De olika bedömningsnivåerna som beskrivits i föregående avsnitt kan alla förknip- pas med problem av olika karaktär. Problem förknippade med departementsnivån – t.ex. prioriteringar som förmedlas via utredningsdirektivet – handlar i regel inte om att det finns kunskapsluckor utan snarare om hur resurser i form av tid och pengar ska fördelas. Experternas perspektiv kan på ett allmänt plan sägas vara under kon- tinuerlig utveckling – ny forskning och kunskap om transport- om energieffekter produceras av forskare och utredare vid högskolor, universitet, företag, branschin- stitut och konsultorganisationer. Men samtidigt behöver den specialiserade tilläm- pade forskningen en tydlig mottagare – särskilt vid metodutveckling är samverkan med de tänkta användarna av metodiken önskvärd.
En framtida genomarbetad och välbeprövad metodik för Strategisk transport- och energibedömning (STEB) bör kunna stå på egna ben men måste samtidigt kunna ingå i ett större sammanhang. Befintlig kunskap och metodtraditioner bör utnyttjas så långt som möjligt. Det handlar inte bara om att undvika att ”uppfinna hjulet ännu en gång” utan också om att underlätta integreringen av ny metodik i befintliga bedömningsmetoder och tillvägagångssätt. I det här sammanhanget anser vi att ramverket för Strategisk miljöbedömning (SMB) har en särställning. SMB är i sin tur besläktad med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB, eller EIA – Environmen- tal Impact Assessment) – som är en väletablerad bedömningsmetod i planerings- sammanhang – och kan kombineras med stödverktyg såsom t.ex. livscykelanalyser (LCA), input-output-analyser (IOA), cost-benefit-analyser (CBA) och multikrite- rieanalyser (MCA). På motsvarande sätt skulle STEB kunna utvecklas med utnytt- jande av kunskaper och metoder inom transport- och energimodellering. Förutom utveckling av själva ramverket bör en ordentlig genomgång göras av vilka stöd- verktyg, som står till buds. Ett sådant arbete kan resultera i en slags katalog eller handbok med korta beskrivningar av tillgängliga metoder svarande mot mer eller mindre ambitiösa analysbehov. Genomgången kan också leda till att vissa brister i metodarsenalen identifieras, som kan bli föremål för särskilda forskningsinsatser. Vad gäller de övergripande bedömningarna på utredningskommitténs nivå vore det önskvärt med fler – och mer specialiserade – tumregler och schabloner att kunna luta sig mot när transport- och energieffekter ska bedömas. Utredningarnas skiljda karaktär och fokus kräver mer specifik kunskap i form av tumregler och schablo- ner. Mycket av den kunskapen finns givetvis redan men behöver sorteras och sammanställas för att bli överblickbar och användbar i en given bedömningssitua- tion. Exempelvis har antagligen en regionalpolitisk utredning med fokus på Norr- lands inland större nytta av glesbygds- och småstadsorienterade transport- och energidata snarare än nationella genomsnittssiffror.
Osäkerheten som förknippas med bedömningar av detta slag är ibland inte bara stor utan kan även verka hämmande i ett utredningsarbete. Om någon konsekvens är mycket osäker kan det kännas enklare att inte bedöma den alls jämfört med att ägna sig åt något som kan upplevas som vilda gissningar. Olika scenariotekniker kan vara ett sätt att hantera osäkerheter på sådant sätt att både möjligheter och potenti- ella risker synliggörs. Att utveckla och introducera ett tillvägagångssätt där scena- riometodik används som stöd vid bedömning av transport- och energieffekter skul- le kunna underlätta utredningskommittéernas arbete (eller de bedömningar som utförs av konsulter eller experter).
”De små stegen tyranni” har berörts som en problematisk fråga på flera ställen i denna rapport. Dessa kan dels innebära att små förändringar som enskilt endast har marginell betydelse men som sammantaget kan medförs stora effekter när de adde- ras, dels innebära små steg i en riktning som blir allt svårare att ändra och samman- taget leder till kraftfulla inlåsningseffekter. Som nämns i avsnitt 2.8 är det svårt för den enskilda utredningen att hantera ”de små stegens tyranni” eftersom kumulativa effekter i regel uppstår till följd av ett flertal åtgärder – d.v.s. resultatet av ett antal utredningar. Vad som egentligen behövs är något slags återkommande transport- och energibedömningsorienterade utredningar, eller ”uppsamlingsheat”, där STEB tillämpas på ett antal utredningars förslag för att undersöka kumulativa effekter. Alternativt skulle detta kunna behandlas inom långtidsutredningar.
