5. ANALYS
6.4 Förslag till framtida forskning
I problemdiskussionen nämner vi att den kulturella klyftan mellan Islam och västvärlden har ökat. Under våra intervjuer förklarade respondenterna att de kulturella skillnaderna inte har en påverkande roll vid internationaliseringen för islamiska banker. Ett förslag till framtida forskning är om hur olika bank managers till konventionella banker upplever islamiska bankväsendet.
Ett annat förslag till framtida forskning är islamiska bankernas expansion efter finanskrisen 2008. Vilka faktorer är det som ligger till grund för senare tids expansion?
50
Källförteckning
Abu-Tapanjeh A.M. (2008). Corporate governance from the Islamic perspective: A
comparative analysis with OECD principles. Critical Perspectives on Accounting Nr. 20, S.
556-567.
Ahmad, Z.S. (2012). The internationalization of Malaysian-based multinational banks:
Journey towards globalization. Asia-Pacific Journal of Business Administration. Vol. 4, Nr.
1, S. 58-81.
Aliber, R.Z. (1984). International Banking: A Survey. Journal of Money, Credit and Banking.
Vol. 16, Nr. 4, S. 661-678.
Andersen, Ib. (1998). Den uppenbara verkligheten – val utav samhällsvetenskaplig metod.
Lund: Studentlitteratur
Andersson, S. (2001). Det växande företaget. Lund: Studentlitteratur.
Ahmed, M. (2006). Practice of Mudaraba and Musharaka in Islamic Banking. Journal of Islamic Economics, Banking and Finance. New York: Cambridge University Press.
Ayub, M. (2007). Understanding Islamic Finance. John Wiley & Sons, Ltd, England.
Bernström, K. (1998). Koranens budskap. Stockholm: Proprius Förlag.
51
Boldt-Christmas, M., Jacobsen, S.F. & Tschoegl, A. (2001). The international expansion of the Norwegian banks. Vol. 43, Nr. 3, S. 79-104.
Brown, K. (2003). Islamic Banking Comparative Analysis. The Arab Bank Review. Vol. 5, Nr. 2, S. 43-50.
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber ekonomi: upplaga 1:2.
Capuder, Albert (2007), ” Islamiska lån utmaning för bankerna”, 2007-12-28.
Tillänglig: http://hd.se/ekonomi/2007/12/28/troende-muslimer-vill-ha-laan-2/
Caves, R.E. & Porter, M.E. (1977). From entry barriers to mobility barriers. Quarterly Journal of Economics. Vol. 91, Nr. 2, S. 421-434.
Cleve, E. (2009). The Eclectic Paradigm and Foreign Direct Investment in Sub-Saharan Africa. Proceedings of the 10th IAABD (International Academy of African Business and Development) Annual Conference.
Cleveland, H Van B. & Huertas, T.F. (1985). Citibank 1812-1970. Cambridge: Harvard University Press.
Dunning, J. H. (1998). Location and the Multinational enterprise: A neglected factor. Journal of International Business Studies. Vol. 29, Nr. 1, S. 45-66.
Dunning, J.H. (2001). The Eclectic (OLI) Paradigm of International Production: Past, Present and Future. Int, J. of the Economics of Business, Vol. 8, Nr. 2, S. 173-190.
52
Dunning, J.H. & Lundan S.M. (2008). Multinational Enterprises and the Global Economy, Second Edition. Great Britain: MPG books Ltd.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
El-Gamal, M.A. (2002). Islamic Finance: Law, Economics and Practice. New York: Cambridge University Press.
El Qorchi, M. (2005). Islamic Finance Gears Up. Finance & Development. Vol. 42, Nr. 4, S.
46-50.
Engwall, L. & Wallenstål, M. (1988). Tit for tat in small steps: the internationalization of Swedish banks. Scandinavian Journal of Management . Vol. 4, S. 1147-1155
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Funered, E.U. (1994). Bankerna risktagande, Lund: Studentlitteratur
Garas, N.S. (2007). Internationalization of Islamic financial institution: Challenges and paths to solution. Thunderbird International Business Review, Vol. 49, Nr. 2, S. 225-249.
Ghemawat, P. (2003). Semiglobalization and international business strategy. Journal of International Business Studies. Vol. 34, S. 138-152.
Hammarkvist, KO. (1982). Marknadsföring och konkurrenskraft. Malmö: Liber.
53
Hellman, P. (1994). The Internationalization of Finnish Financial Service Companies, International Business Review. Vol. 5, Nr. 2, S. 191-208.
Hjärpe, J. (2005). Shari’a – Gudomlig lag i en värld i förändring. Stockholm: Norstedts.
Imam, P. & Kangni, K. (2012). From a niche market to the mainstream: what has driven Islamic banking growth? 2013-04-10.
