Förslag på fortsatt forskning

I undersökningen av Heiland et al. (2012) skiljer sig de upplevda effekterna av mental träning ibland avsevärt från de observerade. Det skulle därför också vara av intresse att göra fler studier i andra former än enkätundersökning för att även studera observerbara effekter på prestationen. Nordin och Cumming (2006 c) konstaterar att dansare använder sig av målbilder som relaterar till främst fyra områden – teknik/mental repetition, mål, roll- och rörelsekvalitet och bemästring. Enligt dem är typen mental repetition den vanligast förekommande, vilket bekräftas av föreliggande studie. Det framkommer också ett möjligt behov av ökade kunskaper om visualisering av typen bemästring, i samband med till exempel auditionssituationer eller scenframträdanden. Enligt Pavlik och Nordin-Bates (2016) har de flesta studier som gjorts hittills av visualisering inom dans behandlat målbilder rörande roll- och rörelsekvalitet. Det skulle alltså vara av intresse att studera hur olika typer av målbilder kan påverka dansares utövning, till exempel de av typen mental repetition (som används mest), eller bemästring (som

47

det tycks finnas större behov av). Huvuddelen av befintlig forskning verkar också centreras kring målbildsträning – det skulle därför vara intressant att forska på effekterna av andra mentala träningsformer.

48

Referenser

Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bell, J. & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. (5., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bergmark, U. & Kostenius, C. (2011). Uppskattningens kraft: lärande, etik och hälsa. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Brydolf, J. (2016). Mindfulness. Vårdguiden, https://www.1177.se/Jonkopings-lan/Tema/Halsa/Stress/Mindfulness/ (hämtad: 2017-05-23)

Cooley S.J., Williams S.E., Burns V.E., Cumming J. (2013). Methodological variations in guided imagery interventions using movement imagery scripts in sport: a systematic review. Journal of Imagery Research in Sport and Physical Activity, 8(1), 1-22. DOI: 10.1515/jirspa-2012-0005

Cumming, J. & Williams, S. E. (2011). Introducing the revised aplied model for deliberate imagery use in sport, dance, exercise and rehabilitation. Movement and Sport

Sciences/Science & Motricité, (82), 69-81. DOI: 10.1051/sm/2013098

Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3. [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Fortes, L., Lira, H., de Lima, R., Almeida, S., Ferreira, M. (2016). Mental training generates positive effect on competitive anxiety of young swimmers? Brazilian Journal of

Kineanthropometry & Human Performance, 18(3), 353-361. DOI:

http://dx.doi.org/10.5007/1980-0037.2016v18n3p353

Franklin, E.N. (1997). Dance imagery for technique and performance. Champaign, Ill.: Human Kinetics.

Graneheim, U.H., & Lundman. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.

Heiland T.L., Rovetti R., Dunn J. (2012). Effects of visual, auditory, and kinesthetic imagery interventions on dancers’ plié arabesques. Journal of Imagery Research in Sport and

49

Physical Activity, 7(1), 1-24. Hämtad från:

http://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=9&sid=339981ce-d951-4581-8f81-55c737fadae4%40sessionmgr120

Holmes, P. S. & Collins, D.J. (2001). The PETTLEP Approach to Motor Imagery: A Functional Equivalence Model for Sport Psychologists. Journal of Applied Sport Psychology, 13(1), 60-83. DOI: 10.1080/10413200109339004

Horton, S. F. (1987). Dance and the lived body: a descriptive aesthetics. Pittsburgh: University of Pittsburgh Press.

Jackson, S.A. & Csíkszentmihályi, M. (2000). Flow och idrott. Jönköping: Brain Books.

Johnson, U. & Carlsson, B. (red.) (1999). Tankens kraft: idrottspsykologi i teori och praktik. Farsta: SISU idrottsböcker.