Avslutningsvis vill vi ännu en gång poängtera det som nämndes i inledningen av detta avsnitt – vid metodutveckling är samverkan med de tänkta användarna av metodiken önskvärd. Ett framtida metodprojekt – utveckling av tillämpad STEB – skulle kunna utformas som en fallstudie där forskare följer en eller ett antal utred- ningar, stödjer utredarna genom att ta fram relevanta transport- och energioriente- rade tumregler och schabloner och samtidigt anpassar och utvecklar bedömnings- metodiken. Detta skulle samtidigt kunna vara ett tillfälle att utröna om metodiken behöver specialiseras för olika politikområden (men med SMB som stödjande ram- verk) eller om det är möjligt att utveckla en generell metodik som trots sin allmän- giltighet kan leverera specifika konsekvensbedömningar med erforderlig precision.
Referenser
Ahlroth, S., Ekvall, T., Wadeskog, A., Finnveden, G., Hochschorner, E. och Palm, V. (2003): Ekonomi, energi och miljö – metoder att analysera samband. Fms- rapport 185. ISSN 1404-6520. Tillgänglig på www.infra.kth.se/fms.
Anderstig, C. och Mattsson, L.-G. (1998): ”Modelling land-use and transport inter- action: Policy analyses using the IMREL model”, i Lundqvist, L., Mattsson, L.-G. och Kim, T.J. (red.): Network Infrastructure and the Urban Environment – Ad- vances in Spatial Systems Modelling, Springer-Verlag, Berlin, sid. 308-328. Anderstig, C. (1997): Infrastrukturinvesteringar, effekter på nygenererad trafik. En förstudie. Stockholm, Vägverket och Avd. för Infrastruktur och samhällsplanering, Regional planering, KTH.
Börjeson, L., Höjer, M., Dreborg, K.H., Ekvall, T., and Finnveden, G. (2006): “Towards a user's guide to scenarios - a report on scenario types and scenario tech- niques”, Futures (in press). (Finns även som rapport TRITA-INFRA-FMS 2005:3) Beser, M. och Algers, S. (2002): ”SAMPERS – The new Swedish national travel demand Forecasting tool”, i Lundqvist, L. och Mattsson, L.-G. (red.): National Transport Models – Recent Developments and Prospects, Springer-Verlag, Berlin, sid. 101-118.
Cambridge Econometrics (2004): Analysis of the Introduction of Emission Allow- ance Trading Schemes in Sweden. Tillgänglig på www.scb.se (sök på miljöräken- skaper).
CEAA (2000): Strategic Environmental Assessment. The 1999 Cabinet Directive on the Environmental Assessment of Policy, Plan and Program Proposals. Guide- lines for Implementing the Cabinet Directive. Canadian Environmental Assessment Agency, Canada.
Direktiv 2001/42/EG (2001): Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. Europeiska gemenskapens officiella tidning L 197/30 Sv 21.7.2001.
ERA (2002): Bilagan ”Energi och IT” till elmarknadstidningen ERA nr 1-2 2002. Citerad enligt Ahlroth et al (2003).
Finnveden, G., Nilsson, M., Johansson, J., Persson, Å., Moberg, Å. and Carlsson, T. (2003): “Strategic Environmental Assessment Methodologies – Applications within the energy sector”. Environmental Impact Assessment Review, 23, sid. 91- 123.
Finnveden, G., Wadeskog, A. med flera (2006): Miljödata för produktgrupper – användning av input-outputanalyser i miljösystemanalytiska verktyg. Under bear- betning. Kommer att finnas på www.infra.kth.se/fms.
Goodwin, P., Dargay, J. och Hanly, M (2004): ”Elasticities of road traffic and fuel consumption with respect to price and income: a review,” Transport Reviews, vol. 24, sid. 275-292.
Hedberg, L., Dreborg, K.-H., Finnveden, G., Gullberg, A., Höjer, M. och Åkerman, J. (2003): Rum för framtiden. FOI-R—0854—SE. FOI, Stockholm. Tillgänglig på www.infra.kth.se/fms.
Hensher, D.A. (1997): ”Establishing a fair elasticity regime for urban passenger transport”, Journal of Transport Economics and Policy, vol. 31, sid. 221-246. Inregia (2004): Infrastrukturutredning avseende delar av Bergslagen, Dalsland och Värmland.
Johansson, J., Nilsson, M. och Finnveden, G. (2004): Strategisk miljöbedömning inom energisektorn. TRITA-INFRA-FMS 2004:3. Centrum för miljöstrategisk forskning – fms, KTH, Stockholm.
Johansson, O. och Schipper, L. (1997): ”Measuring the long-run fuel demand of cars – Separate estimations of vehicle stock, mean fuel intensity and mean annual driving distance”, Journal of Transport Economics and Policy, vol. 31, sid 277- 290.
Jonsson, D. K. (2004): Granskning av länstransportplaner med avseende på indi- rekta miljöeffekter. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Memo.
