Förslag till framtida forskning

Då syftet med ingångsbalansräkningen är att öka jämförbarheten mellan företagets finansiella rapporter skulle det vara intressant att se om detta syfte uppfylls. Därmed är ett förslag till

framtida forskning att studera ett företag som genomgått bytet från K2 till K3. Detta för att se om ingångsbalansräkningen bidrar till en ökad jämförbarhet.

Litteratur

Alexander, D. (1993). A European true and fair view? European Accounting Review, 2(1), ss. 17-46.

Alexander, D. & Jermakowicz, E. (2006). A true and fair view of the principles/rules debate. Abacus, 42(2), ss. 132-164.

Affärsvärlden. (2001). Allt fler intressenter.

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2532079.ece [2015-03-11].

Aktiebolagstjänst. (u.å.). Bokföringsnämndens K-projekt. http://www.ab.se/redovisning-skatt/redovisning/bokforingsnamnden/bokforingsnamndens-k-projekt [2015-02-25].

Alhager, E. & Alhager, M. (2004). Sambandet mellan redovisning och beskattning: en introduktion. 2 uppl., ppsala Krak w olpress. ublisher.

Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H. (2005). Den nya ekonomistyrningen. 3 uppl., Malmö: Liber ekonomi.

Benston, G. J., Bromwich, M., & Wagenhofer, A. (2006). Principles- versus rules-based accounting standards: the FASB's standard setting strategy. Abacus, 42(2), ss. 165-188.

Bergstrand, J. (2010). Ekonomisk analys och styrning. 4. Uppl., Lund: Studentlitteratur. BFN. (2003). Utkast: Bokföringsnämndens VÄGLEDNING – Redovisning av avsättningar och ansvarsförbindelser. Stockholm: BFN.

BFN. (2005). Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00 Koncernredovisning. (BFNAR 2005:1). Stockholm: BFN.

BFN. (2008). Information om Bokföringsnämndens normgivningsprojekt för årsredovisning och årsbokslut för icke-noterade företag. http://www.bfn.se/aktuellt/ny-normgivning.pdf [2015-03-03].

BFN. (2010a). Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2010:1). Stockholm: BFN.

BFN. (2010b). Bokföringsnämndens UTTALANDE - Redovisning av intäkter och kostnader i ideella föreningar och registrerade trossamfund. Stockholm: BFN.

BFN. (2010c). Remissvar avseende Bokföringsnämndens vägledning – Upprättande av årsredovisning (K3), juni och september 2010. http://www.bfn.se/remisser/arkiv/K3/gu-remissvar.pdf [2015-05-05].

BFN. (2011). Bokföringsnämndens VÄGLEDNING - Årsredovisning i mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1). Stockholm: BFN.

BFN. (2012a). Bokföringsnämndens allmänna råd om byte av K-regelverk (BFNAR 2012:4). Stockholm: BFN.

BFN. (2012b). Konsekvensutredning avseende nytt allmänt råd om byte mellan olika K-regelverk. Stockholm: BFN.

BFN. (2014a). Bokföringsnämnden Årsredovisning 2013. Stockholm: BFN.

BFN. (2014b). Bokföringsnämndens VÄGLEDNING - Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1). Stockholm: BFN.

BFN. (2015a). BFN:s allmänna råd. http://www.bfn.se/redovisning/rad/allmanna-070101.aspx [2015-02-05].

BFN. (2015b). K1. http://www.bfn.se/aktuellt/aktuelltk1.aspx#k1enskilda [2015-02-23]. BFN. (2015c). K-projektet. http://www.bfn.se/aktuellt/aktuelltkprojekt.aspx [2015-02-04]. BFN. (2015d). Frågor och svar – Bokföring. http://www.bfn.se/fragor/fragor-bokforing.aspx#bokf5 [2015-05-29].

Bierman, H. J. Black, H. A., Gray, J., Sapeenza, S. R., & Davidson, S. (1965). The Realization Concept. The accounting review, 40(2), ss. 312-322.

