Förslag på framtida forskning

I dokument Butiksytans betydelse för upplevelsen (sidor 67-93)

Vi vill rekommendera framtida forskning att studera butiksmiljöer och butiks-upplevelser inom andra branscher, utöver inredningsbranschen, för att undersöka om resultatet skiljer sig beroende av bransch och kunder. Frågor som dykt upp under arbetsprocessen, som vår studie inte tagit hänsyn till, är hur olika kundfaktorer kan påverka layouten och grupperingarnas bidrag till butiksupplevelsen. Därför vill vi uppmuntra till en liknande studie där kunder intervjuas vid verkliga besök, vilket innebär att undersökningen kan ta hänsyn till faktorer som exempelvis tid och humör. Slutligen uppmuntrar vi till, att med ett tydligt företagsperspektiv, undersöka företags arbetssätt gällande layout och gruppering kopplat till verksamhetsmål samt företags medvetenhet av hur arbetssätten påverkar kundens upplevelse.

Källförteckning

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber AB.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Andajani, E. (2015). Understanding Customer Experience Management in Retailing. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 211, ss. 629–633.

Antéblian, B., Filser, M. & Roederer, C. (2014). Consumption experience in retail environments: A literature review. Recherche et Applications en Marketing, 28(3), ss. 82–109.

Baker, S.M., Holland, J. & Kaufman-Scarborough, C. (2007). How consumers with disabilities perceive “welcome” in retail servicescapes: a critical incident study. Journal of Services Marketing, 21(3), ss. 160–173.

Bell, E., Bryman, A. & Harley, B. (2019). Business research methods. 5. uppl., Oxford: Oxford University Press.

Bell, J. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 6. uppl., Lund: Studentlitteratur AB.

Berlyne, D.E. (1971). Aesthetics and psychobiology. New York: Appleton-Century-Crofts.

Berry, L.L., Carbone, L.P. & Haeckel, S.H. (2002). Managing the total customer experience. Sloan Management Review, 43(3), ss. 85–90.

Bitner, M.J. (1992). Servicescapes: The Impact of Physical Surroundings on Customers and Employees. Journal of Marketing, 56, ss. 57–71.

Blumberg, B., Cooper, D.R. & Schindler, P.S. (2011). Business research methods. 3. uppl., London: McGraw-Hill Higher Education.

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. uppl., Stockholm: Liber AB.

Bustamante, J.C. & Rubio, N. (2017). Measuring customer experience in physical retail environments. Journal of Service Management, 28(5), ss. 884–913.

Bäckström, K. & Johansson, U. (2006). Creating and consuming experiences in retail store environments: Comparing retailer and consumer perspectives. Journal of Retailing and Consumer Services, 13, ss. 417–430.

Bäckström, K. & Johansson, U. (2017). An exploration of consumers’ experiences in physical stores: comparing consumers’ and retailers’ perspectives in past and present time. The International Review of Retail, Distribution and Consumer Research, 27(3), ss. 241–259.

Chunawalla, S.A. (2009). Contours of Retailing Management. Mumbai: Himalaya Publishing House.

Denscombe, M. (2010). The good research guide for small-scale social research projects. 4. uppl., Maidenhead: Open University Press.

Donovan, R.J. & Rossiter, J.R. (1982). Store atmosphere: An environmental psychology approach. Journal of Retailing, 58(1), ss. 34–57.

Ebster, C. & Garaus, M. (2015). Store design and visual merchandising: creating store space that encourages buying. 2. uppl., New York: Business Express Press.

Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur AB.

Fuentes, M. (2016). 2:2 Fördjupning: Hemmets kommersialisering. I Roos, J.M. (red.) Konsumtionsrapporten 2016: Hållbarhetens illusion. Göteborg: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Centrum för konsumtionsvetenskap, ss. 41–52.

Goode, M., Dahl, D. & Moreau, P. (2010). The effect of experiential analogies on consumer perceptions and attitudes. Journal Marketing Research, 47(2), ss. 274–286.