Tillänglig: http://www.worldfinancialreview.com/?p=1198
Imam, P. & Kangni, K. (2010). Islamic Banking: How Has it Diffused. IMF Working Paper WP/10/195
Johansson, C. (2012) . Utan ränta och spekulation. EYE, nr 1. En affärstidning från ernst &
young. S. 13-15. Tillänglig:
http://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/EYE_0112/$FILE/EYE0112_low.pdf
Johansson, J. & Blomstermo, A., Pahlberg, C. (2002). Företagets
internationaliseringsprocess: Lärande i nätverk. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, J. & Vahlne, JE. (1977). The internationalization process of the firm - A model of knowledge development and increasing foreign market commitments. Journal of
international Business studies. Vol. 8, S. 23-32.
Johanson, J & Vahlne, JE. (2009) The Uppsala internationalization process model revisited:
From liability of Foreignness to Liability of Outsidership. Journal of International Business Studies, Vol. 40, Nr. 9, S. 1411-1431.
Kathuria, S. (2008). Western Balkan Integration and the EU: An Agenda for Trade and Growth. Washington, DC: World Bank.
54
Kazarian, E.G. (1993). Islamic Versus Traditional Banking: Financial Innovations in Egypt.
Colorado: Westview Press.
Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Li, J. & Guisinger, S. (1992). The globalization of Service Multinationals in the Triad.
Journal of international business studies. Vol. 23, Nr. 4, S. 675-695.
Lindgren, H. (2008). Finanskris. Nationalencyklopedin årsbok 2008.
Malmö: NE Nationalencyklopedin AB.
Löf, M. (2010). Utländska direktinvesteringar i Sydamerika, Vilka faktorer driver investeringarna i denna region? Uppsala: Nationalekonomiska Institutionen.
Markusen, J., Melvin, J., Kaempfer, W. & Maskus, K. (1995). International trade: Theory and evidence. New York: McGraw-Hill.
Marquardt, R. (1990). Bankers internationalisering: dimensioner för fortsatt forskning.
Uppsala: Företagsekonomiska institutionen
Marquardt, R. (1994). Banketableringar i främmande länder. Uppsala:
Företagsekonomiska institutionen.
Merett, D.T. (2002). The internationalization of Australian banks. Journal of International Financial Markets, Institutions and Money. Vol. 12, S. 377-397.
55
Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativ data. Malmö: Liber
OECD. (2000). 2013-04-06. Tillänglig:
http://www.oecd.org/investment/investmentfordevelopment/1922648.pdf
OECD. (2008). 2013-04-06. Tillänglig: http://www.oecd.org/dataoecd/42/56/43985557.pdf
Petrou., P.P. (2009). Foreign Market Entry Strategies in Retail Banking: Choosing an Entry Mode in a Landscape of Constraints. Long Range Planning. Vol. 42, Nr. 5, S. 614-632.
Rahman Abdul, R.A.(2007). Introductory article Islamic banking and finance: between ideals and realities. IIUM Journal of Economics and Management. Vol. 15, Nr. 2,
S. 123-141.
Rammal, H.G. (2004). Financing through musharaka: principles and application. Tillänglig:
http://www.westga.edu/~bquest/2004/musharaka.htm
Samuelsson, J. (2001). Islamisk ekonomi. Lund: Studentlitteratur
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009) Research methods for business students, 4 uppl. Harlow: Financial Times/Prentice Hall.
Svenningsson, M., Lövheim, M. & Bergquist, M. (2003) Att fånga nätet. Kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur
Svenska Dagbladet (2012). Islamisk finans kan blomstra efter arabisk vår. 2013-04-05.
Tillänglig: http://www.svd.se/kultur/understrecket/arabisk-var-for-islamisk-finans_6751819.svd
56
Suleiman, N.M. (2000). The Muslim banking world faces the challenge of expanding internationally while remaining true to Islamic principles. 2013-05-04. Tillänglig:
http://www.al-bab.com/arab/econ/nsbanks.htm
Thunman, C.G. (1992) Corporate Banking- Services and Relationships. International Journal of Bank Marketing, Vol. 10, Nr. 2, S.10-16.
Thomas, A., Cox, S. & Kraty, B. (2005). Structuring Islamic Finance Transactions, London:
Euromoney books
Turnbull, P.W. & Gibbs, M.L. (1987). Marketing Bank Services to Corporate Customers:
The Importance of Relationships. International Journal of Bank Marketing. Vol. 5, Nr. 1, S.
19-26.
Vahlne, JE. & Nordström, K. (1992). Is the Globe Shrinking: Psychic distance and the establishment of Swedish sales subsidiaries during the last 100 years. IIB, Handelshögskolan i Stockholm.
Volk, S. & Pudelko, M. (2010). Challenges and oppurtunities for Islamic retail banking in the European context. Journal of Financial Services Marketing. Vol . 15, S.190-205.
