• No results found

Förslag framåt

In document Alla (som vill och kan) (Page 42-49)

5. Resultat och analys

6.3 Förslag framåt

Vidare forskning kring hur studievägledare ser på och arbetar med begreppet breddat deltagande behövs. Vi behöver klarlägga vad vi menar med begreppet, vad problemet är och hur vi ska arbeta med att lösa det. Forskningsresultat av fokusgruppsintervjuer med studievägledare på samtliga fakulteter vid Göteborgs universitet skulle vara intressant att ta del av, liksom jämförelser mellan studievägledare vid olika universitet – och med andra yrkesgrupper. Också deltagande och icke-deltagande studenters tankar behövs.

Vad gäller studievägledningsverksamheten och arbetet med breddat deltagande vill jag göra ett försök att utmana de diskurser som utifrån undersökningen tycks råda – och komma med ett idealistiskt förslag. Kanske borde vi som studievägledare argumentera för breddat deltagande på följande sätt: begreppet pekar på verkliga problem med orättvisor som måste lösas och det kommer troligen inte vara smärtfritt. Helt oavsett ekonomi, till och med om universitetets ekonomi försämras, så bör vi driva detta arbete. Även om det visar sig att universitetet får studenter med sämre kunskaper och sämre studieförmåga som kräver mer tid och resurser, även om de som kommer inte berikar med önskade perspektiv, även då måste vi arbeta med detta. Till och med de som inte

vill, ​för vem har har egentligen möjlighet att vilja, behöver vi vända oss till.

Akademiska studier ger människor bättre villkor, bättre ekonomiska förutsättningar, större frihet, bredare syn på samhället och större möjlighet till kritiskt tänkande och kritik av det rådande. Om det är detta vi säger oss syssla med, om det är detta vi säger är

anledningen och målet – låt det då kosta, krångla och vara svårt. Då kan det inte bara vara för alla som redan vill och kan. Då måste vi arbeta för att det ska bli allas.

Å andra sidan kan vi inte heller göra det så enkelt för oss som att säga att högre studier är den enda vägen till ett delaktigt, engagerande liv eller det enda sättet att överblicka och kritiskt betrakta samhället. Diskursanalytiskt tänkande tillåter inte en slutgiltig sanning utan pekar på världens motsägelsefullhet och den uppsjö av tänkbara perspektiv som finns i den (Börjesson 2003, 17-18). Att man genom akademiska studier kan ​bli ​medlem av en socioekonomiskt starkare grupp än man tidigare tillhörde kan förstås vara oerhört gynnsamt för individen. Armstrong och Cairnduff (2012, 921) menar dock – underbyggt med forskning av tänkare som Bowles, Gintis, Bourdieu och Passeron – att det samtidigt visar på universitetens mycket begränsade ambition till verklig förändring av samhälleliga maktstrukturer och att denna process återskapar den sociala elitens makt. För att få tillgång till makt, kritiskt tänkande och ett gott liv genom akademiska studier behöver man acceptera den akademiska världens språk för vad som

är ​makt, kritik och ett gott liv. Att må väl och ha det bra, liksom samhälleligt engage- mang och en kritisk blick, går förstås att tillägna sig även utanför högre studier, och skulle kunna definieras på många olika sätt. Ett annat sätt att se på saken skulle därför kunna vara att vi, på ett samhälleligt plan, bör omfördela den ekonomiska och kulturella makt som akademiker idag besitter. Detta skulle kräva att också alla utanför den akademiska världen skulle få tillgång till samma ekonomiska förutsättningar, samma kunskap om, och rätt att definiera hur samhället är strukturerat och fungerar – och samma makt att både återskapa och förändra detta. Frågan skulle kunna ställas som: Måste man lära sig reglerna innan man kan bryta mot dem – eller kan man helt enkelt börja med att fundera över vem som har satt reglerna, vem som har möjlighet att skriva om dem och varför det ser ut på det viset?