Goworek, H. & McGoldrick, P.J. (2015). Retail marketing management: principles and practice. Harlow: Pearson Education.

Grewal, D., Levy, M. & Kumar, V. (2009). Customer Experience Management in Retailing: An Organizing Framework. Journal of retailing, 85(1), ss. 1–14.

Grewal, D., Roggeveen, A.L. & Nordfält, J. (2017). The future of retailing. Journal of retailing, 93(1), ss. 1–6.

Grönroos, C. (2015). Service management och marknadsföring. 3. uppl., Stockholm: Liber AB.

Handelsrådet (2017). Detaljhandelns betydelse för samhällets välfärd i stad och i glesbygd. http://handelsradet.se/aktiviteter/detaljhandelns-betydelse-for-samhallets-valfard-i-stad-och-i-glesbygd/ [2019-04-02]

Hemtex (u.å.a). Ekonomi. https://www.hemtex.se/info/om_hemtex/ekonomi/ [2019-05-20]

Hemtex (u.å.b). Om Hemtex. https://www.hemtex.se/info/om_hemtex/ [2019-05-20]

Hemtex (u.å.c). Vår historia. https://www.hemtex.se/info/om_hemtex/var_historia/ [2019-05-20]

Henriksson, B. & Månsson, S.V. (1996). Deltagande observation. I Svensson, P.G. & Starrin, B. (red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 11– 51.

Hernant, M. & Boström, M. (2010). Lönsamhet i butik: samspelet mellan butikens marknadsföring, kundernas beteende och lokal konkurrens. Malmö: Liber AB.

Hjärterum (u.å.a). Hjärterum. http://hjarterum.net [2019-05-20]

Hjärterum (u.å.b). Tjänster. http://hjarterum.net/hjarterum/tjanster [2019-05-20]

Hjärterum (u.å.c). Vi kallar oss Hjärterummare. http://hjarterum.net/kundservice/om-oss/ [2019-05-20]

Hjärterum (u.å.d). Välkommen till oss på Hjärterum. http://hjarterum.net/kundservice/butiken/ [2019-05-20]

Holmberg, U. & Roos, J.M. (2010). Konsumera mera?: konsumenternas roll efter den ekonomiska krisen. I Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, ss. 329–339.

Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.

HUI research (2018). Snabbfakta 2018: Information om svensk detaljhandel. Stockholm: HUI research.

Hwangbo, H., Kim, J., Lee, Z. & Kim, S. (2017). Store layout optimization using indoor positioning system. International Journal of Distributed Sensor Network, 13(2), ss. 1–7.

Jones, M.A., Reynolds, K.E. & Arnold, M.J. (2006). Hedonic and utilitarian shopping value: Investigating differential effects on retail outcomes. Journal of Business

Research, 59, ss. 974–981.

Kahn, B.E. (2017). Using Visual Design to Improve Customer Perceptions of Online Assortments. Journal of retailing, 93(1), ss. 29–42.

Kaplan, S. (1987). Aesthetics, affects and cognition: Environmental preference from an Evolutionary Perspective. Environment and behavior, 19(1), ss. 3–32.

Kaufman-Scarborough, C. (1999). Reasonable Access for Mobility-Disabled Persons is More Than Widening the Door. Journal of Retailing, 75(4), ss. 479–508.

Kim, J.C. & Chun, S. (2018). Cannibalization and competition effects on a manufacturer's retail channel strategies: Implications on an omni-channel business model. Decision support system, 109, ss. 5–14.

Korgaonkar, P.K. (1981). Shopping orientations of catalog showroom patrons. Journal of Retailing, 57, ss. 78–90.

Lemon, K. & Verhoef, P. (2016). Understanding customer experience throughout the customer journey. Journal of Marketing, 80, ss. 69–96.

Levy, M., Weitz, B.A., Grewal, D. (2014). Retailing management. 9. uppl., New York: McGraw-Hill Education.