Kenttä, G., Lundqvist, C. & Bjurner, P. (2015). Bättre prestation & hälsa med KBT: fakta,

inspiration, fallbeskrivningar. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

May, J., Calvo-Merino, B., deLahunta, S., McGregor, W., Cusack, R., Owen, A., Veldsman, M., Ramponi, C. & Barnard, P. (2011). Points in mental space: an interdisciplinary study of imagery in movement creation. Dance Research: The Journal of the Society

for Dance Research, 29(2), 402-30. DOI:

http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.3366/drs.2011.0026

Molander, B. (1999). Idrottspsykologiska forskningsmetoder. Svensk idrottsforskning, 8(1),

12-15. Hämtad från: http://resolver.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/openurl?sid=EBSCO%3aedssmd&genre =article&issn=11034629&ISBN=&volume=8&issue=1&date=19990101&spage=12& pages=&title=Svensk+Idrottsforskning&atitle=Sports+psychological+research+metho ds+%2f+Idrottspsykologiska+forskningsmetoder&aulast=Molander%2c+B&id=DOI %3a&site=ftf-live

Nagar, V & Noohu, M. M. (2014). The effect of mental imagery on muscle strength and balance performance in recreational basketball players. Sports Medicine Journal / Medicina

Sportivâ, 10(3), 2387-2393. Hämtad från:

http://content.ebscohost.com/ContentServer.asp?T=P&P=AN&K=98382717&S=R& D=s3h&EbscoContent=dGJyMNXb4kSeqLM4yNfsOLCmr0%2Bep69Sr6q4TLGWx

WXS&ContentCustomer=dGJyMPGpt0mwqq5KuePfgeyx43zx

50

http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mental-träning

(hämtad 2017-06-13)

Nordin, S. M. & Cumming, J. (2006 a). The Development of Imagery in Dance. Part I: Qualitative Findings from Professional Dancers. Journal of Dance Medicine & Science, 10(1 & 2), 21-27. Hämtad från:

http://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=306a7c0a-ace0-4da1-bbbb-64d79965ce74%40sessionmgr4010&vid=13&hid=4113

Nordin, S. M. & Cumming, J. (2006 b). The Development of Imagery in Dance. Part II: Quantitative Findings from a Mixed Sample of Dancers. Journal of Dance Medicine &

Science, 10(1 & 2), 28-34. Hämtad från:

http://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=306a7c0a-ace0-4da1-bbbb-64d79965ce74%40sessionmgr4010&vid=15&hid=4113

Nordin, S. M. & Cumming, J. (2006 c). Meassuring the content of Dancers’ images. Development of the Dance Imagery Questionnaire (DIQ). Journal of Dance Medicine

and Science, 10(3 &4), 85-98. Hämtad från:

http://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=306a7c0a-ace0-4da1-bbbb-64d79965ce74%40sessionmgr4010&vid=26&hid=4113

Nordin-Bates, S. M., Cumming, J., Away, D., Sharp, L. (2011). Imagining yourself dancing to perfection? Correlates of Perfetionism among Ballet and Contemporary Dancers.

Journal of Clinical Sports Psychology, 5(1), 58-76. Hämtad från:

http://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=306a7c0a-ace0-4da1-bbbb-64d79965ce74%40sessionmgr4010&vid=21&hid=4113

Nyberg, R. & Tidström, A. (2012). Beskriv material och metoder. I R. Nyberg & A. Tidström (red.), Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. (s. 115-138) (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Pavlik, K., & Nordin-Bates, S. (2016). Imagery in Dance – A Literature Review. Journal of

Dance Medicine & Science, 20(2), 51-63. Hämtad från:

http://eds.a.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=306a7c0a-ace0-4da1-bbbb-64d79965ce74%40sessionmgr4010&vid=5&hid=4210

Plate, A. & Plate, J. (2005). 103 mentala metoder. Stockholm: SISU idrottsböcker.

Railo, W. (1992). Nya Bäst när det gäller: [idrottspsykologi]. Farsta: Svenska idrottsrörelsens studieförb. (SISU).

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

51

Skolverket. (2011 a). Gy11 - Läroplan för Gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705

Skolverket. (2011 b). Ämnesplan för Dansteknik. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/vuxenutbildning/komvux/gymnasial/sok-amnen-och-kurser/subject.htm?lang=sv&subjectCode=dat&tos=gy

Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare: en introduktion. (1. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 27 december, 2015, från Vetenskapsrådet:

Sida 1 av 4

Bilaga 1

Enkät: Dansares erfarenheter av mental träning

Hej!