Referenslista

Archer, Louise. 2007. Diversity, equality and higher education: a critical reflection on the ab/uses of equity discourse within widening participation. ​Teaching in higher

education ​12 (5): 635-653​. doi: 10.1080/13562510701595325.

Archer, Louise, Hutchings, Merryn och Leathwood, Carole. 2001. Engaging with commonalities and difference: Theoretical tensions in the analysis of working class women’s educational discourses. ​International Studies in Sociology of Education​ 11 (1) 41-62. doi: 10.1080/09620210100200065.

Archer, Louise, Leathwood, Carole och Hutchings, Merryn. 2002. Higher education: A risky business. I Hayton, Annette (red.). Paczuska, Anna (red.). ​Access, Participation

and higher education​. London: Kogan Page, 106 – 21.

Armstrong, Derrick och Cairnduff, Annette. 2012. Inclusion in higher education: issues in university–school partnership.​ International Journal of Inclusive Education​ 16 (9): 917-928. doi: 10.1080/13603116.2011.636235.

Barlebo Wenneberg, Søren. 2000. Socialkonstruktionism. Malmö: Liber ekonomi.

Bateson, John, Sommerville, Mary, Griffin, Richard och Hancock, David. 2018. Different people, different views, different ideas: do widening participation definitions influence the impact and practice of widening access in healthcare? ​Widening

Participation and Lifelong Learning ​20 (1): 102-122. doi: 10.5456/WPLL.20.1.102.

Börjesson, Mats. 2003. ​Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok​. Lund: Studentlitteratur.

Cupitt, Cathy och Trinidad, Sue. 2016. What Is Widening Participation and Why Does It Work?. I Shah, Mashood (red.). Whiteford, Gail (red.). ​Bridges, Pathways and

transitions. International innovations in widening participation​. Nederländerna:

Elsevier Science & Technology, 17-32.

Demker, Marie. 2017. Kritik mot förslag om breddat deltagande och lite om bildning. Dekanblogg, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet. [Blogg]. 13 september. http://humfakdekan.blogg.gu.se/2017/09/13/kritik-mot-forslag-om-breddat-deltagande-o ch-lite-om-bildning/​ (Hämtad 2018-05-22).

Farenga, Stephane. 2018. Early struggles, peer groups and eventual success – an artful inquiry into unpacking transitions into university of widening participation students.

Widening Participation & Lifelong Learning ​20 (1): 60-78. doi: 10.5456/WPLL.20.1.60

Finansdepartementet. 2003. ​Bilaga 10 till LU 2003. ​Stockholm: Finansdepartementet. Foucault, Michel. 1993. ​Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de

France den 2 december 1970.​ Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion.

Fuller, Alison och Paton, Karen. 2007. “Barriers” to participation in higher education? Depends who you ask and how. ​Widening Participation and Lifelong Learning ​10 (2) 6-17. ISSN: 1466-6529.

Gorard, Stephen, Smith, Emma, May, Helen., Thomas, Liz, Adnett, Nick och Slack, Kim. 2006. ​Review of Widening Participation Research: addressing the barriers to

participation in Higher Education.​ Rapport till HEFCE/University of York, Higher

Education Academy och Institute for Access Studies. York and Staffordshire: University of York, Higher Education Academy och Institute for Access Studies.

Göteborgs universitet. 2017. ​Remissvar Promemorian Brett deltagande i

högskoleutbildning U2017/03082/UH.​ 2017-10-09. Dnr V2017/109.

https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1672/1672969_gus-remissvar-till-prome morian-brett-deltagande-i-hogskoleutbildning.pdf​ (Hämtad 2018-05-22).