Lindström, K. (2017). ”Peak butik” - handelns tillväxt sker helt på nätet. Computer Sweden, 8 december. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.694144/peak-butik-tillvaxt

Lofland, J. & Lofland, L. (1995). Analyzing Social Settings: A Guide to Qualitative Observations and Analysis. 3. uppl., Belmont, CA: Wadsworth.

Londhe, B.R. (2006). Retail and distribution management. Pune: Nirali Prakashan.

Mowrey, C.H. Parikh, P.J. & Gue, K.R. (2019). The impact of rack layout on visual experience in a retail store. Information Systems and Operational Research,

57(1), ss. 76–99.

Nordfält, J. & Ahlbom, C.P. (2018). Marknadsföring i butik: om forskning och branschkunskap i detaljhandeln. 2. uppl., Stockholm: Liber AB.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl., Stockholm: Liber AB.

Pecoraro, M. & Uusitalo, O. (2014). Exploring the everyday retail experience: The discourses of style and design. Journal of Consumer Behaviour, 13, ss. 429–441.

Pine, J. & Gilmore, J. (2011). The experience economy. Boston: Harvard Business Review Press.

Punch, K.F. (2013). Introduction to social research: quantitative and qualitative approaches. 3. uppl., Los Angeles: Sage.

Sachdeva, I. & Goel, S. (2015). Retail store environment and customer experience: a paradigm. Journal of Fashion Marketing and Management, 19(3), ss. 290–298.

Sapsford, R.J. & Abbott, V. (2006). Ethics, politics, and research. I Sapsford, R. & Judd, V. (red.) Data collection and Analysis. 2. uppl., London: Sage Publication, ss. 292–311.

Schmidt, H. & Ohlsson, M. (2016). Butiksboken: om detaljhandeln på internet och i fysisk butik. 3. uppl., Stockholm: Liber AB.

Schmitt, B. (1999). Experiential marketing. Journal of Marketing Management, 15, ss. 53–67.

Smilansky, S. (2009). Experiential Marketing: A practical guide to interactive to brand experiences. London: Kogan Page.

Solomon, M.R., Bamossy, G.J., Askegaard, S. & Hogg, M.K. (2016). Consumer behaviour: a European perspective. 6. uppl., Harlow: Pearson Education Limited.

Stake, R.E. (1995). The art of case study research. Thousand Oaks, CA: Sage.

Statistiska centralbyrån (SCB) (2003). Hushållens utgifter 1999–2001: Stora skillnader i konsumtion mellan kvinnor och män (Pressmeddelande från SCB 2003:122). 2003-04-30.

https://www.scb.se/Statistik/PR/PR0601/2000I02/PR0601_2000I02_PI_SV_122.pdf

Svensk handel (2018). Det stora detaljhandelskiftet. Stockholm: Svensk handel.

Svensson, E. (2015). Bygg ikapp, för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. 6. uppl., Stockholm: AB Svensk byggtjänst.

Tiwari, R.S. (2009). Retail Management, Retail Concepts and Practices.Mumbai: Himalaya publishing house.

Turley, L.W. & Milliman, R.E. (2000). Atmospheric Effects on Shopping Behavior: A Review of the Experimental Evidence. Journal of Business Research, 49, ss. 193–211.

van Rompay, T.J.L., Tanja-Dijkstra, K., Verhoeven, J.W.M. & van Es, A.F. (2012). On Store Design and Consumer Motivation: Spatial Control and Arousal in the Retail Context. Environment and Behavior, 44(6), ss. 800–820.

Varley, R. (2014). Retail product management: buying and merchandising. 3 uppl., London: Routledge.

Verhoef, P.C., Lemon, K.N., Parasuraman, A., Roggeveen, A., Tsiros, M. & Schlesinger, L. (2009). Customer experience creation: determinants, dynamics and management strategies. Journal of Retailing, 85(1), ss. 31–41.

Wilson, A.M., Zeithaml, V.A., Bitner, M.J. & Gremler, D.D. (2016). Services

marketing: integrating customer focus across the firm. 3. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education.