Warde, I. (2000). Islamic Finance in the Global Economy. Edinburgh University Press.
Zineldin, M. (1990). The Economics of Money and Banking: A Theoretical and empirical study of Islamic Interest- free Banking Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
57
BILAGA 1 - Certification
Certificate of bachelor thesis
Date: 2013/05/20
K r i s t i a n s t a d U n i v e r s i t y T i m u r s U m a n s
Certification,
Hereby I certify as a supervisor for Burak Kaya and Ines Durak at Kristianstad University that they are performing their bachelor thesis in our University. The purpose of the thesis is to provide the reader with a greater understanding of Islamic banking, and focusing on key factors for Islamic banks' internationalization process.
Date, District:………..
Signature:……….
Dr. Timurs Umans,
Assistant professor in Corporate Governance
58
BILAGA 2 - Intervjuguide
K r i s t i a n s t a d U n i v e r s i t y B u r a k K a y a & I n e s D u r a k
Internationalization process of Islamic Banks
1. How does your Bank started? (Shortly about the history of your bank)
2. In what way do you think that your bank has been affected by the financial crisis in 2008?
3. Do your bank have any cooperation with other banks in the world and how?
4. If your bank have any cooperation with another bank, how has it affected you bank? How do you think that the cooperation will affect the internationalization of you bank?
5. What kind of cultural differences do you think that your bank have compare to the rest of the banks and what do you see as the biggest difference between an Islamic bank and a conventional bank? (indicate factor / factors)
Certificate of bachelor thesis
Certificate of bachelor thesis
59
6. Which fact/facts do you think that makes a customer to choose your bank instead of a well-known conventional bank?
7. Cultural differences between Islam and the West world are large. How do you think that your bank should proceed in an establishment in a market with big cultural differences?
8. How would an establishment in Sweden affect your bank and how would you perform it?
9. How does your bank work to increase the knowledge of Islamic banking system?
10. Which factors do you think are important for a successful establishment of a new market for an Islamic Bank? Do you consider that the population has an impact?
60
BILAGA 3 – Sharia
Allmänt
Efter profeten Muhammeds död år 632 efter Kristus. spreds den islamiska läran väldigt snabbt vilket ledde till att det uppkom ett behov av ett mer detaljerat rättssystem än det rättsystem som finns i Koranen. Den detaljerade rättsystemet som uppstod är Sharia. Grunden för det detaljerade islamiska rättsystemet utgörs av Koranen och sunna. Koranen är den heliga skriften för religionen islam och sunnan är skriften som består av beskrivelser om hur profeten levde.
Sharia anses vara grunden för det islamiska banksystemet, detta framförallt för att alla finansiella kontrakt måste överrensstämma med den islamiska rätten. För att få en djupare förståelse om det islamiska banksystemet måste man ha en uppfattning om Sharia (Ayub, 2008). Sharia delas in i fyra grundläggande källor. Dessa grundläggande källor är med beaktande av dess auktoritära betydelse följande: Koranen, sunna (sed), ijma (Konsensus) och qiyas (analogi) och ijtihad (självständig resonemang) (Hjärpe, 2005). Oftast översätts Sharia som islamisk rätt, men många forskare menar på att Sharia är ett bredare begrepp och symboliserar snarast en god ordning (Warde, 2000). En rättslärd som förklarar den religiösa lagen, Sharia, och behandlar andra teologiska frågor kallas inom islam för mufti. Frågorna som mutfin undersöker kan ställas av staten, instutitioner, organisationer samt enskilda individer. De svar som mutfin ger kallas för fatwa inom islam (Kazarian, 1993).
Rättskällor
Rättskällorna i Sharia består som tidigare nämnts av fyragrundläggande källor som delas upp i primära och sekundära rättskällor. Till den primära rättskällan tillhör den heliga skriften Koranen, sunna och hadtitherna. Till den sekundära rättskällan tillhör ijma (konsensus) och qiyas (analogi) vilket grundar ijtihad (Ayub, 2008). Som tidigare nämnts är det viktigt att ha en djupare förståelse om Sharia för att kunna förstå islamiska banksystemet. För att få en djupare förståelse om den islamiska rätten krävs det att ha en förståelse om de islamiska rättskällorna och vilka de är.
61
Primära rättskällor
Koranen är den absolut primära rättskällan. Enligt islamisk tro är Koranen den sista heliga skriften som fortlever av Guds ord (Ayub, 2008). Koranen uppfattas som Guds egna ord och uppenbarades för profeten Muhammed under 600-talet efter Kristus. Koranen är inte människors egna verk och den är inte heller en tolkning av Guds vilja utan det är gud själv som talar till människorna i Koranen (Samuelsson, 2000).