Bjuvberg, J. (2006). Redovisningens betydelse för beskattningen. Stockholm: Mercurius. BLinformation. (u.å.). Redovisningsprinciper.

http://www.blinfo.se/ordlista/2013/9/redovisningsprinciper__7237 [2015-02-25].

Bradbury, M. E. & Schröder, L. B. (2012). The content of accounting standards: principles versus rules. The British accounting review, 44(1), ss. 1-10.

Broberg, A. (2008). Nya redovisningsregler för aktiebolag. 2. Uppl., Näsviken: Björn Lundén Information.

Broberg, A. (2010). Redovisningsnyheter: årsredovisning K3, årsredovisning K2, förenklat

årsbokslut K1, färre tilläggsupplysningar, förkortad balansräkning, förkortad

resultaträkning, enklare årsbokslut. Näsviken: Björn Lundén information.

Broberg, A. & Eriksson, C. (2014). Bokslut och årsredovisning i mindre aktiebolag - K3:

byggnader, inventarier, komponentavskrivning, immatriella tillgångar, ned- och

uppskrivning, uppskjuten skatt, lager m.m. Näsviken: Björn Lundén Information.

Bruzelius, L. H., Skärvad, P.-H. & Hofvander, N. (2004). Integrerad organisationslära. 9. Uppl., Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business research methods. 3. Uppl., Oxford: Oxford University Press.

Chen, H. (2013). Maximum Return on Equity (MRoE) Model and Its Application. Journal of Accounting, Finance & Management Strategy, 8(2), ss. 75-106.

Collins, D. L., Pasewark, W. R. & Riley, M. E. (2012). Financial reporting outcomes under rules-based and principles-based accounting standards. Accounting horizons, 26(4), ss. 681-705.

Dahlgren, J. & Nilsson, S-A. (u.å.). Redovisning. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/redovisning [2015-02-25].

Deegan, C. (2002). The legitimising effect of social and environmental disclosures -- a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3), s. 282.

Dill, W. R. (1975). Public participation in corporate planning— strategic management in a Kibitzer's world. Long range planning, 8(1), ss. 57-63.

Donelson, D. C. McInnis, J. M., & Mergenthaler, R. D. (2012). Rules-based accounting standards and litigation. The accounting review, 87(4), ss. 1247-1279.

Drefeldt, C. & Törning, E. (2014). K2: en guide till årsredovisning enligt K2. Lund: Studentlitteratur.

Dworkin, R. (1986). Law's empire. Cambridge, Mass: Belknap Press.

Edenhammar, H., Norberg, C. & Thorell, P. (2013). Företagens redovisning: att förstå årsredovisningar. 7. Uppl., Uppsala: Iustus.

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4. Uppl., Lund: Studentlitteratur.

Ekonomifakta. (2015). Företagens storlek.

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Naringslivets-struktur/ [2015-04-28].

Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul, F. (2011). Att utreda, forska och rapportera. 9. Uppl., Malmö: Liber läromedel.

Falkman, P. (2004). Redovisning och skatt. Malmö: Liber ekonomi.

Fassin, Y. (2009). The stakeholder model refined. Journal of Business Ethics, 84(1), ss. 113-135.

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2. Uppl., Stockholm: Liber. Freeman, R.E. (2004). The Stakeholder Approach Revisited. Zeitschrift für Wirtschafts- und Unternehmensethik, 5(3), ss. 228-241.

Freeman, R.E. (2010). Strategic management: a stakeholder approach. Cambridge: Cambridge University Press.

Grant Thornton. (u.å.) Nu är det dags att välja mellan K3 och K2! [broschyr] http://www.invici.se/wp-content/uploads/2013/10/K3_K2-131011.pdf [2015-02-05].

Grant Thornton. (2008). Rapportera enligt IFRS. [broschyr] http://www.grantthornton.se/Global/Dokument/Tjanster/Radgivning/IFRS/Kvalitetss%C3%A 4kring%20enligt%20IFRS.pdf [2015-03-05].