Yoo, C., Park, J. & MacInnis, D.J. (1998). Effects of Store Characteristics and In-Store Emotional Experiences on Store Attitude. Journal of Business Research, 42, ss. 253– 263.

Bilagor

Bilaga 1: Samtyckesformulär

Jag har fått ta del av muntlig information om studien. Jag har informerats om att deltagandet är frivilligt och jag när som helst kan lämna undersökningen utan att förklara mina skäl till det. Jag är medveten om möjligheten att delta anonymt. Jag är medveten om att intervjun kommer att spelas in och att den enbart kommer användas av forskarna. Inspelningen raderas när studien är avslutad. Jag är medveten om att den slutliga studien kommer att bli offentlig. Jag samtycker till att delta i studien.

Deltagarens underskrift _______________ Ort och Datum _____________________ Namnförtydligande __________________

Forskarens underskrift ________________ Ort och Datum ______________________ Namnförtydligande __________________

Forskarens underskrift ________________ Ort och Datum ______________________ Namnförtydligande __________________

Bilaga 2: Intervjuguide

Tema 1: Inledning - Ålder?

- Sysselsättning?

- Vad får dig att gå till inredningsbutiker?

- Vad med butiksmiljön är viktigt för dig i en inredningsbutik? - Hur ofta brukar du besöka den här butiken?

Tema 2: Butiksupplevelse

- Vad är ditt första intryck när du går in i butiken?

- Upplever du butiksmiljön som attraktiv eller icke-attraktiv? Varför? - Vilka känslor väcker butiksmiljön? Vad i butiken får dig att känna så? - Känner du dig välkommen i butiken? Varför?

- Upplever du någon känsla av att vilja stanna kvar längre än vad du behöver eller har tid till? Varför?

Tema 3: Servicelandskap

- Upplever du butiken som inspirerande? På vilket sätt? - Tycker du att butiken är förutsägbar? På vilket sätt?

- Hur upplever du din interaktion till andra människor i butiken?

- Upplever du butiksmiljön som funktionell, på så sätt att den hjälper dig att uppfylla det du vill göra där?

- Hur upplever du åtkomligheten av produkterna i butiken? - Vad hjälper dig att orientera dig i butiken?

Tema 4: Layout

- Vad tycker du om layouten i butiken?

- Hur upplever du att det är att orientera sig i butiken med hjälp av layouten? - Upplever du att du har en överblick över butiken?

- Hur upplever du att det är att ta sig fram i butiken? - Hur upplever du bredden på gångarna i butiken? - Vad tycker du om kassans placering?

- Hur brukar du röra dig i butiken? - Vad är viktigt för dig gällande layout?

Tema 5: Gruppering

- Vilka avdelningar uppfattar du i butiken? På vilket sätt uppfattar du dem som avdelningar?

- Upplever du att produkterna är grupperadepå ett naturligt sätt för dig? - Hur upplever du att avdelningarna bidrar till att navigera sig i butiken? - Upplever du att grupperingarna är estetiskt tilltalande? Varför?

- Vad är viktigt för dig gällande gruppering?

Tema 6: Avslut

- Hur upplever du butikens layout och gruppering i jämförelse med andra inredningsbutiker?

- Vad hade kunnat förbättra din upplevelse i butiken gällande butikens layout? - Vad hade kunnat förbättra din upplevelse i butiken gällande butikens

gruppering?

- Skulle du vilja besöka butiken igen? Av vilken anledning skulle du kunna tänka dig att gå tillbaka?

Bilaga 3: Observationsschema

1. Layout Begrepp

Layout - Layoutens design

- Placering av butiksinredning - Placering av funktionella ytor - Överblick

Kundflöde - Huvudslinga

- Övergångszonen

Tillgänglighet - Bredd på gångar

- Kundvarv

- Övre och nedre plan

2. Gruppering Begrepp

Gruppering - Gruppering på:

Varugruppsnivå Butiksnivå - Fördelning av yta Tillgänglighet - Placering av produkter

Bilaga 4: Operationaliseringsmodell av intervjuguide

Intervjufråga Tema Begrepp Referens

Ålder? 1. Inledning - -

Sysselsättning? 1. Inledning - - Vad får dig att gå till

inredningsbutiker?

