Målet med studien var att belysa fenomenet skolutveckling utifrån olika aktörers upplevelser utan att för mycket gå i på de enstaka områden skolenheten arbetar med i nuläget. Jag ville inte drunkna i detaljer kring just ett visst område utan ville ha en övergripande diskussion kring fenomenet. Jag var intresserad av värdegrunden och kulturen. Det gjorde att arbetet var svårt att avgränsa och jag gled lätt in på många områden som jag inte hade nytta av i detta arbete. Nu i efterhand tycker jag att det hade varit intressant att belysa de olika utvecklingsområdena mer i detalj. Detta för att se hur mycket helhetperspektivet kring fenomenet återspeglas i de fyra utvecklingsområdena praktiskt. Observationer hade varit ett bra komplement för att se hur informanternas generella diskussioner återfinns på den praktiska nivån kring ett konkret utvecklingsområde.
I intervjumaterialet kom det fram svar på frågor jag inte ställt. Bland annat kom det fram ett intresse och behov för kollegialt lärande. Det skulle vara intressant att fördjupa sig i varför detta intresse kommer fram i samband med mina frågor kring skolutveckling. Det skulle vara
intressant att undersöka i vilken utsträckning finns det samband mellan kollegialt lärande och skolutveckling utifrån informanternas synvinkel.
Referenser
Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. I Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik: Sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie (5:2007).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ahrenfelt, Bo (2013). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.
Allwood, Carl Martin (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologer och andra
beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Argyris, Chris & Schön, Donald (1978). Organizational learning: A theory of action
perspective. Reading MA: Addison-Wesley.
Assarsson, Inger (2007). Talet om en skola för alla, pedagogers meningskonstruktion i
ett politiskt uppdrag. Malmö Högskola: Lärarutbildningen.
Berg, Gunnar (2009). Konferensdokumentation, Lycksele, Sverige
http://www.pedag.umu.se/digitalAssets/124/124688_specialpedagogik_och_skolutv eckling_tva_sidor_av_samma_mynt.pdf, hämtad 2015-01-17
Björck-Åkesson, Eva (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde med många dimensioner. I Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring
specialpedagogik: Sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna.
Vetenskapsrådets rapportserie (5:2007). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Blossing, Ulf & Ertesvåg, Sigrun K. (2011). An individual learning belief and its impact on schools' improvement work – an individual versus social learning perspective,
Education Inquiry Vol 2, No 1, p. 153-171
Bryman, Alan (2012). Social research methods, Kina: C&C Offset printing Co. Ltd. Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid
Ertesvåg, Sigrun K.; Roland, Pål; Sörensen Vaaland, Grete; Störksen, Svein; Veland, Jarmund (2010). The challange of continuation: Schools' continuation of the Respect program. Journal of Educational Change, 11, s.323-344.
Fischbein, Siv (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik: Sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie (5:2007).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Fullan, Michael (2006). The future of educational change: system thinkers in action.
Journal of Educational Change, 7, s.113-122.
Gerrbo, Ingemar (2012). Iden om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i
praktiken. (Göteborg Studies in Educational Sciences 326). Göteborg Universitet:
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Göteborgs stad (2013), Center för skolutveckling, Göteborgs stad, Sverige
http://centerforskolutveckling.goteborg.se/sv/om-oss/prioriterade-omraden, hämtad 2015-01-17.
Hargreaves, Andy & Fink, Dean (2003). Sustaining leadership, Phi Delta Kappan, Vol 84, Issue 09, p.693-700
Hedin, Anna (2006). Lärande på hög nivå – Idéer från studenter, lärare och pedagogisk
forskning som stöd för utveckling av universitetsundervisning. Uppsala universitet
Kvutis (2014), Ett stöd för att alla ska lyckas, Svedala, Sverige
http://webb2.svedala.se/kvutis/lar-dig-mer/skarmavbild-2014-06-26-kl-19-36-17/, hämtad 2015-01-17.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete, Pedagogisk forskning i Sverige, 10(1), p. 35-51
Malmö stad (2012), Skolsatsning 2012, Malmö stad, Sverige
http://malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med.../Forskola-och-
utbildning/Skolutveckling--Forskning/Pedagogisk-Inspiration-Malmo/Skolsatsning- 2012.html, hämtad 2015-01-17.
Midthassel, Unni Vere & Ertesvåg, Sigrun K. (2008). Schools implementing Zero: The process of implementing an anti-bullying program in six Norwegian compulsory schools. Journal of Educational Change, 9, s.153-172.
Millward, Pam & Timperley, Helen (2010). Organizational learning facilitated by instructional leadership, tight coupling and boundary spanning practices. Journal of
Educational Change, 11, s.139-155
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik – Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk forskning i Sverige, 10 (2), s.124-138.
Nilholm, Claes & Björck-Åkesson, Eva (Red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik:
Sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets
rapportserie (5:2007). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nordholm, Daniel & Blossing, Ulf (2014). Designing temporary systems: Exploring local school improvement intentions in the Swedish context, Journal of Educational
Change, Vol 15, Issue 1, p. 15-75
Rosenqvist, Jerry (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I Claes Nilholm & Eva Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik: Sex
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie
(5:2007). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Senge M, Peter (1991). Learning Organizations. Executive Excellence, 8 (9), s.7-8 Senge M, Peter (2006). The fifth discipline – The art & practice of the learning
organization. USA: Random house Inc.
Scherp, Hans-Åke (2003). Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling. I Gunnar Berg & Hans-Åke Scherp (Red.), Skolutvecklingens många ansikten. Kalmar: Myndigheten för skolutveckling.
Scherp, Hans-Åke (2013). Kursbaserad skolutveckling, KAPET, Vol 9, Issue 1, p. 46-71 Scherp, Hans-Åke & Scherp, Gun-Britt (2007). Lärande och skolutveckling – ledarskap
för demokrati och meningsskapande. Forskningsrapport, Karlstad University
Studies (2007:3)
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes Kundservice.
Skolverket (2012). Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/kollegialt-larande- nyckelfaktor-for-framgangsrik-skolutveckling-1.171296, hämtad 2015-01-17 Skolverket (2013a), Matematiklyftet, Skolverket, Sverige
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.215336!/Menu/article/attachment/malyft_br oschyr_2013.pdf, hämtad 2015-01-17.
Skolverket (2013b), Skolutveckling, Skolverket, Sverige
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-organisation, hämtad 2015-01-17.
SOU 2004-116. Skolans ledningsstruktur - om styrning och ledning i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Swaffield, Sue (2004). Critical friends: supporting leadership, improving learning. Improving
schools, 7 (3), s.267-278
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2:a uppl.). Stockholm: Liber. Timperley, Helen (2005a). Distributed leadership: Developing theory from practice.
Journal of Curriculum Studies, 37 (4), s.395-420
Timperley, Helen (2005b). Instructural leadership challenges: The case of using student achievement information for instructural improvement. Leadership and Policy in
Schools, 4, s.3-22
Timperley, Helen (2008). Teacher professional learning and development. Educational Practices Series 18. International Academy of Education: Brussels
Timperley, Helen (2011). Knowledge and the leadership. Leadership and Policy in Schools,
10, s.145-170
Bilaga 1