Grant Thornton. (2014). Övergång till K3 [broschyr]

http://www.grantthornton.se/Global/Dokument/Tjanster/Radgivning/IFRS/2014/%C3%96ver g%C3%A5ng%20till%20K3%20140929.pdf [2015-02-03].

Gray, R., Kouhy, R., & Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental reporting: A review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 8(2), ss. 47-77.

Grosskopf, G. (1990). Företagsbeskattning. Skattenytt, (7.), ss. 463-485.

Gunnarsson, Å. (1995). Skatterättvisa: Tax equity. Diss., Umeå universitet. Uppsala: Iustus Förlag.

Hasnas, J. (1998). The Normative Theories of Business Ethics: A Guide for the Perplexed. Business Ethics Quarterly, 8(1), ss. 19-42.

Henriksson, E. & Schröder, M. (2000). Skattemässiga konsekvenser av byte av redovisnings-princip. Skattenytt, (3), ss. 124-131.

Hilling, A. (2007). Income taxation of derivatives and other financial instruments - economic substance versus legal form: a study focusing on Swedish non-financial companies. Diss., Jönköping universitet. Jönköping: Jönköping International Business School.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2. Uppl., Lund: Studentlitteratur.

Holmström, N. (2003). Redovisning.nu. Malmö: Liber ekonomi. IL (Inkomstskattelag) 1999:1229. Stockholm: Justitiedepartementet.

Ingblad, S.-E. (u.å.a). Eget kapital. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/eget-kapital [2015-04-24].

Ingblad, S.-E. (u.å.b). Realisationsprincipen. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/realisationspr incipen [2015-02-25].

Jewell, J. J. & Mankin, J. A. (2011). What is your ROA? An investigation of the many formulas for calculating return on assets. Academy of Educational Leadership Journal, 15(1), ss. 79-91.

Johannessen, A. & Tufte, P. A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber.

Johansson, K. (2010). Substance over form: en redovisningsrättslig studie. Diss., Göteborgs universitet. Stockholm: Jure Förlag.

K2K3.se. (u.å.). Bakgrundsinformation. http://www.k2k3.se/#!bakgrundsinformation/c1s4q [2015-02-05].

Kellgren, J. (2006). Materiella lagertillgångar – något om sambandet mellan redovisning och beskattning. Skattenytt, (7-8), ss. 426-440.

Kellgren, J., & Bjuvberg, J. (2014). Redovisning och beskattning: om redovisningens betydelse för inkomstbeskattningen. 3. Uppl., Lund: studentlitteratur.

Kindahl, I. (2014). Tydligare struktur på redovisningsregler med K2 och K3. Agenda, (1), 2014.

Knutsson, M., Norberg, C., & Thorell, P. (2012). Redovisningsfrågor i skattepraxis. 3. Uppl., Uppsala: Iustus.

LeCompte, M. D., & Goetz, J. P. (1982). Problems of Reliability and Validity in Ethnographic Research. Review of Educational Research, 52(1), ss. 31-60.

Lennartsson, R. (2012). Svåra bytesregler gynnar K2-regelverket. Balans, (12), s. 10. Lennartsson, R. (2013). Motivering krävs vid byte av K-regelverk. Balans, (2), s. 8.

Leonardz, B., & Blomquist, A. (2008). Årsredovisningen: en introduktion. 2. Uppl., Malmö: Liber Förlag.

Lindencrona, G. (u.å.). Skatteförmågeprincipen. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skattef%C3% B6rm%C3%A5geprincipen [2015-02-24].

Lodin, S-O. (2007). Några kvalitetskrav på en god skattelagstiftning. Skattenytt, (9), ss. 477-490.

Lodin, S-O., Lindencrona, G., Melz, P., Silfverberg, C., & Simon-Almendal, T. (2013). Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt, del 1. 14. Uppl., Lund: Studentlitteratur. Lundén, B., & Ohlsson, G. (2006). Bokslutsanalys: grundläggande bokslutskunskap och metoder för räkenskapsanalys. 4. Uppl., Näsviken: Björn Lundén information.