1. Inledning Shoppingmotiv van Rompay et al. (2012)

Vad med butiksmiljön är viktigt för dig i en inredningsbutik?

1. Inledning Shoppingmotiv van Rompay et al. (2012)

Hur ofta brukar du besöka den här butiken?

1. Inledning Närmande och undvikande beteenden

Donovan & Rossiter (1982)

Vad är ditt första intryck när du går in i butiken?

2. Butiksupplevelse Första intryck, Övergångszonen

Levy et al. (2014),

Ebster & Garaus (2015)

Upplever du butiksmiljön som attraktiv eller icke- attraktiv? Varför?

2. Butiksupplevelse Fysisk komponent Bustamante & Rubio (2017)

Vilka känslor väcker butiksmiljön? Vad i butiken får dig att känna så? 2. Butiksupplevelse Affektiv komponent, Affektiv respons, Närmande och undvikande beteenden Bustamante & Rubio (2017), Verhoef et al. (2009), Donovan & Rossiter (1982) Känner du dig välkommen

i butiken? Varför?

2. Butiksupplevelse Välkomnande, Tillgänglighet

Baker, Holland & Kaufman-Scarborough (2007), Kaufman-Scarborough (1999) Upplever du någon känsla

av att vilja stanna kvar längre än vad du behöver eller har tid till? Varför?

2. Butiksupplevelse Närmande och undvikande beteenden

Donovan & Rossiter (1982)

Upplever du butiken som inspirerande? På vilket

3. Servicelandskap Produkt- kategorier,

Schmidt & Ohlsson (2016),

sätt? Läsbarhet Berlyne (1971), Kaplan (1987), Nordfält & Ahlbom (2018) Tycker du att butiken är

förutsägbar? På vilket sätt?

3. Servicelandskap Läsbarhet Berlyne (1971), Kaplan (1987), Nordfält & Ahlbom, (2018) Hur upplever du din

interaktion till andra människor i butiken?

3. Servicelandskap Trängsel,

Social komponent, Socializer

Ebster & Garaus (2015), Bustamante & Rubio (2017), Wilson et al. (2016) Upplever du butiksmiljön som funktionell, på så sätt att den hjälper dig att uppfylla det du vill göra där? 3. Servicelandskap Facilitator, Funktionalitet, Shopping-motiv Wilson et al. (2016), Bitner (1992), Korgaonkar (1981),

van Rompay et al. (2012),

Hur upplever du åtkomligheten av produkterna i butiken?

3. Servicelandskap Tillgänglighet Svensson (2015), Bäckström & Johansson (2006) Vad hjälper dig att

orientera dig i butiken?

3. Servicelandskap Navigering Levy et al. (2014), Bäckström & Johansson (2006), Schmidt & Ohlsson (2016), Vad tycker du om layouten i butiken? 4. Layout Layoutdesign, Shopping-motiv, Gångar Levy et al. (2014), Nordfält & Ahlbom (2018), Bäckström & Johansson (2006), van Rompay et al. (2012),

Mowrey, Parikh & Gue (2019), Ebster & Garaus (2015)

Hur upplever du att det är att orientera sig i butiken med hjälp av layouten? 4. Layout Layoutdesign, Shopping-motiv, Gångar Levy et al. (2014), Nordfält & Ahlbom (2018), Bäckström & Johansson (2006), van Rompay et al. (2012),

Mowrey, Parikh & Gue (2019), Ebster & Garaus (2015)

Upplever du att du har en överblick över butiken?

4. Layout Överblick Nordfält & Ahlbom (2018) Hur upplever du att det är

att ta sig fram i butiken?

4. Layout Tillgänglighet, Övre plan, Gångar, Välkomnande Kaufman-Scarborough (1999),

Ebster & Garaus (2015),

Svensson (2015), Baker, Holland &

Kaufman-Scarborough (2007) Hur upplever du bredden

på gångarna i butiken?

