsresterna/GROT i Norrlands inland idag?
b) Vad krävs för att det ska bli värt att ta vara på skogsresterna?
4) a) Där det är värt att ta vara på skogsresterna, vad används de huvud-sakligen till?
b) Vilka är det som är intressenterna?
5) a) Vilka typ av ämnen tänker du att fabriken ska producera? Ämnen som finns tillgängliga på marknaden idag eller är helt nya ämnen?
b) Finns det någon befintlig teknik som kan användas i kemifabriken?
(måste den då skalas ner för att kunna användas i fabriken?) 6) Vem/vilka tror du skulle kunna driva de här kemifabrikerna?
7) Vilken marknad tror du att det finns för produkter från kemifabrikerna?
8) Är det något som du har tänkt på som du tycker jag borde ha med som jag inte har nämnt idag?
Bilaga B: Respondenter
En lista över de respondenter som har intervjuats samt deras ar-betsplats
Namn Företag
Olof Björkqvist Mittuniversitetet
Jörg Brücher Holmen Skog AB
Armando Cordova Mittuniversitetet
Per Engstrand Mittuniversitetet
Jonas Joelsson Processum
Emma Johansson Processum
Leif Jönsson Umeå Universitet
Christian Kugge SCA R&D
Magnus Larsson Mittuniversitetet
Kaarlo Niskanen Mittuniversitetet
Magnus Norgren SCA R&D
Magnus Viström SCA R&D
Sune Wännström Processum