Lönnqvist, R. (2011). Årsredovisning i aktiebolag och koncerner. 5. Uppl., Lund: Studentlitteratur.

Mainardes, E. W., Alves, H., & Raposo, M. (2011). Stakeholder theory: issues to resolve. Management decision, 49(2), 226-252.

Mainardes, E. W., Alves, H., & Raposo, M. (2012). A model for stakeholder classification and stakeholder relationships. Management decision, 50(10), ss. 1861-1879.

Melbi, I. (2009). Slopad koppling mellan -redovisning och beskattning? - Slutbetänkande från SamRoB-utredningen. Skattenytt, (1), ss. 2-7.

Möller, L. (2001). Sambandet mellan redovisning och beskattning enligt inkomstskattelagen. Skattenytt, (3), ss. 122-131.

Nilsson, P. (2010). K3 - allmänt råd eller vägledning? Balans, (11), ss. 37-39.

Nilsson, P. (2011). Kort om K3-reglerna för årsredovisningsföretag. Skattenytt, (5), ss. 263-272.

Nilsson, P. (2013). Inkomstskatteeffekter av K2 och K3. SRF Konsulten, (2), ss. 40-42. Norberg, C. (2005). Omfångsfrågan kontra periodiseringsfrågan i näringsverksamhet. Ståhl, K. & Thorell, P. (red.) Festskrift till Nils Mattsson. Uppsala: Iustus, ss. 327-344.

Norberg, C. (2012). K3 - det nya regelverket för redovisning i onoterade företag. Skattenytt, (11), ss. 792-802.

Nyquist, K. (2006). Trängelskatt. Skattenytt, (4), ss. 226-227.

Olsson, S. (2012). Redovisningsrätt: en introduktion. Stockholm: Norstedts juridik.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. Uppl., Lund: Studentlitteratur.

Pautsch, G. (2013). Det obligatoriska valet, K2 eller K3? http://www.startaforetag.nu/entreprenorskap/det-obligatoriska-valet-k2-eller-k3 [2015-02-04]. Phillips, R., Freeman, R.E. & Wicks, A.C. (2003). What stakeholder theory is not. Business Ethics Quarterly, 13(4), ss. 479-502.

Pramhäll, C. & Drefeldt, C. (2013). En snabbguide i K3 - Nytt regelverk för redovisning [broschyr].https://www.kpmg.com/SE/sv/kunskap-utbildning/nyheter-

publikationer/Publikationer-2014/Documents/Snabbguide-i-K3.pdf [2015-01-29].

Pramhäll, C., Drefeldt, C. & Albanese, M. (2014). En snabbguide i K2 - Förenklat regelverk för redovisning [broschyr]. http://www.kpmg.com/SE/sv/kunskap-utbildning/nyheter-publikationer/Publikationer-2014/Documents/Snabbguide_K2.pdf [2015-01-29].

Prop. (2012/13:61). Försenad årsredovisning och bokföringsbrott samt några revisorsfrågor. PwC. (2012a). K3 i praktiken: PwC:s handbok vid tillämpning av K3. Lund: Studentlitteratur. PwC. (2012b). Känn dig lugn inför framtiden – Gör redan nu ditt val mellan K2 och K3 [broschyr] http://www.pwc.se/sv/redovisning/assets/gor-redan-nu-ditt-val-mellan-k2-och-k3.pdf [2015-01-29].

Påhlsson, R. (1995). Riksskatteverkets rekommendationer: allmänna råd och andra uttalanden på skatteområdet. Diss., Uppsala universitet. Uppsala: Iustus Förlag.

Påhlsson, R. (1997). RSV:s rekommendationer och legalitetsprincipen. Skattenytt, (1), ss. 40-46.

Påhlsson, R. (2003). Inledning till skatterätten. 3. Uppl., Uppsala: Iustus Förlag.

Rabe, G. & Hellenius, R. (2011). Det svenska skattesystemet. 24. Uppl., Stockholm: Norstedts Juridik.

Rienecker, L., Stray Jørgensen, P., Hedelund, L. & Nordli, H. (2002). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber.