4. Layout Tillgänglighet Kaufman-Scarborough (1999),

Svensson (2015) Vad tycker du om kassans

placering?

4. Layout Funktionella ytor Levy et al. (2014)

Hur brukar du röra dig i butiken?

4. Layout Shopping-motiv, Övre och nedre plan, Flöde

Mowrey, Parikh & Gue (2019), Ebster & Garaus (2015)

Vad är viktigt för dig gällande layout?

4. Layout Layout Levy et al. (2014), Bäckström & Johansson (2006) Vilka avdelningar uppfattar du i butiken? På vilket sätt uppfattar du dem som avdelningar?

5. Gruppering Gruppering, Sortiment-avdelningar, Varugruppsnivå Schmidt & Ohlsson (2016), Hernant & Boström (2010)

Upplever du att

produkterna är grupperade på ett naturligt sätt för dig?

5. Gruppering Gruppering, Logik Schmidt & Ohlsson (2016), Hernant & Boström (2010), Varley (2014) Hur upplever du att

avdelningarna bidrar till att navigera sig i butiken?

5. Gruppering Gruppering, Navigering, Sortiment- avdelningar Schmidt & Ohlsson (2016), Bäckström & Johansson (2006), Levy et al. (2014), Hernant & Boström (2010) Upplever du att grupperingarna är estetiskt tilltalande? Varför? 5. Gruppering Gruppering, Estetisk dimension, Inspiration Hernant & Boström (2010), Schmidt & Ohlsson (2016), Varley (2014) Vad är viktigt för dig

gällande gruppering?

5. Gruppering Gruppering Hernant & Boström (2010), Schmidt & Ohlsson (2016) Hur upplever du butikens

layout och gruppering i jämförelse med andra inredningsbutiker?

6. Avslut Gruppering, Layout Hernant & Boström (2010), Schmidt & Ohlsson (2016), Levy et al. (2014), Nordfält & Ahlbom (2018), Vad hade kunnat förbättra

din upplevelse i butiken gällande butikens layout?

6. Avslut Layout Levy et al. (2014), Bäckström & Johansson (2006) Vad hade kunnat förbättra

din upplevelse i butiken gällande butikens gruppering?

6. Avslut Gruppering Hernant & Boström (2010), Schmidt & Ohlsson (2016) Skulle du vilja besöka

butiken igen? Av vilken anledning skulle du kunna tänka dig att gå tillbaka?

6. Avslut Närmande och undvikande beteenden

Donovan & Rossiter (1982)

Bilaga 5: Operationaliseringsmodell av observationsschema

Observation Tema Begrepp Referens

Layout 1. Layout Layoutens design, Funktionella ytor, Överblick

Bäckström & Johansson (2006), Levy et al. (2014),

Nordfält & Ahlbom (2018) Kundflöde 1. Layout Huvudslinga,

Kundvarv, Övergångszonen

Ebster & Garaus (2015)

Tillgänglighet 1. Layout Bredd på gångar, Övre och nedre plan

Svensson (2015),

Kaufman-Scarborough (1999), Ebster & Garaus (2015) Gruppering 2. Gruppering Gruppering

Varugruppsnivå Butiksnivå

Hernant & Boström, (2010), Schmidt & Ohlsson (2016) Tillgänglighet 2. Gruppering Placering av produkter Bäckström & Johansson (2006)

Bilaga 6: Layout Hemtex

K = Kassa K = Kassa

Bilaga 7: Gruppering Hemtex

Bilaga 8: Bilder Hemtex

Bild 1 Bild 2

Bild 7 Bild 8

Bilaga 9: Layout Hjärterum

K = Kassa Övre plan

Nedre plan

Bilaga 10: Gruppering Hjärterum

K = Kassa Övre plan

Bilaga 11: Bilder Hjärterum

Bild 1 Bild 2

Bild 5 Bild 6

Individuellt bidrag

Moa Björnberg Maja Löfström Problemmedvetenhet Studiens problem arbetades fram

tillsammans genom diskussion och granskning av tidigare vetenskapliga studier inom närliggande områden.