Jonsson, D. K. (2005): Indirekt energi för svenska väg- och järnvägstransporter – Ett nationellt perspektiv samt fallstudier av Botniabanan och Södra Länken. Total- försvarets forskningsinstitut, FOI-R--1557--SE.
Miljödepartementet (2001): Miljöpolicy, mål och handlingsprogram för miljöled- ning i Regeringskansliets beslutsprocesser m.m. Utdrag. Protokoll 4 vid regerings- sammanträde 2001-05-23. M2001/2296/Kn, Sveriges Regering, Stockholm. Mindali, O., Raveh, A. och Salomon, I. (2004): ”Urban density and energy con- sumption: a new look at old statistics”, Transportation Research, Part A, vol. 38, sid 143-162.
Naturvårdsverket (2000): Strategiska miljöbedömningar: ett användbart instrument i miljöarbetet. Rapport 5109, Naturvårdsverket, Stockholm.
Nilsson, M., Björklund, A., Finnveden, G. and Johansson, J. (2005): “Testing an SEA methodology for the energy sector – a waste incineration tax proposal”, 25, 1- 32. Environmental Impact Assessment Review.
Nilsson, M., G. Finnveden, J. Johansson och Å. Moberg (2002): Naturgasutbygg- nad i Sverige - metod för strategisk miljöbedömning inom energisektorn. Rapport 5161, Naturvårdsverket, Stockholm.
Näringsdepartementet (2002): Delegation med uppgift att medverka till att långsik- tigt stärka den regionala utvecklingen i norra Sverige. Kommittédirektiv 2002:15. Partidário, M. (1999): “Strategic Environmental Assessment - principles and poten- tial”. i J. Petts (red.), Handbook of Environmental Impact Assessment, volume 1: Environmental Impact Assessment - process, methods and potential. Blackwell Science, Oxford.
Prop. 2001/02:4: En politik för tillväxt och livskraft i hela landet.
Sahlin, J., Knutsson, D., & Ekvall, T. (2004): “Effects of planned expansion of waste incineration in the Swedish district heating systems. Resources”, Conserva- tion and Recycling, 41, 279-292.
SIKA (2003): Transporter och Kommunikationer – SIKAs årsbok 2003, Statens Institut för Kommunikationsanalys, Stockholm.
SIKA (2005): Transporter och Kommunikationer – SIKAs årsbok 2005, Statens Institut för Kommunikationsanalys, Stockholm.
SIKA (2006): SIKA statisktik: Alla - Fordon mm - Alla, Körsträckor 2003, Statens Institut för Kommunikationsanalys, Stockholm (http://www.sika-
institute.se/statistik_fr.html).
SOU 1999:94: Förmåner och ökade levnadskostnader. Slutbetänkande från Av- dragsutredningen.
SOU 2004:28: Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader. Slutbetänkande från Kommittén för översyn av hyressättning av vissa ändamålsfastigheter i statlig för- valtning.
SOU 2004:40: Kortare instanskedja och ökad samordning – Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation. Delbetänkande från PBL-kommittén. SOU 2004:70: Miljöbedömningar avseende vissa planer och program. Delbetän- kande från PBL-kommittén.
SOU 2004:126: Vänd på kuttingen! Slutbetänkandet från Tillväxtdelegationen för delar av Bergslagen, Dalsland och Värmland.
SOU 2004:135: Inlandet har möjligheter. Slutbetänkandet från Inlandsdelegatio- nen.
SOU 2005:10: Handla för bättre klimat. Från införande till utförande. Slutbetän- kande av Flexmex2-utredningen.
SOU 2005:23: En BRASkatt? – beskattning av avfall som förbränns. Delbetänkan- de från BRAS-kommittén.
SOU 2005:28: Dubbel bosättning för ökad rörlighet. Betänkande av Utredningen om dubbel bosättning.
SOU 2005:39: Skog till nytta för alla? Delbetänkande från Skogutredningen med uppdraget att utvärdera och se över skogspolitiken.
SOU 2005:77: Får jag lov? – Om planering och byggande. Slutbetänkande från PBL-kommittén.
STEM (2005): Energiläget i siffror 2005. Energimyndigheten. (www.stem.se) Uppenberg, S., Almemark, M., Brandel, M., Lindfors, L.-G., Marcus, H.-O., Stripple, H., Wachtmeister, A. och Zetterberg, L. (2001): Miljöfaktabok för bräns- len. IVL Rapport B 1334.
VTPI (2005): ”Transportation elasticities”, ingår som ett kapitel i: Online TDM Encyclopedia, och Litman, T.: Transportation elasticities – how prices and other factors affect travel behavior, www.vtpi.org, Victoria Transport Policy Institute, Canada.