• No results found

Studien har haft specialpedagogens yrkesroll i fokus. Det hade varit intressant att ännu mer studera hur man i andra länder arbetar med elever i behov av särskilt stöd. I ett samhälle som i oöverskådlig tid kommer att kämpa med integrationsproblem är det mycket viktigt att skolan tidigt får rutiner för att arbeta med hithörande problem. Studien har byggts på intervjuer med specialpedagoger. Den visar på att resultaten även borde ställas mot utsagor av ansvariga på övergripande nivåer som rektorer och förvaltningschefer. Vilka är deras uppfattningar om be- hov av förändring och utveckling

41

Referenser

Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Arvidsson Ortner, Tanja och Lena Hörnfeldt, Lena (2011): Framgångsrika hanteringsstrate- gier i arbetet med elever i tonåren som uppvisar ett utagerande beteende. Examensarbete. Malmö Högskola.

Bruce m.fl. (2016). Specialpedagogik i professionellt lärarskap. Malmö. Gleerups. Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Emanuelsson, I; Persson, B & Rosenqvist, J (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området- en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Fejes, A & Thornberg, R (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Greene, Ross W (2011). Vilse i skolan- Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur AB.

Göransson, Kerstin m.fl. (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning.

Hattie, John (2008). Visible learning: a synthesis of over 800 meta- analyses relating to achievement. Oxon, UK: Routledge.

Haug Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Skolverket. Stockholm. Heimdahl Mattsson, Eva (2007). Segregated Groups or Inclusive Education? An interview Study with students Experiencing Failure in Reading and Writing. Scandinavian Journal of Educational Research 2007 vol 51:3, 239-252.

Högskoleverket (2006). Utvärdering av specialpedagogprogrammet vid svenska universitet och högskolor. Rapport 2006:10 R. Stockholm: Högskoleverket.

Kimber, Birgitta (2011). Att hantera busungar och andra ungar. Malmö. Epago.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. AB. Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, B & Waldemarsson A-K (2011). Kommunikation för ledare. Lund. Studentlitteratur.AB.

42

Utbildningsdepartementet. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11. Stockholm.

Persson, B. & Persson, E (2012). Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber

Persson, B. (1995). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan. Specialpedagogiska rapporter. Nr 4. Göteborgs universitet: Institutionen för specialpedagogik.

Persson, Bengt (1998). Specialundervisning och differentiering. En studie av grundskolans användning av specialpedagogiska resurser. Specialpedagogiska rapporter, nr

10. Göteborgs universitet, institutionen för specialpedagogik.

Persson, Beng (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände? I Nilholm, C & Björk-Åkesson, E (Red). Reflektioner kring specialpedagogik- sex professorer om forsk- ningsområdet och forskningsfronterna (s 52-78). Vetenskapsrådets rapportserie 5: 2007. Scherp, H & Scherp, G. (2007). Lärande och skolutveckling: ledarskap för

demokrati och meningsskapande. Karlstad universitet.

Skolinspektionens rapport (2016). Skolans arbete med extra anpassningar (Skolinspektionen Dnr 2016: 2217.

Skolinspektionens rapport (2010). Framgång i undervisningen- (Skolinspektionen Dnr 2010:1284).

Skolinspektionens årsrapport från 2014. Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från till syn och kvalitetsgranskning. (Skolinspektionen Dnr 2014:).

Skolverkets aktuella analyser (2010). Risk för IG Gymnasierektorer om skolornas stöd till elever som riskerar att inte nå målen. Stockholm.

SOU 2010:64 Sandström Fritjof (2010). En skola för alla ur: Se de tidiga tecknen- forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. Delbetänkande av

utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Svensk författningssamling (SFS) 2010:800. Skollagen. Stockholm: Sveriges Riksdag, Utbildningsdepartementet.

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.

Vernersson, Inga- Lill (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlittteratur.

43

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådets anvisningar etiska riktlinjer.

Nilholm,& Göransson m.fl. (2015) Forskningen om inkludering – en SMART översikt. Veten skapsrådet Delrapport från SKOLFORSK-projektet (2015) Tre forskningsrapporter inom området specialpedagogik/inkludering. Stockholm.

Öqvist, Oscar (2010). Systemteori i praktiken. Konsten att lösa problem och nå resultat. Göte borg: Gothia.

Artiklar

Holmberg, L, Jönsson, A & Tvingstedt, A (2005). Specialpedagogik i två

Skolkulturer.(Educare vetenskapliga tidskrifter, Nr 1/2005) Malmö: Lärarutbildningen. Graham, JL & Jahnukainen M (2011). Wherefore art thou inclusion- Analysing the developement of inclusive education in New South Wales, Alberta and

Finland. Journal of Education Policy Volume 26, 2011.

Göransson, K, Nilholm, C & Karlsson K: A critical analysis, International

Journal of Inclusive Education, 15:5, 541-555 International Journal of Inclusive Education Vol. 15, No. 5, June 2011.

Nordenström, Jörgen et al (red) (2003). Åh herregud, mitt i semestern. Karolinska University Press.

Vislie, L. (2003). From integration to inclusion: focusing global trends and changes in the western European societies. European Journal of Special Needs Education, 18 (1), 17–35.

44

Bilaga 1

Frågeguide

Identifieringsfrågor

1. Hur gammal är du? Vad har du för utbildning? Hur länge har du arbetet som special- pedagog?

2. Vilka arbetsuppgifter har du nu? Hur är dessa beskrivna? Är du ensam i uppdraget? 3. Arbetar du nu med vad du anser är en specialpedagogs uppgifter?

Basfrågor

4. A. Vad är framgång avseende specialpedagogiska insatser?

B. Kan skolan ha framgång med sin specialpedagogiska verksamhet även om man av- seende eleven ifråga inte upplever framgång?

Erfarenhetsfrågor

5. Vad har du för upplevelser av framgångsrika faktorer i arbetet med elever i behov av särskilt stöd?

6. Vad har du för uppfattning om elevinflytandets påverkan på framgångsfaktorer? 7. Vad har du för erfarenhet av föräldramedverkan/kontakter i ditt arbete?

8. Hur påverkar lärmiljön elevernas framgång/utveckling?

9. Hur påverkar bemötande, arbetssätt och pedagogers kompetens arbetet med eleverna? 10. Vad uppfattar du som särskilt framgångsrika förutsättningar på:

a) organisationsnivå, b) gruppnivå

c) elevnivå

11. Var i verksamheten gör specialpedagogens insatser mest nytta?

12. Upplever du att din specialpedagogiska kompetens förstås och tas till vara av din Chef? Gör du det du är utbildad för eller hade du kunnat göra annat?

Utvecklingsfrågor

13. Hur skulle du önska att man arbetade med elever i behov av särskilt stöd i skolan för att arbetet skall bli framgångsrikt?

45

14. Vilken bör specialpedagogens roll vara inom elevhälsoarbetet för att det skall bli framgångsrikt?

Related documents