Jag heter Matilda Tuomela och studerar sista terminen på ämneslärarutbildningen i dans vid Musikhögskolan i Piteå (Luleå Tekniska Universitet). Jag skriver mitt examensarbete om mental träning för dansare, och genomför därför denna enkätundersökning. Syftet är att få kunskap om vilka erfarenheter dansare har (eller inte har) av mental träning.

Mental träning innebär i det här sammanhanget mentala metoder, övningar eller förhållningssätt som syftar till att förbättra prestationer eller välmående. Inom idrott t.ex. är mental träning vanligt förekommande. Men det är ett brett begrepp som kan vara allt från en tanke, en inre bild, ett ord från läraren, en personlig ritual till en omfattande och välgenomtänkt plan.

Enkäten består av 18 frågor och tar 10-15 minuter att fylla i. Undersökningen riktar sig främst till personer som genomgår/har genomgått någon typ av formell utbildning inom dans.

Din medverkan är helt frivillig, men uppskattas mycket, då det kan bidra till ökad kunskap kring träningsmetoder och psykiskt välmående för dansare. Svara gärna så utförligt som möjligt. Dina svar är betydelsefulla även om du saknar erfarenhet av mental träning. Du är anonym, vilket betyder att du inte kommer att kunna identifieras varken av mig eller andra. Du har rätt att närsomhelst avbryta din medverkan, inklusive dra tillbaka din enkät genom att kontakta mig (observera att du då röjer din anonymitet gentemot mig). Resultatet kommer att publiceras som ett examensarbete via Luleå Tekniska Universitet, och kan tas del av på

www.ltu.se.

Om du har några frågor gällande projektet eller enkäten, kan du kontakta mig på e-post:

mattum-2@student.ltu.se

Sida 2 av 4 1. Din ålder: 2. Kön: Man Kvinna Annat

3. Vilka av följande dansutbildning har du genomgått eller genomgår just nu? (välj en eller flera) Gymnasium Universitet/Högskola Folkhögskola Yrkesutbildning Privat utbildning Förberedande utbildning Ingen av ovanstående

4. Har du genomgått några andra former av dansutbildning? Beskriv:

5. Vilka av följande mentala träningsbegrepp har du prövat att arbeta med (inom eller utanför din dansutbildning)? Välj ett eller flera:

(Om det är begrepp som du inte känner till, hoppa över dem och beskriv istället dina erfarenheter på fråga 6)

Att sätta mål

Avslappning/avspänning Inre dialog

Målbilder/visualisering

Spänningsreglering/arousal/höja den psykiska energin Självförtroende

Sida 3 av 4 Koncentration Copingstrategier Affirmationer Kognitiv beteendeterapi Stresshantering Meditation Mindfulness Flow Ingen av ovanstående

6. Har du erfarenhet av några andra former av mental träning? Beskriv:

7. Beskriv om du har en specifik upplevelse som du minns av mental träning:

8. Hur förbereder du dig mentalt för att ta en dansklass eller träning?

9. Hur förbereder du dig mentalt för ett dansframträdande?

10. Vad gör du för att försöka vända en "dålig dag" i din dansutövning?

11. När känns det som bäst att dansa?

12. Var har du fått kunskap inom mental träning? Välj ett eller flera alternativ:

Gymnasium Universitet/Högskola Folkhögskola Yrkesutbildning Privat utbildning Förberedande utbildning Inom annan dansutbildning Utanför dansutbildning Jag har sökt information själv

Jag har ingen erfarenhet av mental träning

Sida 4 av 4

Ja

Nej (hoppa över fråga 14) Vet inte

Jag har ingen erfarenhet av mental träning (hoppa över fråga 14)

14. Hur upplever du att mental träning har påverkat din dansutövning? Beskriv:

15. Hade du önskat mer mental träning inom de dansutbildningar du genomgått?

Ja Nej Vet inte

16. Hur tror du att mer mental träning kan påverka din dansutövning? Beskriv:

17. Beskriv en situation inom dansen där du kunde ha haft användning för mental träning:

18. Om jag får kontakta dig för fler frågor, skriv din e-post:

(Observera att genom att lämna ut din e-post är du inte länge anonym för mig som genomför undersökningen, dock fortfarande i den slutgiltiga rapporten)