Eftersom revisorn liksom många andra parter har ett ansvar gentemot penningtvättslagen bör yrkesgruppen tillhandahållas tillräcklig utbildning inom området. Vi berörde detta område i vår studie men ser att utbildning inom penningtvätt är något som kan vara intressant att studera vidare då detta sannolikt kan påverka revisorns förhållningssätt till lagen. Under vår empiriska undersökning framförde en av de intervjuade revisorerna att det vore intressant att få en bild av hur mycket de administrativa åtgärderna för att bekämpa penningtvätt har kostat samhället. Då revisorns huvudsakliga ansvarsområde inte är att bekämpa brott kan det vara av stort intresse att undersöka vad det administrativa merarbetet har kostat och om dessa resurser borde ges till polis och åklagare. Vidare vore det intressant att undersöka vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har haft på just penningtvätt. Frågan om huruvida brottslingar tvättar pengar genom företag som inte omfattas av revisionsplikten kan studeras ytterligare. Ett sista förslag på vidare forskning är att genomföra en liknande studie som denna men med ett större urval av respondenter.
Källförteckning
Abdullahi, Y. S. (2010). Promoting financial sector stability through an effective AML/CFT regime. Journal of Money Laundering Control, 13 (2), pp 139-154
Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori - policy och praxis. Malmö: Liber AB BRÅ (2011). Polisen missar penningtvätt. Hämtad [2014-11-19] Tillgänglig: http://www.svd.se/naringsliv/polisen-missar-penningtvatten_6125033.svd
Bryman, A. & Bell, E. (2010). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB
Buchanan, B. (2004). Money laundering: a global obstacle. Research in international business and
finance, 18 (1), pp 115-127
Byrne, J. J. (2000). Know your customer: What happened and what happens next? Journey of
money laundering control, 3 (4), pp 345-349
Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber AB
Christensen, L. & Engdahl, N., Grääs, C. & Haglund, L. (2010). Marknadsundersökning – en
handbok. Lund: Studentlitteratur AB
Clarke, M. (1990). Business Crime- Its Nature and Control. Oxford: Polity Press
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur
Diamant, A. (2014). Uppmaning till revisions- och redovisningsbranschen – Ni förväntas kunna förhindra korruption. Balans, nr 9
Duska, R. F. (2005). The Responsibilities of Accountants. Geneva Papers on Risk & Insurance -
Issues & Practice, 30 (3), pp 410-424
EG-direktivet 2005/60/EG. Hämtad [2014-11-23] Tillgänglig:
http://europa.eu/legislation_summaries/justice_freedom_security/fight_against_organised_cri me/l24016a_sv.htm
Ekobrottsmyndigheten (2012). Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Hämtad [2014-11-19] Tillgänglig:
http://www.ekobrottsmyndigheten.se/PageFiles/195/LST_broschyr_penningtvatt1.pdf Ekobrottsmyndigheten (2014). Hämtad [2014-11-20] Tillgänglig:
http://www.ekobrottsmyndigheten.se/press/nyheter/2014/6/ny-lag-om penningtvätt-ska- underlatta-brottsbekämpningen/
Engerstedt, U. (2007). FAR SRS chefsjurist: Revisorn ska avslöja utan att röja sig. Balans, nr 6-7 [Hämtad 14.11.2014] Tillgänglig:
07_2007/BALANS_2007_N06-07_A0018/?query=riskbaserat+f%c3%b6rh%c3%a5llningss %c3%a4tt
EtikU (2014). EtikU 11 Medlemmarnas tillämpning av lagen om penningtvätt och finansiering av
terrorism. [Hämtad 2014-11-14] Tillgänglig:
http://www.faronline.se.ep.bib.mdh.se/Dokument/E/ETIKU11/
Everett, J., Neu, D. & Rahaman, A. S. (2007). Accounting and the global fight against corruption.
Accounting Organizations and Society, 32 (6)
FAR (2006). Revision - En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag AB FAR (2013). Samlingsvolym 2013 – redovisning. Stockholm: FAR Akademi AB FAR (2014). Hämtad [2014-11-23] Tillgänglig: http://www.far.se/Ditt-medlemskap/Nyheter/Ny-lag-om-penningtvattsbrott/
FATF (2013). International standards on combating money laundering and the financial of
terorism & priliferation, The FATF Recommendations. Financial Action Task Force, Paris
FI (2013). Penningtvätt – en nationell riskbedömning. [Hämtad 2014-11-16] Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Rapporter/Finansiering%20av %20terrorism%20-%20En%20nationell%20riskbed%C3%B6mning.pdf
FI (2014). Hämtad [2014-11-23] Tillgänglig:
http://www.fi.se/Regler/Internationellt/Globalt-/Penningtvatt-FATF/ Halling, P. (2014). Ökad kundnytta med kunnigare kunder. Balans, nr 5
He, P. (2010). A typological study on money laundering. Journal of Money Laundering Control, 13 (1), pp 15-32
Holme, M. & Solvang, K. (1997). Forskningsmetodik. Studentlitteratur.