Göteborgs universitet. 2016. ​Handlingsplan för breddad rekrytering och breddat

deltagande​. ​https://medarbetarportalen.gu.se/styrdokument/likabehandling/​ (Hämtad

2018-03-13)

Göteborgs universitet. 2016. ​Policy för breddad rekrytering och breddat deltagande​. https://medarbetarportalen.gu.se/styrdokument/likabehandling/​ (Hämtad 2018-03-13) Göteborgs universitet. 2015. ​Policy för studie- och karriärvägledning vid Göteborgs

universitet.

https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1518/1518859_1516453_policy-f--r-studi e-och-karri--rv--gledning-vid-gu-1-.pdf​ (Hämtad 2018-03-14)

Halkier, Bente. 2008. ​Fokusgrupper. ​Frederiksberg: Forlaget Samfundslitteratur. Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. ​Den kvalitativa forskningsintervjun. ​Lund: Studentlitteratur.

Larsen, Ann Kristin. 2009. ​Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. ​Malmö: Gleerups utbildning AB.

Larsson, Katarina. 2009. Högre utbildning som politiskt instrument. ​Utbildning &

Demokrati ​18 (1) 93-120. ISSN: 1102-6472.

Lidegran, Ida. 2009. Utbildningskapital. ​Om hur det alstras, fördelas och förmedlas. Diss, Acta Universitatis Upsaliensis.

Lindgren, Simon. 2009. ​Populärkultur – teorier, metoder och analyser.​ 2. uppl. Malmö: Liber AB.

Martinsson, Lena. 2009. Social mångfald? Om förutsägbar bildning och om demokrati som sätter värden på spel. ​Tidskrift för genusvetenskap ​1: 43-58.

SFS 1992:1434. ​Högskolelagen​.

Shah, Mashood (red.) och Whiteford, Gail (red.). ​Bridges, Pathways and transitions.

International innovations in widening participation​. Nederländerna: Elsevier Science &

Technology.

Sveriges Radio. 2017. ​Regeringen backar från kritiserat högskoleförslag.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=683348​ (Hämtad 2018-03-14).

Sveriges Vägledarförening. 2017. ​Etiska riktlinjer.

http://www.vagledarforeningen.se/wp-content/uploads/2016/12/SVF-Etisk-deklaration- 2017.pdf​ (Hämtad 2018-04-26).

Stockholms universitet. 2017. ​Yttrande över promemorian Brett deltagande i

högskoleutbildning.​ 2017-10-23. Dnr SU FV-1.1.3-2367-17.

https://www.su.se/polopoly_fs/1.364413.1514892722!/menu/standard/file/Yttrande%20 brett%20deltagande%20i%20h%C3%B6gskoleutbildning.pdf​ (Hämtad 2018-05-09). UHR. 2017. ​Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper? En redovisning av

regeringsuppdraget att kartlägga och analysera lärosätenas arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande.​ Redovisning/Universitets- och högskolerådet.

Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor. Stockholm: Universitets- och högskolerådet.

UHR. 2015. ​Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och

motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017. ​Strategi/Universitets- och

högskolerådet. Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor. Stockholm: Universitets- och högskolerådet.

UHR. 2017. ​Utbildning går i arv. Inställning till högre utbildning bland svenska folket . Rapport/Universitets- och högskolerådet: 2017:3. Stockholm: Universitets- och

högskolerådet.

Uppsala universitet. 2017. ​Universitetet avstyrker regeringens förslag på ändring i

högskolelagen. ​2017-10-24.

https://mp.uu.se/web/nyheter/-/uppsala-universitet-avstyrker-regeringens-forslag-pa-and ring-i-hogskolelagen-​ (Hämtad 2018-05-09).

Utbildningsdepartementet. 2017. Promemoria: ​Brett deltagande i högskoleutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning . Stockholm: HSFR, Vetenskapsrådet.

Wibeck, Victoria. 2000. ​Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som

undersökningsmetod​. Lund: Studentlitteratur

Winther Jørgensen och Marianne. Philips, Louise. 2000. ​Diskursanalys som teori och

metod. ​Lund: Studentlitteratur.

Wreder, Malin. Börjesson. 2007. Ovanliga analyser av vanliga material. I Mats (red). Palmblad, Eva (red.). ​Diskursanalys i praktiken​.​ ​Stockholm: Liber AB, 29-51.

In document Alla (som vill och kan) (Page 42-49)

Related documents