Profeten Muhammed ibn Abdallah, föddes omkring år 570 efter Kristus i staden Mecka på den arabiska halvön, nuvarande Saudiarabien. Muhammed var en skicklig handelsman och sägs ha varit analfabet (Warde, 2000). År 610 efter Kristus vid 40 års ålder började Muhammed få uppenbarelsen på berget Hibra utanför Mecka genom Gudssände bud, ängeln Gabriel som uppmuntrade Muhammed att läsa. Muhammed framställde sig själv som Guds sändebud (rasul allah) och som profet (nabi) men Muhammed ansåg aldrig att han var felfri eller gudomlig (Samuelsson, 2000).
Ordet Koran kommer ursprungligen från det arabiska ordet ”qar´a” vilket betyder ”att läsa”.
Koranen sammanställdes i skrift efter Muhammeds död år 632 efter Kristus. Koranen består av 114 kapitel (sura) och 6235 verser (ayat). Muhammed ville uppmana folket att läsa Koranen som en helhet och just därför följer inte Koranen en särskild kronologiskt eller ämnesvis ordning. (Hjärpe, 2005).
Det som står i Koranen utgör enligt islam evig och absolut sanning. Koranen beskriver framförallt hur ett rättfärdigt liv bör levas med Guds ord, och ger ett dimensionellt svar på vad som är rätt och fel. Det är ur detta dimensionella svar det islamiska bankväsendet vuxit fram (Samuelsson, 2000). Den islamiska heliga skriften är den mest grundläggande källan, men den tar den inte upp kommersiella problem (Thomas, 2005).
En annan primärkälla i Sharia är sunna och haditherna vilka innehåller en mer direkt vägledning för kommersiella problem. Sunna och haditherna består av bestyrkta uttryckssätt och berättar profeten Muhammeds handlingar i olika situationer. Under Muhammeds liv och även en tid efter hans död utformades muntliga berättelser, traditioner (hadith) om hur
62
Muhammed levde sitt liv, vad han tyckte och tänkte samt hur han reagerade vid olika situationer. Dessa traditioner och berättelser om profeten kallas för sunna och fungerar som ett komplement för hur frågor som inte berörs i Koranen skall hanteras. Innebörden av sunna är enligt förislamisk arabiska ”sed”, men ordet fick en annan och mer specifik betydelse strax efter Muhammeds död vilket blev ”den accepterade seden”(Samuelsson, 2000).
Berättelser och traditioner som sammankopplades med profeten Muhammed och hans följeslagare (sahaba) har samlats in och klassificerats i hadither. Haditherna består av förmedlade muntliga uttalanden av tillförlitliga personer som hävdar att de har bevittnat eller hört att profeten Muhammed agerat eller uttalat sig på ett visst sätt (Kazarian, 1993).
Berättaren i en hadith skall alltid ange sin källa. Varje hadith måste föregå av en kedja av berättare (sanad) där varje berättare måste ange den förgående berättaren som källa. Denna process är en oavbruten kedja av överföring och kallas för isnad (Thomas, 2005).
De mest betydelsefulla traditionssamlingarna fick sin form under 800-talet efter Kristus och består av profetens sedvänja(sunna) och är normgivande för varje muslim (Kazarian, 1993).
Sunna och haditherna har en stor betydelse för den klassiska Korantolkningen.
Vikten av att hålla sig till sunna är uppenbart från följande vers i den heliga Koranen: Allah (gud) säger: "Det du har i Allahs budbärare är ett utmärkt exempel för den som hoppas på att se Allah och ser till sista dagen" (Koranen 33: 21). Nästan alla muslimer tror att lydnad order av den heliga profeten är nödvändigt för att vara en muslim (Ayub, 2008). Frågeställningar som inte kan svaras genom primära rättskällorna besvaras genom sekundära rättskällorna (Warde, 2000).
Sekundära rättskällor
Grundsatserna för de sekundära källorna är ijma (konsensus) och qiyas (analogi). Både ijma och qiyas måste baseras på primära rättskällorna ur Sharia.
63
Ijma är en allmänt erkänd praxis rörande tolkning av Koranen och sunna. För att en konsensus (ijma) skall uppnås krävs det att en grupp religiöst lärda personer har en och samma åsikt och att samstämmighet råder. När denna grupp har nått en gemensam slutsats anses det inom islam att slutsatsen är den korrekta och då uppnås ijma (Warde, 2000). Ijma kan delas in i två kategorier, där den första typen berör tolkningen av en viss vers eller ett visst avsnitt i Koranen eller sunna, medan den andra typen av ijma utgörs av etablerad praxis eller allmänt erkända förklaringar i en specifik fråga.
Islamiska banksystemets utveckling är bland annat grundad på uppnådd konsensus bland dagens rättslärda muslimer (Kazarin, 1991). Ijma (konsensus) och qiyas (analogi) är accepterande verktyg för att kunna uppnå lösningar vid rättsliga beslut (Thomas, 2005).