Justesen, L. & Mik Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder – från vetenskapsteori till praktik. 1:a uppl. Lund, Studentlitteratur AB
Justitieutskottets betänkande (2004/05:JUU7). Skärpta regler mot penningtvätt.
Larsson, B. (2004). Revisorernas anmälningsskyldighet, BRÅ rapport. Stockholm; Edita Norstedts Levi, M. & Reuter, P. (2006). Money Laundering. Chicago Journals, pp 289-375
Malagueño, R. & Albrecht, C., Ainge, C. & Stephens, N. (2010). Accounting and corruption: a cross- country analysis. Journal of Money Laundering Control, 13 (4), pp 372-393
Moberg, K. (2003). Bolagsrevisorn. Stockholm: Nordstedts Juridik AB
Mugarura, N. (2014). Customer due diligence (CDD) mandate and the propensity of its application as a global AML paradigm. Journal of Money Laundering Control, 17 (1), pp 76-95 Myers, M. (2009). Qualitative research in business and management. 1:a upplagan, Sage publications Ltd
Otusanya, O. J., Ajibolade, S. O. & Omolehinwa, E.. O. (2012). The role of financial intermediaries in elite money laundering practices – Evidence from Nigeria. Journal of Money Laundering
Control, 15(1), pp 58-84
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
RevU 4 (2012). Revisorns åtgärder vid misstanke om brott respektive penningtvätt. FAR Hämtad [2014-11-14] Tillgänglig: http://www.faronline.se.ep.bib.mdh.se/Dokument/R/REVU0004/ Rose-Ackerman, S. (1996). The political economy of corruption and the global economy.
Viewpoint. 74 (1), s. 156-157
SFS 2009:62. Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. [Hämtad 2014- 11-15 ] Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-200962- om-atgarder-mot-_sfs-2009-62/
SFS 2014:307. Lag om straff för penningtvättsbrott. [Hämtad 2014-11-15] Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag- 2014307-om-straff-for-p_sfs-2014-307/
Simonova, A. (2011). The riskbased approach to antimoney laundering: problems and solutions.
Journal of Money Laundering Control, 14 (4), pp 346-358
Simwayi, M. & Wang, G. (2011). The role of commercial banks in combating money laundering.
Journal of Money Laundering Control, 14 (4), pp 323-333
SOU 2012:12 (2012). Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. Elanders Sverige AB, Stockholm
Vesterhav, D. & Korsell, L., Stenström, A. & Skinnari, J. (2011). Penningtvätt- rapportering och
hantering av misstänkta transaktioner. Rapport 2011:4. Stockholm: Brottsförebyggande rådet
Williamson, Y. M. (1981). Research methodology and its application to nursing. New York; John Wiley & Sons Inc
Bilaga 1: Intervjuguide
Bakgrundsfrågor Utbildningsnivå?
Antal års erfarenhet inom revision? Ungefär hur många anställda har bolaget? Är bolaget en del av en större koncern?
Förhållningssätt
1. Vilken inverkan har lagen om penningtvätt haft på revisorns arbete sedan den infördes 2009?
2. Har ni någon gång misstänkt penningtvätt hos en kund?
3. I juli 2014 kom en lag för kriminalisering av penningtvättsbrott. Har lagen påverkat revisorn arbete ytterligare? På vilket sätt?
4. Har företaget ni jobbar för någon policy gällande penningtvätt?
5. Anser ni att lagen är tydlig och att det framgår vad som förväntas av dig som revisor?
6. Har avskaffandet av revisionsplikten för små bolag underlättat möjligheten för brottslingar att tvätta pengar?
Ansvar
7. Vilka möjligheter samt problem upplever ni som revisor i tillämpningen av penningtvättslagen?
8. På vilket sätt anser ni att revisorn kan vara med att motverka penningtvätt? Vilka metoder använder ni er av för att förebygga samt upptäcka penningtvättsbrott?
9. Hur går ni tillväga vid misstanke av brott?
10.Det har under år 2012 inkommit totalt 5 rapporter från revisorer till finanspolisen. Vad anser ni att det beror på att antalet är så pass marginellt?
11.Har ni fått tillräcklig och adekvat utbildning för att kunna tillämpa lagen i ert vardagliga arbete?
Kundkännedom
12.Hur jobbar ni gällande kundkännedom? Vad har ni för metoder, kontroller samt krav gentemot era kunder?
13.Vad innebär det för revisorn att tillämpa ett riskbaserat förhållningssätt?
14.Hur har relationen till kunden förändrats i samband med penningtvättslagen?