Schwencke, H. R. & Alexander, D. (2003). Accounting change in Norway. European Accounting Review, 12(3), ss. 549-566.

Segesten, K. (2012). Användbara texter. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 47-56.

SFS. (2007:783). Förordning med instruktion för Bokföringsnämned.

Shocker, A. D. & Prakash Sethi, S. (1973). An approach to incorporating societal preferences in developing corporate action strategies. California management review, 15(4), ss. 97-105. Shortridge, R. T. & Myring, M. (2004). Defining Principles-Based Accounting Standards. The CPA Journal, 74(8), ss. 34-37.

Silva Guerreiro, M. A., Rodrigues, L. L. & Craig, R. (2014). Changing from a Rules-based to a Principles-based Accounting Logic: A Review. Australasian Accounting Business & Finance Journal, 8(2), ss. 110-120.

Smith, D. (2006). Redovisningens språk. 3. Uppl., Lund: Studentlitteratur.

Skatteutskottet. (2000). Inkomstskattelagen (1999/2000:SkU2). Stockholm: Sveriges Riksdag. SKV. (2013). Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning 2013 (SKV 305). Stockholm: Skatteverket.

SKV. (2014a). Handledning för beskattning av inkomst (SKV 399). Stockholm: Skatteverket. SKV. (2014b). Skatteregler för aktie- och handelsbolag – med deklarationsanvisningar. [broschyr]https://www.skatteverket.se/download/18.3f4496fd14864cc5ac9ccdf/14168152124 31/29413.pdf [2015-05-05].

SOU. (2004:36). Reformerade egendomsskatter.

SOU. (2008:80). Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet, Del 1.

SRF. (2014). Dagsläget för Bokföringsnämndens K-projekt.

Stralström, C. (u.å.). Valet mellan K2 och K3. http://www.pwc.se/sv/redovisning/artiklar/valet-mellan-k2-och-k3.jhtml [2015-03-13].

Strauss, A. L. & Corbin, J. M. (1998). Basics of qualitative research: techniques and procedures for developing grounded theory. 2. Uppl., Thousand Oaks, Calif: SAGE.

Svernlöv, C. & Persson Österman, R. (2014). Skatterättsligt företrädaransvar – Fiskal gräddfil utan legitimitet? Skattenytt, (1-2), ss. 53-67.

Swanson, Z. L., Singer, R. & Downs, A. (2013). Goodwill impairment: a comparative country analysis. Academy of Accounting and Financial Studies Journal, 17(1), ss. 25-46.

Thomasson, J., Arvidson, P., Carrington, T., Johed, G., Lindquist, H., Larson, O. & Rohlin, L. (2010). Den nya affärsredovisningen. 18. Uppl., Malmö: Liber.

Thorell, P. (1984). Skattelag och affärssed: en skatterättslig studie över sambandet mellan den bokföringsmässiga och skattemässiga redovisningen. Diss., Uppsala universitet. Stockholm: P A Nordstedt & Söners Förlag.

Thorell, P. (2006). UTLÅTANDE - Rätten att inskränka tillämpningen av uttryckliga lagregler i den kompletterande normgivningen på redovisningsområdet. Stockholm: Ernst & Young. Thurén, T. (2005). Källkritik. 2. Uppl., Stockholm: Liber.

Tillväxtverket (2015). Enskild näringsverksamhet. https://www.verksamt.se/driva/ekonomi-och-bokforing/arsbokslut-och-arsredovisning/enskildnaringsverksamhet?queryterm=enskild% 20n%E4ringsverksamhet [2015-02-11].

Tullberg, J. (2013). Stakeholder theory: some revisionist suggestions. The journal of socio-economics, 42, ss. 127-135.

Westermark, C. (2003). Framtida utgifter - garantiåtaganden och andra förpliktelser. Skattenytt, (7-8), ss. 519-526.

Yström, A. (2010). Financial reporting in entrepreneurial SMEs: in search of significant areas of financial reporting information. Diss., Jönköping universitet. Jönköping: Jönköping International Business School.