Studiens problem arbetades fram tillsammans genom diskussion och granskning av tidigare vetenskapliga studier inom närliggande områden. Metodval och

genomförande

Metodval i studien har tagits gemensamt. Tidigt i processen utformades en tidsplan uppbyggd gemensamt, som satt rimliga mål för studiens omfattning.

Samtlig empiri-insamling, både intervjuer och observationer genomfördes tillsammans. Moa kontaktade Hemtex vilket innebar flertalet telefonsamtal och vidare mailkontakt.

Metodval i studien har tagits gemensamt. Tidigt i processen utformades en tidsplan uppbyggd gemensamt, som satt rimliga mål för studiens omfattning.

Samtlig empiri-insamling, både intervjuer och observationer genomfördes tillsammans. Maja kontaktade Hjärterum vilket innebar ett telefonsamtal och vidare mailkontakt. Maja skötte kontakten med

kundrespondenterna. Teoretisk

referensram

Litteratursökning utfördes av båda men på distans. Båda har varit lika delaktiga i teorikapitlet och i alla olika delar, men med olika ansvarsområdet. Moa hade huvudansvaret för Layout och Butiksupplevelse.

Litteratursökning utfördes av båda men på distans. Båda har varit lika delaktiga i teorikapitlet och i alla olika delar, men med olika ansvarsområdet. Maja hade huvudansvaret för

Servicelandskap och Gruppering. Empiri Moa transkriberade tre av

studiens sex (Sonesson,

Lilliehorn & Lewin) intervjuer. Sammanställningen av empirin genomfördes tillsammans men Moa hade ett huvudansvar för sammanställningen av

intervjuerna.

Maja transkriberade tre av studiens sex (Gustavsson, Löfström & Gränsmark)

intervjuer. Sammanställningen av empirin genomfördes tillsammans men Maja hade ett huvudansvar för sammanställningen av observationerna.

Analytiskt kunnande Analyskapitlet skrevs och bearbetades tillsammans.

Analyskapitlet skrevs och bearbetades tillsammans. Slutsatser Studiens slutsatser diskuterades Studiens slutsatser diskuterades

och skrevs tillsammans. och skrevs tillsammans. Vetenskapligt språk och kommunikations-förmåga Korrekturläsning av studiens språk har genomförts löpande. Kommunikation har främst skett mellan oss, Moa och Maja. Kommunikationen har skett kontinuerligt över telefon och via fysiska träffar. Vidare

kommunikation har skett under kursens seminarier vilka båda har varit både skriftligt och muntligt delaktiga i.

Korrekturläsning av studiens språk har genomförts löpande. Kommunikation har främst skett mellan oss, Moa och Maja. Kommunikationen har skett kontinuerligt över telefon och via fysiska träffar. Vidare

kommunikation har skett under kursens seminarier vilka båda har varit både skriftligt och muntligt delaktiga i.

Självständighet under processen

Eftersom vi bor på olika orter har större delen av arbetet skrivits på distans, men med tät kontakt över telefon, både via samtal och sms. Vi har träffats fysiskt ungefär en gång i veckan, där störst fokus legat på att diskutera och gå igenom specifika delar av arbetet.

Eftersom vi bor på olika orter har större delen av arbetet skrivits på distans, men med tät kontakt över telefon, både via samtal och sms. Vi har träffats fysiskt ungefär en gång i veckan, där störst fokus legat på att diskutera och gå igenom specifika delar av arbetet. Aktivt deltagande på

seminarier

Båda har deltagit i samtliga seminarier och varit aktiva i förberedelserna innan samt under seminarierna.

Båda har deltagit i samtliga seminarier och varit aktiva i förberedelserna innan samt under seminarierna.

I dokument Butiksytans betydelse för upplevelsen (sidor 67-93)